Presentation av tisdagsföreläsare våren 2020
Arne Jarrick är professor i historia vid arkeologiska institutionen, Stockholms universitet, och där verksam vid Centrum för evolutionär kulturforskning. Han har tidigare forskat om mänskliga attityder och vanor, såsom religiösa väckelser, brottslighet, självmord, kärlek och sexualitet. Numera undersöker han långsiktiga, globala förändringar av samhället, senast genom boken ”The Dynamics of Law-Making: A World History” (med Maria Wallenberg Bondesson). Han har även ägnat sig åt kunskapsutvecklingens möjligheter och begränsningar, senast med boken ”Det finns inga häxor”. Det är också temat för höstens föreläsning: å ena sidan människoartens unika och framgångsrika strävan efter kunskap; å andra sidan vår benägenhet att göra motstånd mot ovälkommen kunskap.
Åke Holmquist är pianist, historiker, musikvetare och författare. Han var programdirektör vid dåvarande Rikskonserter 1980-–1986, konserthuschef och konstnärlig chef för Stockholms konserthusstiftelse med Kungl. Filharmoniska Orkestern 1986–1999 och tog då bland annat initiativ till dess årligen återkommande tonsättarfestival och den första internationella baltiska musikfestivalen efter Estlands, Lettlands och Litauens frigörelse. 2001- 2010 var han ständig sekreterare i Kungl. Musikaliska Akademien och har varit styrelseordförande vid Kungl. Musikhögskolan och Edsbergs kammarmusikinstitut. 2011 utkom hans bok "Beethoven - biografin". 1961 vann han 10 000 kronorsfrågan i ämnet Beethoven.
Elisabeth Rachlew är professor emeritus vid KTH i Stockholm. Hon disputerade i fysik vid Uppsala universitet 1972 och tillbringade sedan 16 år utomlands (Frankrike, USA, Kanada och England) med forskning inom expe- rimentell atom- och molekylfysik med speciell inriktning mot varma plasma och fusionsforskning. Vid återkomsten till Sverige 1988 startade hon ett experimentellt forskningsprogram vid Alfvenlabortoriet vid KTH och bedrev samtidigt forskningsprogram vid synkrotronljuslaboratoriet MAX i Lund och andra laboratorier (Orsay, Daresbury, SLAC). Hon invaldes i KVA, fysikklassen 2005, och har då varit ledande inom dess energiutskott. Hon har representerat Sverige inom EASAC (European Academies Science Advisory Committee). Forskningens betydelse för den fortsatta utvecklingen av vårt samhälle och dess energibehov kan inte nog betonas och kommer att belysas i denna presentation.
Josefin Englund är historiker och anställd som forskare och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Tidigare har hon verkat inom mediebranschen och förlagsvärlden. I sin avhandling ”Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980” har hon gått igenom cirka 5000 kontaktannonser som publicerats i DN under nästan 100 år. Här får tusentals kvinnor och män komma till tals om sina drömda ideal i jakten på en livspartner. Fram träder också, på vardaglig och konkret nivå, en bild av 1900-talets samhällsomvandling och av moderniseringen av Sverige.
Boel Godner är kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje kommun sedan 2011 och ett välkänt namn inom den politiska sfären. Hon har stor erfarenhet av att leda kommunen som under flera decennier haft ett extremt högt flyktingmottagande och som varje dag hanterar segregationens effekter. Hennes engagemang för migrationsfrågor har till stor del präglat hennes politiska karriär. Hon har länge kämpat aktivt för att avskaffa lagen om eget boende (EBO-lagen). Förutom rollen som kommunstyrelseordförande är hon ordförande i Telge AB, Söderenergi AB och SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) Hon är också ledamot i styrelsen för SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Migrationsverkets insynsråd. År 2018 utsågs hon till årets politiker av Dagens Opinion.
Christina Halling är marinbiolog och arbetar med marina naturvårdsfrågor på ArtDatabanken vid SLU. Hon är även forskare vid Stockholms universitet där hon disputerade 2004 vid institutionen för systemekologi. En stor del
av arbetet på Artdatabanken har till syfte att analysera och bedöma tillståndet hos Sveriges flora och fauna t.ex. genom att ta fram den svenska rödlistan. Artdatabanken ansvarar också för rapportering till EU om tillståndet för våra arter och naturtyper och för att se till att dessa uppnår gynnsam bevarandestatus. I föredraget berättar Halling om varför kunskapen om och bevarandet av den biologiska mångfalden och livsmiljöerna är av avgörande betydelse för att klara pågående och framtida klimat- och miljöförändringar.
Patrik Hadenius är språkvetare, publicist och föreläsare, som introducerat språkvetenskaplig forskning för en bred publik. Han var fram till våren 2018 chefredaktör för Forskning & Framsteg, samt för Språktidningen, som han grundade 2007. Han har också varit chefredaktör för Modern Psykologi, Modern Filosofi och Populär arkeologi. Från 2018 är Patrik Hadenius vd för Utgivarna. Han utkom 2019 med boken Paus och medverkar varje månad i TV4:s Språkakuten. I sin föreläsning diskuterar han hur den nya tekniken och globaliseringen styr språkutvecklingen och vilka krav som därigenom ställs på dagens skribenter.
Torbjörn Åkerstedt är sömnforskare, senior professor vid Karolinska Institutet, tidigare föreståndare för Stressforskningsinstitutet, ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa vid Stockholms universitet. Han leder en forskningsgrupp som studerar sömnens mekanismer och dess roll för fysisk och psykisk återhämtning, sömnstörningar och deras orsaker och konsekvenser för hälsan. Han mottog 2017 Lars Salvius-priset, som delas ut till "personer som gjort betydande och framstående insatser inom vetenskaplig och populärvetenskaplig kommunikation."