Presentation av tisdagsföreläsare hösten 2021
Kajsa Öberg Lindsten är verksam som litteraturkritiker och översättare, i första hand från ryska men även franska. Flest läsare har hennes översättningar av 2015 års Nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, nått. Hon har också översatt den tidigsovjetiske och regimkritiske Andrej Platonov till svenska, liksom litteraturforskaren Michail Bachtin, vars verk har påverkat modern
översättningsvetenskap. Hennes arbeten har belönats med priser och utmärkelser, bl a Författarförbundets ”Årets översättning” 2012 och 2016 för Aleksijevitj respektive Platonov. År 2019 promoverades Kajsa Öberg Lindsten till
hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Göran Lindbergh är sedan 2003 professor i kemiteknik med inriktning mot elektrokemi vid KTH (Kungliga tekniska högskolan), där han är chef för avdelningen för tillämpad elektrokemi. Lindberghs forskning handlar allmänt om omvandlingar mellan energi i kemisk och i elektrisk form. Denna energiomvandling kommer bland annat till användning för att direkt utvinna elektricitet i bränsleceller eller för att utvinna vätgas genom elektrolys av vatten. Lindbergh har för de närmaste fem åren erhållit ett betydande anslag från Stiftelsen för strategisk forskning som avser ”produktion och lagring av vätgas ” (PUSH), Agenda 2030. Detta anslag innebär att ett stort antal doktorander kommer att vara engagerade i detta projekt. I sitt föredrag beskriver Lindbergh möjligheterna med vätgastekniken, en teknik som de senaste åren rönt ett starkt växande internationellt intresse.
Erik Åsard är professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala universitet med inriktning mot statskunskap. Han är en av landets främsta USA-kännare och var under 25 år föreståndare för Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid engelska institutionen. Han är ofta anlitad som expert i TV och radio och är en uppskattad föreläsare. 2015 publicerade han boken Konspirationsteorierna och verkligheten. Sex historiska gåtor (pocket
2016). I Med lögnen som vapen (2020) beskrivs Donald Trump och de människor, miljöer och sakfrågor som bidrog till att han valdes till president. I föreläsningen berättar han om äldre och nyare konspirationsteorier och deras spridning.
Gunnela Björk är docent i historia vid Örebro universitet. I sin forskning belyser hon flera av 1900-talets viktiga samhällsförändringar, inte minst kvinnors kamp för politiskt deltagande – exempel är Att förhandla sitt medborgarskap (1999), Margaret Thatcher: en biografi (2013) och Kata Dalström: agitatorn som gick sin egen väg (2017). Efter ett omväxlande yrkesliv som psykolog, journalist, universitetslärare och forskare är Björk numera författare på heltid och en ofta anlitad föreläsare. I sin föreläsning om makarna Adamsson speglar Björk den kamp som fördes under större delen av 1900-talet för barns rätt att födas önskade, människors rätt till ett sexualliv utan fruktan för oönskade graviditeter och kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.
Stefan Helgesson är professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning, Stockholms universitet. Han är också kulturskribent och författare. I sin forskning har han ägnat sig åt världslitterära frågor och inom den ramen, främst afrikansk litteratur. Hans senaste bok (samförfattad med Mads Rosendahl Thomsen) är Literature and the World (2020). Helgesson noterar en paradox i det svenska litterära samtalet: å ena sidan är vårt samhälle mer internationellt än någonsin, å andra sidan utarmas vår kontakt med andra litteraturer. Som exempel kan nämnas att det mest är européer som tilldelats Nobelpriset i litteratur och att andelen översatt litteratur stadigt sjunker. I denna föreläsning diskuterar Helgesson konsekvenserna av en rådande trång västerländsk litteratursyn i en alltmer global samtid. Han kommer också att ge tips om litteratur för den som vill vidga sitt läsande utanför det provinsiella.
Matti Sällberg, leg. tandläkare, innehar sedan år 2000 landets första professur i ämnet biomedicinsk analys vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet. Hans forskargrupp, som har flera nationella och internationella samarbeten inom såväl akademi som läkemedelsindustri, kartlägger grundläggande virusmekanismer, där det yttersta målet är att finna nya behandlingsmetoder – ett forskningsfält som i dag kallas translationellt.
Ett huvudintresse har varit hepatitvirus, men sedan covid-19-utbottet nyåret 2020 har också coronavirus stått i fokus. Därvid har Matti Sällberg som framstående ”vaccinforskare” rådfrågats flitigt i massmedia och såtillvida gjorts bekant för allmänheten.
Shirin Ahlbäck Öberg är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör den offentliga förvaltningen, speciellt hur verksamheter granskas och styrs i det som statsvetare kallar för det moderna granskningssamhället. Shirin Ahlbäck Öbergs senaste publikation från 2020 heter helt enkelt Förvaltningen och handlar om den svenska förvaltningsmodellen ur olika aspekter. Hon deltar ofta i debatten om hur samhället styrs och har varit ledamot i en mängd kommissioner och
expertgrupper. Hon är ledamot i den av regeringen tillsatta Coronakommissionen för utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19. Hennes föreläsning kommer att handla om ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun. Hur fördelar sig beslutandemakt och ansvar mellan dessa, och hur fungerar arbetsfördelningen när systemet ställs inför en omfattande kris?
Lars-Gunnar Larsson är välkänd för medlemmarna i Uppsala Senioruniversitet som cirkelledare i nordsamiska. Han var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet 1982-2012 och har därvid bland annat ägnat de samiska språken stor uppmärksamhet såväl språkvetenskapligt som pedagogiskt. En illustration till detta är den 2018 utgivna Per Holmberger och sockenlapparnas språk, en inträngande analys av en på 1770-talet nedtecknad samisk ordlista. Larsson har också engagerat sig i det internationella finsk-ugriska forskningssamarbetet, vilket bl a avspeglats i en konferens 1994 (till 100-årsdagen av finsk-ugriska språk som läroämne vid Uppsala universitet)
varvid inte mindre än nio finsk-ugriska språk representerades av modersmålstalare. Mångårigt samarbete med universitetet i Debrecen, Ungern, har belönats med hedersdoktorat. I anslutning till formell pensionering hedrades han med en festskrift, Lapponicae investigationes et uralicae, med bidrag från internationella kollegor.