Presentation av tisdagsföreläsare hösten 2019
Riccardo Bommarco är professor i lantbruksentomologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han deltar i utvecklingen av hållbara odlingssystem i jordbruket. Han forskar på insekters och växters ekologi med fokus på ekosystemtjänster som påverkar våra skördar, till exempel biologisk kontroll av skadegörare och pollinering av våra blommande grödor. Han har bland annat deltagit i skrivandet av en omfattande global rapport om pollinatörer och polli- nering: The assessment report on pollinators, pollination and food production, IPBES 2016. Detta var den första rapporten från IPBES, en kunskapsplattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som upprättades av världens regeringar år 2012.
Michael Tjernström började som prognosmeteorolog vid svenska flygvapnet, men lämnade officersbanan och disputerade 1988 i meteorologi, vid Uppsala universitet. Han blev professor i Uppsala 2000 men är sedan 2001 professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Hans forskningsområde är inriktat mot fenomen i atmosfären närmast jordytan som turbulens, energiutbyte och betydelsen av moln. Ett specialintresse är klimatprocesser i Arktis där uppvärmningen är den snabbaste på jorden, 2-4 gånger snabbare än jordens medeltemperatur. Han har bland annat deltagit i flera forskningsexpeditioner på den svenska forskningsisbrytaren Oden. Tjernström kommer att tala om hur vi kan förstå förändringar i klimatet och om förväntade framtidsscenarier, men också beröra olika samhällsaspekter som påverkas av den globala uppvärmningen. Tonvikten blir på själva klimatet och hur klimatproblemet skall förstås från ett i huvudsak naturvetenskapligt perspektiv.
Annika Berg är docent i idéhistoria, tidigare verksam i Uppsala, nu vid institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Hennes forskningsinriktning är medicinhistoria sedd ur social, kulturell och politisk synvinkel. Nyligen utkom hennes bok De samhällsbesvärliga - förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige. Som framgår av föreläsningsrubriken kommer hon att belysa dessa kontroversiella begrepp under en avgränsad tidsperiod men också reflektera över dem ur mera tidlösa aspekter. Kan vissa personlighetsdrag medföra ett samhällsproblem?
Arne Jarrick är professor i historia vid arkeologiska institutionen, Stockholms universitet, och där verksam vid Centrum för evolutionär kulturforskning. Han har tidigare forskat om mänskliga attityder och vanor, såsom religiösa väckelser, brottslighet, självmord, kärlek och sexualitet. Numera undersöker han långsiktiga, globala förändringar av samhället, senast genom boken The Dy- namics of Law-Making: A World History (med Maria Wallenberg Bondesson). Han har även ägnat sig åt kunskapsutvecklingens möjligheter och begränsningar, senast med boken Det finns inga häxor. Det är också temat för höstens föreläsning: å ena sidan människoartens unika och framgångsrika strävan efter kunskap; å andra sidan vår benägenhet att göra motstånd mot ovälkommen kunskap.
Susanne Ek Rundblom är statsvetare från Uppsala universitet som de senaste tio åren arbetat med sjukhusbyggnationer ur olika perspektiv. Hon är idag en- hetschef och programledare för FAS* programkontor vilket driver Akademiska sjukhusets större om- och nybyggnationsprojekt som det nya ”ingång 100/101” samt renovering av ”ingång 70”. Föreläsningen kommer att belysa komplexiteten i planering av vårdlokaler i en tid då den medicinska utvecklingen är snabb samtidigt som större byggprojekt tar lång tid. Vilka utmaningar innebär detta för Akademiska och vilka erfarenheter och lärdomar har vi dragit hitintills?
* Framtidens Akademiska
Lena Kåreland är litteraturvetare och professor em. i svenska med inriktning mot didaktik och litteraturvetenskaplig ämnesteori. Hennes främsta forskningsområde är barn- och ungdomslitteratur, där hennes studier främst har varit litteratursociologiskt och feministiskt inriktade. Bland annat har hon skrivit om Lennart Hellsings författarskap, En sång för att leva bättre (2002) och Tove Janssons bilderböcker, Livsvandring i tre akter (tillsammans med Barbro Werkmäster, 1994). Hon har vidare studerat modernismen i barnlitteraturen, samspelet mellan barn- och vuxenlitteraturen och kvinnliga författare, verksam- ma vid sekelskiftet 1900. Fransk litteratur och kultur är ett annat område som Kåreland ägnar sig åt och här kan nämnas biografin över George Sand, Älska det är allt (2014). Hon är med i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA-priset), instiftat 2002 av svenska regeringen och i redaktionsgruppen för en kommande svensk barnlitteraturhistoria.
Göran Cars är professor i samhällsbyggnad vid KTH och ansvarig för planeringen för flytten av Kiruna. Han har en lång erfarenhet av samhällsplaneringsfrågor såväl som forskare och lärare som i samverkan med kommuner och byggföretag. Hans professionella intresse är riktat mot stadsutveckling och samspelet mellan stadsplanering och stadsliv. Detta intresse inkluderar frågor om förhandlingar som metod för beslutsfattande och förutsättningar att utveckla värdeskapande processer. Han är medlem av Ingenjörsvetenskapsakademien och Nätverket för värdeskapande stadsbyggande. Föredraget tar utgångspunkt i frågan om hur man gör när man ska flytta en stad, något som aldrig skett på detta sätt tidigare. Till problembilden hör också att det är bråttom och att det finns starkt uttalade önskemål om att bygga en stad som blir en förebild i enlighet med vår tids förutsättningar och värderingar.