Föreläsningsserier vårterminen 2018

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.


Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum.

______________________________________________________
1. Nu var det 1918
2. Mödrar och fäder i litteraturen
3. Indiens textilier: tradition, kunskap, ...
4. Nedslag i konsten V
5. Renässansens Florens och Venedig
6. Min musik
7. Levande jazzhistoria
8. Fördjupad förståelse av jazzmusik
9. Filmstudio Fyris, Grupp 1
10. Filmstudio Fyris, Grupp 2
11. Ja, du kommer till slut…
12. Afrika – den okända kontinenten?
13. Uppsala som uppväxtmiljö
13,5. Uppsala som uppväxtmiljö fem gånger
14. Tillståndet i världen våren 2018
15. Tillståndet i världen våren 2018, filmat
16. Vilken fred vill vi ha?
17. Informationsteknologin som förändrar vår vardag.
18. Energi – vår ständige följeslagare
19. DNA-analys och genteknik i människans tjänst II
20. Sveriges nationella minoriteter, deras språkliga och kulturella situation i Sverige


Nr 1. Nu var det 1918

I år är det hundra år sedan det första världskriget slutade. 1918 dikterade segrarmakterna fredsvillkoren på ett sätt som skulle komma att driva Europa och världen in i nya katastrofala konflikter. Utopin om en varaktig fred krockade med den hårda verklighet som skadeståndskrav, finansiella kriser och svårhanterliga geopolitiska förändringar skapade. Kriget hade trasat sönder tre imperier, det ryska, det habsburgska och det ottomanska. Efterverkningarna av 1918 har plågat Europa och övriga världen ända in i våra dagar. Sverige stod visserligen utanför kriget men drabbades också av hunger, svält och så starka sociala spänningar att landet under november 1917 balanserade på revolutionens brant. Kampen om rösträtten och parlamentarismens principer blev hård. I denna serie belyses följderna av det första världskriget.
Serieansvariga: Rune Hedman, fil.lic., f.d. departementsråd, tfn 070-630 16 58, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
22 jan. Klas-Göran Karlsson, professor i historia, Lunds universitet. Krigets manus och fredens.

5 feb. Kristian Gerner, professor i historia, Lunds universitet. Geopolitiska förändringar i Europa: nya stater, nya statsgränser, nationella minoriteter.

19 feb. Jan Ottosson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Tysklands skuld efter första världskriget – krigsskadeståndets effekter.

5 mars Svante Nordin, professor i idéhistoria, Lunds universitet. Filosofernas krig – filosofernas fred.

19 mars Håkan Blomqvist, docent i historia, Södertörns högskola. Krigets eko i Sverige. Potatisrevolutionen 1917, hungeruppror och demokrati.

16 april Gunnela Björk, docent i historia, Örebro universitet. Kata Dalström, överklasskvinna och socialistisk agitator. En stridbar röst i en turbulent tid.

Tid: Måndagar jämna veckor 22/1–16/4 (ej 2/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 2. Mödrar och fäder i litteraturen

Mödrar och fäder är ett vanligt tema i litteraturen. Vissa författare har valt att skildra sina egna föräldrar i mer eller mindre förklädd form medan andra har skapat rent fiktiva gestalter. Ibland har det handlat om kärleksfulla hyllningar och andra gånger om bittra uppgörelser. I den här serien ges exempel på föräldraskildringar i svensk litteratur från slutet av 1800-talet fram till idag.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
25 jan. Anna Williams, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.
”O, hon hatade henne!” Agnes von Krusenstjerna och mödrarna.

8 feb. Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. "En hyllning till alla proletärmödrar, som i armod och kval lever sina liv". Modersgestalter i Moa Martinsons författarskap.

22 feb. David Gedin, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.
"Allas försörjare, allas fiende." Strindberg och faderskapets våndor.

8 mars Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Vem tar hand om vem? Mammor och pappor i den moderna svenska ungdomsromanen.

22 mars Maria Jönsson, docent i litteraturvetenskap, Umeå universitet. ”Att inte få ihop det.” Familjerelationer i Kerstin Thorvalls författarskap.

19 april Helena Wahlström, professor i genusvetenskap, Uppsala universitet. Mamman och minnet. Söner skriver om mödrar.

