Tisdagsföreläsare våren 2023
Författarpresentationer i datumordning för respektive föredrag.
Lena Sommestad är tidigare professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Hon har en lång erfarenhet av att arbeta med frågor om miljö och hållbar samhällsutveckling, såväl inom som utanför akademin. Hon har bland annat varit vd för Institutet för framtidsstudier (1998–2002), miljöminister i Göran Perssons regering (2002–2006) och landshövding i Halland (2014–2020). Sedan 2018 är hon ordförande för Svenska Unescorådet, Sveriges nationalkommission till FN-organet Unesco. Lena Sommestad har i sina olika befattningar fördjupat sig i frågor om bland annat befolkningsutveckling och välfärdspolitik, klimat, energi och samhällsplanering. Hon ser Agenda 2030 som en möjlighet att förnya såväl ekonomisk politik som miljöpolitik, med fokus på social rättvisa och demokrati.
Sverige har på några decennier utvecklats från att vara ett relativt homogent land till att bli ett av Europas mest mångkulturella länder. För 90 år sedan bodde två muslimer i Sverige, idag är nära en miljon av muslimsk bakgrund. Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola med inriktning mot studier av islam och sufism, har studerat såväl islams etablering i Sverige som de politiska processer som gjort Sverige till Europas mest sekulariserade och samtidigt mest mångreligiösa land. Han har givit ut ett flertal böcker, inklusive en introduktion till islam på svenska samt våren 2022 De kommer att vara annorlunda svenskar. Berättelsen om Sveriges första muslimer. Boken har tilldelats pris av Kungliga Gustav Adolfs Akademien och Sorgenfrei har tidigare prisats av Svenska humanistiska förbundet för sin forskning.
Richard Murray är en av alltfler forskare och debattörer som insett behovet av grönstrukturer i stora städer. Han är engagerad i lokala och globala miljö- och klimatfrågor, till exempel som ordförande för Förbundet för Ekoparken i Stockholm och som ansvarig för programmet Hållbara städer inom den oberoende tankesmedjan Global utmaning. Han är även en av grundarna bakom Baltic Deep Water Life, som syftar till en restaurering av Östersjön. Murray har en bakgrund som nationalekonom med erfarenhet att utveckla den offentliga förvaltningen såväl nationellt, under tiden som chefsekonom på Statskontoret, som internationellt inom OECD och EU. Med exempel från städer runt om i världen förklarar Murray tillsammans med kollegor i boken Why cities need large parks varför parker och grönområden är så viktiga för att skapa hälsosamma och hållbara stadsmiljöer.
Anna Götlind är professor och prefekt i historia vid Stockholms universitet. Som forskare har hon skrivit böcker inom kulturhistoria, teknikhistoria och mikrohistoria. Till detta kommer läroböcker för studenter och för grundskolan. Under åren 2008–2012 var hon förbundsordförande för fackförbundet Sveriges universitetslärare. I sin föreläsning berättar hon om sjuksköterskeyrkets professionalisering från början av 1930-talet. En kraftfull och dynamisk person i sammanhanget var Greta Höjer, kanske den ”mäktigaste kvinnan i svensk fackföreningsrörelse”, med plats i Sveriges riksdag och verksam i flera nationella och internationella organisationer.
Johan Sonesson är docent i skogsskötsel vid Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut i Uppsala, där han är ledare för forskningsområdet ”Skogens samhällsnyttor”. Hans forskning handlar om hur olika sätt att sköta skogen påverkar skogens olika värden som kolinbindning, habitat för olika arter, rekreationsvärden men också skogens produktion av virke och ekonomisk avkastning. Han arbetar bland annat med scenarioanalyser för framtida utveckling av ett skogsbestånd, ett landskap eller hela Sverige. Han har tidigare haft ledande roller i flera större forskningsprogram som det tvärvetenskapliga Future Forests med avslut 2017.
Upptäckten av penicillinet 1928 kom att revolutionera kampen mot bakteriella sjukdomar. Decennierna efter 1950 utvecklades allt effektivare antibiotika av framgångsrika läkemedelsföretag. Framgången följdes av överförbrukning, som gynnat bakteriers utveckling av resistens mot antibiotika. Multiresistenta bakterier och en alltmera ointresserad läkemedelsindustri kan leda till pandemier av historisk omfattning. Uppsalaprofessorn i infektionssjukdomar Otto Cars har varit en ledande gestalt i arbetet mot överutnyttjande av antibiotika nationellt och globalt. Han bildade 1995 det svenska nätverket STRAMA, och var en drivande kraft bakom tillkomsten av det internationella nätverket ReAct 2005, som har Sida som huvudfinansiär. Otto Cars har haft flera internationella expertuppdrag, bland annat i FN:s samverkansgrupp om antimikrobiell resistens (AMR).
Aktiv dödshjälp är en kontroversiell fråga. Allmänheten har länge varit positiv och även bland läkare har ett traditionellt motstånd försvagats. Lagstiftningen ger dem emellertid inte något stöd. Men det har blivit lättare för patienter att själva avgöra om de vill avsluta sina liv och Socialstyrelsen har publicerat riktlinjer om livsuppehållande åtgärder inom sjukvården. Torbjörn Tännsjö var genom socialstyrelsens etiska råd engagerad då riktlinjerna utformades. Han är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Han har varit ledamot av flera etiska kommittéer och en flitig debattör i en rad omstridda frågor. 2021 publicerade han boken Etikprofessorn, där han redogör för sina erfarenheter av medicinsk etik i praktiken. I boken får vi titta in bakom kulisserna då svåra och kontroversiella beslut har fattats. I föreläsningen utvecklar han sina tankegångar om dödshjälp.
Janne Wallenius är professor i reaktorfysik vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Hans huvudsakliga forskningsområden är design och säkerhetsanalys av blykylda reaktorsystem, utveckling av avancerade kärnbränslen, samt strålskadefysik. Han har bidragit med banbrytande
forskning om fjärde generationens kärnreaktorer och gjort sig känd som en innovativ teknikutvecklare. Han utsågs 2016 till en av Sveriges 10 bästa entreprenörer, bland annat för att ha utvecklat små blykylda kärnreaktorer (SMR) för kommersiell elproduktion. År 2022 tilldelades Janne Wallenius KTH Innovation Award, som delas ut till forskare från KTH, som genom nyskapande innovationer tagit forskningsresultat till industriell tillämpning och därmed bidragit till ett bättre samhälle.
Orla Vigsø, professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har ägnat sin vetenskapliga gärning åt retorik i text och bild inom bl.a. politisk kommunikation och kriskommunikation. Aktuellt forskningsintresse är satir, speciellt satirteckningar i dagstidningar. Redan i avhandlingen från Uppsala universitet 2004 stod valretorik i fokus med analys av visuell och verbal retorik i 2002 års svenska valaffischer. I föreläsningen kommer han att fokusera på hur bilden av politiker och väljare har förändrats under de drygt 100 år vi har haft valaffischer i Sverige.