Tid: Torsdagar jämna veckor 25/1–19/4 (ej 5/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 3. Indiens textilier: tradition, kunskap, glamour

Serien behandlar aspekter av den rika indiska dräkt- och textilkulturen i historiska, religiösa, politiska och konstnärliga sammanhang. Indiska vävda, broderade och konstfärdigt färgade tyger var eftertraktade lyxvaror för den tidiga världens kräsna överklass. Indiska handelsmän hade, långt före västvärldens industrirevolution på 1800-talet, försett kunder i Asien och Afrika med massproducerade bomullstyger för modekläder och inredning. Idag lanseras nya stilar snabbt bl.a. genom populärkulturens filmer från Bollywood. Unga designers skapar åter framgångsrika och sofistikerade moden med indiska förtecken för världsmarknaden.
Serieansvariga: Désirée Koslin, professor i Fashion and Textile Studies, Fashion Institute of Technology, SUNY, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 018-13 63 36, 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Désirée Koslin.

Program
23 jan. Från enkla tygstycken till konstfullt draperade plagg – sari och turban.

6 feb. Dräkt som budskap och tecken i Indiens religiösa mångfald.

20 feb. Indiens tyger i världsexport till öst och väst.

6 mars Handspunnen bomull: Gandhis vapen i kampen för självständighet.

20 mars Från 1960-talets flower-power till Bollywoods filmgarderober.

3 april Dagens design och mode i indisk internationell stil.

Tid: Tisdagar jämna veckor 23/1–3/4 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 4. Nedslag i konsten V

I denna serie presenteras olika typer av konstnärer och konstnärsroller. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
2 feb. Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Bröllopet: Jan van Eyck och Marcel Duchamp.

16 feb. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Familjen i konsten.

2 mars Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Anders Zorn – en konstnär i världsklass.

16 mars Tom Sandqvist, professor i konstens teori och idéhistoria, adjungerad professor vid Konstfack, docent i konstvetenskap, Lapplands universitet, Rovaniemi. En sublim videokonst. Bill Viola och de existentiella frågorna.

13 april Hans-Olof Boström, professor em. i konstvetenskap, Karlstads universitet. Carl Larsson – älskad och hatad.

27 april Marika Bogren, intendent vid Nationalmuseum. ”Man är målarsugen och behöver ett ansikte.” Den mångsidiga Tyra Lundgren – keramiker, målare, glas- och textilformgivare och författare.

Tid: Fredagar udda veckor 2/2–27/4 (ej 30/3) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 5. Renässansens Florens och Venedig

Föreläsningsserien behandlar
renässanskulturens uppkomst och utveckling i epokens (1400–1600) två viktigaste städer, Florens och Venedig. De ekonomiska och politiska förutsättningarna för den kulturella nyorienteringen och blomstringen diskuteras, d.v.s. bankväsendet och handelskapitalismen i Medicifamiljens Florens, i Venedigs kolonier och genom herraväldet över Medelhavet. De viktigaste strömningarna inom bildkonst och arkitektur och konkurrensen mellan florentinskt och venetianskt måleri belyses genom analys av exemplariska verk av ledande konstnärer och arkitekter.
Serieansvariga: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 018-13 63 36, 070-302 39 27, och Lars-Olof Åhlberg, professor em. i estetik, tfn 070-425 95 00. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Lars-Olof Åhlberg.

Program
30 jan. Florens 1: Politik och ekonomi. De florentinska akademierna. Konstteori (Alberti, Vasari) och konstnärsrollens förvandling: från hantverkare till skapande konstnär.

13 feb. Florens 2: Måleri och skulptur. Från Massaccio till Michelangelo.

27 feb. Florens 3: Brunelleschis katedral och andra kyrkor och palats.

13 mars Venedig 1: Republiken som Medelhavets stormakt. Politik och ekonomi. Konstnärernas sociala ställning.

10 april Venedig 2: Måleri och skulptur. Från Giovanni Bellini till Tintoretto.

24 april Venedig 3: Piazza San Marco, kyrkor och palats. Monteverdis madrigaler och operor.

Tid: Tisdagar udda veckor 30/1–24/4 (ej 27/3) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan Kyrksalen 27/2, Ekonomikum Hörsal 3 den 24/4).
Avgift: 350 kr.

I anslutning till föreläsningsserien planeras en studieresa till Florens hösten 2018. Resan är öppen för alla, men förtur ges för deltagare i serien. Mer information kommer under våren


Nr 6. Min musik

Kulturpersonligheter och musiker från Uppsala med omnejd berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, f.d. överläkare i hematologi, Akademiska sjukhuset, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
29 jan. Leif Karlsson, slagverkare och dirigent, en av grundarna till slagverksensemblen Kroumata, konstnärlig ledare och dirigent för Uppsala Blåsarsymfoniker, som belönades med guldmedalj vid VM för blåsorkestrar sommaren 2017.

12 feb. Maria Goundorina, kommer från Ryssland. Kördirigent utbildad vid Tchaikovskykonservatoriet i Moskva och i Wien. Kom till Sverige 2005 för kördirigentutbildning hos Anders Eby. Dirigent för Allmänna Sången sedan 2010. Undervisar vid Adolf Fredriks musikklasser.

26 feb. M. Anna Packalén Parkman, född i Polen. Hon flyttade som student till Sverige, professor i slaviska språk/polska vid UU. Under skoltiden studerade hon piano och flöjt, spelade i orkester och sjöng i körer. I Uppsala har hon varit medlem i Akademiska Kapellet och aktiv i Fyris Kammarkör.

12 mars Tomas Szendrö, bassångare, solist och körsångare med operautbildning, stöttepelare i UAK:s basstämma. Leder egen kör, Totalensemblen. Opera- och barockfantast. Lärare i särskolan.

9 april Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare i Kungl. Musikaliska akademien, tidigare diplomat i Ottawa och Tallinn och chef för UD:s kultur- och Sverigefrämjande verksamhet under tio år. Sångare i Orphei Drängar sedan 1988. Ordförande i STIM:s promotionsnämnd 2012–2016.

26 april Gunnel Bohman, operasångerska. Under 25 år i toppskiktet av svenska sångerskor. Utbildad vid Operahögskolan i Stockholm. Anställd vid Wiener Staatsoper och i Mannheim, sedan frilansande med engagemang vid de stora operahusen. 1991 hemlig gäst i OD:s Caprice. INSTÄLLD

Tid: Måndagar udda veckor 29/1–9/4 (ej 26/3) samt torsdag 26/4 kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 7. Levande jazzhistoria

Föregående terminers jazzhistoriska serier fortsätter där Ulf Johansson Werre hanterar flygeln och spelar skivor för att exemplifiera och förklara musikens uppbyggnad. Ulf berättar, analyserar och kåserar även personligt kring upplevda fenomen inom jazzhistorien. Denna termin handlar det om fem av jazzens stora och banbrytande profiler samt i ett sista seminarium om korsbefruktningen mellan jazz och europeisk konstmusik. Vi jämför stilarter och konstnärliga uttryckssätt, studerar utvecklingslinjer och de musikaliska kvaliteter som bygger upp jazzens känslomässiga och intellektuella magi.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
1 feb. Count Basie: The kid from Red Bank swings to the top.

8 feb. John Coltrane: Från stilbildande estet till frijazz.

22 feb. Bix Beiderbecke: Ett självförbrännande geni mellan impressionism och swing.

8 mars Cannonball Adderly: Hardbopens souliga trapetskonstnär.

22 mars Lester Young: Den hårdsvängande lyrikern som bildade skola.

19 april Korsbefruktning jazz – europeisk konstmusik: Jazzen – konstmusiken, vers – chorus och vice versa.

Tid: Torsdagar enligt program kl. 10.15–11.45, dock kl. 13.15–14.45 den 1/2.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.


Nr 8. Fördjupad förståelse av jazzmusik

Detta är en serie om musikens uppbyggnad för er som vill träna era sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. Ulf illustrerar de olika momenten vid flygeln och med andra instrument och analyserar kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer. Fristående fortsättning från förra terminen.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 018-30 06 98, och Ulf Johansson Werre, musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Tid: Torsdagar udda veckor 1/2–26/4 (ej 29/3) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.

Nr 9. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi ännu en termin med satsningen på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 10.
Serieansvarig: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05.

Program
23 jan. Viskningar och rop. Ingmar Bergmans kammarspel från 1973 om en döende kvinna, hennes båda systrar och tjänarinna. Handlingen utspelar sig kring sekelskiftet 1900 och i rollerna ser vi Liv Ullman, Ingrid Thulin, Harriet Andersson och Kari Sylwan (längd 88 minuter).

6 feb. Fröken Fleggmans mustasch. Hans Alfredsons och Tage Danielssons krönika över 1900-talet, inspelad på Göta Lejon 1982 med bl.a. Gösta Ekman, Lena Nyman, Hans Alfredson och Tage Danielsson (längd 120 minuter).

20 feb. Manchester by the sea. Amerikansk oscarsbelönad film från 2016 om vaktmästaren Lee Chandler och hans brorson Patrick. Manusförfattare och regissör är Kenneth Lonergan (längd 137 minuter).

6 mars Höstsonaten. En välbekant film från 1978 om den internationellt framgångsrika pianisten Charlotte Andergast och hennes döttrar Eva och Helena. Manus och regi Ingmar Bergman och med Ingrid Bergman, Liv Ullman och Lena Nyman i de främsta rollerna (längd 100 minuter).

20 mars Ida. Svartvit polsk film från 2013 i regi av Pawel Pawlikowski, som också svarat för manus. Filmen handlar om novisen Anna som spelas av Agata Trzebuchowska och belönades med en Oscar för bästa utländska film (längd 80 minuter).

3 april Semestersabotören. Monsieur Hulot firar semester på obekant ort i Frankrike i Jacques Tatis film från 1953 (längd 85 minuter).

Tid: Tisdagar jämna veckor 23/1–3/4 kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr. 

Nr 10. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 9.
Serieansvarig: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05.

Program
26 jan. Viskningar och rop

9 feb. Fröken Fleggmans mustasch

23 feb. Manchester by the sea

9 mars Höstsonaten

23 mars Ida

6 april Semestersabotören

Tid: Fredagar jämna veckor 26/1–6/4 kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.


Nr 11. Ja, du kommer till slut…

Om döden i litteraturen, konsten, musiken och i verkligheten. Serien kan komma att kompletteras med en vandring på Uppsala gamla kyrkogård under ledning av Karl Johan Eklund.
Serieansvariga: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05, Gunhild Hammarström, professor em. i sociologi, tfn 018-60 08 99, och Anne-Marie Pernulf, läkare, f.d. divisionschef Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03.

Program
1 feb. Jan Henningsson, arabist, religionshistoriker och diplomat. Nederstigen till dödsriket. Om möten mellan levande och döda i religionernas föreställningsvärld.

15 feb. Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap. Stundande natten. Om döden i litteraturen.

1 mars Hedvig Brander-Jonsson, universitetslektor, docent i konstvetenskap. Uppbrottets vemod och smärta. Om döden i bildkonsten.

15 mars Ulf Lernéus, förbundsdirektör, Sveriges Begravningsbyråers Förbund. Traditioner och riter kring död och begravning förr och nu.

12 april Gunnel Fagius, musikvetare och musikdirektör. Musiken till tröst och musiken om döden som konstnärlig gestaltning.

26 april Agnetha Pettersson och Ulrika Sahlsten, antikvarier vid Upplandsmuseet. Vad berättar våra kyrkogårdar? Om gravplatser och gravvårdar.

Tid: Torsdagar udda veckor 1/2–26/4 (ej 29/3) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 12. Afrika – den okända kontinenten?

Serien belyser Afrika ur ett historiskt, politiskt och kulturellt perspektiv. Vad är känt om Afrikas prekoloniala historia fram till avkoloniseringen? Demokratins framväxt i ett avkoloniserat land beskrivs, dess framgångar och bakslag, framgångsrika och misslyckade statskupper. Hur kan det komma sig att vissa länder aldrig haft krig efter sin självständighet? Vi får en bild av Afrikas rika kulturella liv och i en föreläsning belyses Dag Hammarskjölds roll i Afrikas avkolonisering och vad vi vet – och vill veta – om hans död. Avslutningsvis behandlas Afrikas ekonomiska utveckling.
Serieansvarig: Claes Leijon, f.d. Sida-medarbetare och ambassadråd, tfn 070-602 53 17, claesse.leijon@gmail.com.

Program
22 jan. Michael Ståhl, forskare, f.d. föreståndare för Nordiska Afrikainstitutet, NAI, ambassadråd. Afrika år 0 till 2000 – en hisnande historia.

5 feb. Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och föreståndare för Forum för Afrikastudier. En afrikansk revolution? Demokrati och folklig kamp i Burkina Faso.

19 feb. Johan Brosché, författare och forskare vid Uppsala universitet och Kristine Höglund, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Hur kommer det sig att Botswana, Malawi och Zambia lyckats behålla fred efter självständighet i en annars konfliktdrabbad region?

5 mars Mai Palmberg, författare, forskare bl.a. vid NAI. Samtida kultur i Afrika – en kul tur.

19 mars Henning Melber, f.d. direktör för Dag Hammarskjöldstiftelsen och f.d. forskningschef vid NAI. Dag Hammarskjöld and Africa’s Decolonization. (OBS! Denna föreläsning hålls på engelska.)

16 april Magnus Ericsson, författare, konsult, adj. professor, Luleå Tekniska universitet. Afrikas ekonomi, råvaruhandeln och Kinas roll.

Tid: Måndagar jämna veckor 22/1–16/4 (ej 2/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.


Nr 13. Uppsala som uppväxtmiljö

Uppsala har under lång tid varit en stad som attraherat många med rötter i olika delar av Sverige och övriga världen. Men hur har det varit att växa upp i denna stad? Ett antal seniorer som tillbringat sina barn- och ungdomsår i Uppsala på 1930- och 1940-talen delar nu med sig av sina minnen och intryck av ett Uppsala som i långa stycken försvunnit.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Lars Lambert, författare, tfn 018-12 71 22.

Program

27 feb. Hans Alsén, typograf, f.d. landshövding. Människor och miljöer i min stad.

13 mars Susanne Levin, författare. Vi som föddes och växte upp i det judiska Uppsala ..."

10 april Stig Strömholm, professor em., f.d. universitetsrektor, författare. Idyll i mörka skuggor.

24 april Adam Taube, professor och Gunnar Lundh, f.d. bankdirektör. Två Uppsalaaboriginer minns.

8 maj Helena Harnesk, f.d. antikvarie, författare. Luthagen i mitt minne.

22 maj PO Sporrong, arkitekt. Från en etta på Strandbodkilen – mitt Fålhagen, mitt Uppsala.

Tid: Tisdagar udda veckor 27/2–22/5 (ej 27/3) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan Kyrksalen (dock Ekonomikum Hörsal 3 den 24/4).
Avgift: 350 kr.

Nr 13,5. Uppsala som uppväxtmiljö, fem gånger
Uppsala har under lång tid varit en stad som attraherat många med rötter i olika delar av Sverige och övriga världen. Men hur har det varit att växa upp i denna stad? Ett antal seniorer som tillbringat sina barn- och ungdomsår i Uppsala på 1930- och 1940-talen delar nu med sig av sina minnen och intryck av ett Uppsala som i långa stycken försvunnit.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Lars Lambert, författare, tfn 018-12 71 22.

Program
27 feb. Hans Alsén, typograf, f.d. landshövding. Människor och miljöer i min stad.

13 mars Susanne Levin, författare. Vi som föddes och växte upp i det judiska Uppsala ..."

10 april Stig Strömholm, professor em., f.d. universitetsrektor, författare. Idyll i mörka skuggor.

8 maj Helena Harnesk, f.d. antikvarie, författare. Luthagen i mitt minne.

22 maj PO Sporrong, arkitekt. Från en etta på Strandbodkilen – mitt Fålhagen, mitt Uppsala.

Tid: Tisdagar udda veckor 27/2–22/5 (ej 27/3, 24/4) kl. 13.15–14.45. 10 timmar.
Lokal: Missionskyrkan Kyrksalen.
Avgift: 295 kr.

Nr 14. Tillståndet i världen våren 2018

Hur kommer världen att se ut våren 2018? Möjliga konflikter och krishärdar är lätta att sia om: spänningarna på Koreahalvön, den labila situationen i Mellanöstern, en pågående nedmontering av rättsstaten i vissa östeuropeiska länder. Andra aktuella ämnen är utvecklingen i Afghanistan och Latinamerika och arbetet mot en hotande klimatkatastrof. Men allt är inte nattsvart – ljuspunkterna finns även i de pågående konflikterna.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Filmning av serien planeras. Filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se. Se även serie 15.

Program
29 jan. Erika Bjerström, utrikeskommentator vid SVT och tidigare bl.a. USA-korrespondent. USA vänder världen ryggen.

12 feb. Klas Bjurström, handläggare vid Svenska Afghanistankommittén. Det finns hopp för Afghanistan.

26 feb. Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt, Uppsala universitet. När rättssamhället monteras ner – exemplen Ungern och Polen.

12 mars Fredrik Uggla, professor i Latinamerikakunskap, Stockholms universitet. Latinamerika och framtiden som aldrig kommer.

21 mars Gabriel Jonsson, docent i Koreas språk och kultur, Stockholms universitet. Upptrappad konflikt på Koreahalvön eller utrymme för dialog?

9 april Aras Lindh, forskare vid Utrikespolitiska institutet. Kurdfrågan – drömmen om en nationalstat.

Tid: Måndagar udda veckor 29/1–9/4 (ej 26/3) kl. 13.15–14.45 samt onsdag 21/3 kl. 15.30–17.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.


Nr 15. Tillståndet i världen våren 2018, filmat

Under våren kommer serie 14 att filmas och ligga tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan välja att följa föreläsningarna enbart via filmerna och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.
Program enligt serie 14. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta.

Avgift: 200 kr.

Nr 16. Vilken fred vill vi ha?

Få frågor är idag globalt, regionalt och lokalt viktigare än fredsfrågan. Sverige har flera kända fredsprofiler och Uppsala är på flera sätt en fredens stad. Vi kommer att beröra fredssituationen i världen, FN:s roll, Dag Hammarskjölds m.fl. starka profilers roll samt aktuell fredsforskning och fredspolitik utifrån Sveriges horisont. Med den här serien vill vi reda ut begreppet fred samt visa vad Fredens Hus gör.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
23 jan. Jesper Magnusson/Antonio Basala, Fredens Hus i Uppsala slott: Vad är fred? Hur kan museer arbeta med fred? Efter en introduktion till vårens föreläsningsserie och begreppet fred besöker vi Fredens Hus på Uppsala slott.

7 feb. Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Svenska fredsprofiler och svensk fredsforskning genom årtionden. På vilket sätt har Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Alva Myrdal bidragit till fred? Vad kan fredsforskningen bidra med?

14 feb. Brian Palmer, universitetslektor vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Om engagemang, mod och risktagande för att uppnå fred. Hur kan vi på det lokala planet agera för fred i vårt samhälle?

7 mars Jan Eliasson, tidigare internationell medlare, kabinettssekreterare, FN-ambassadör, utrikesminister och vice generalsekreterare i FN, m.m. FN i en tid av hot och möjligheter.

21 mars Hans Blix, Uppsalapojke, docent, tidigare utrikesminister, generaldirektör m.m. Går världen mot krig eller fred?

4 april Kristine Höglund, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Om fredens olika ansikten.

Tid: Tisdag 23/1 samt onsdagar enligt ovan 7/2–4/4 kl. 13.30–15.00. 12 timmar.
Lokal: Rikssalen, Uppsala slott och Fredens Hus 23/1, därefter Universitetshuset Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 7/3).
Avgift: 350 kr.

Nr 17. Informationsteknologin som förändrar vår vardag. Dåtid, nutid och framtid

Serien tar upp den snabba förändringen av människors vardag som möjliggjorts av informationsteknologins ständigt accelererande utveckling. Stor vikt läggs vid digitaliseringens betydelse för – och effekter på – individer, arbetslivet och samhällsutvecklingen. Det har ofta varit människan som fått anpassa sig till teknologin och inte tvärtom, vilket inte minst dagens seniorer kan känna av. Föredragen belyser nödvändigheten av att ta olika hot på allvar samtidigt som digitaliseringens stora potential till förbättringar kan tas tillvara.
Serieansvarig: Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, Uppsala universitet, tfn 070-297 80 16.

Program
1 feb. Bertil Gustafsson, professor em. i numerisk analys, Uppsala universitet och Anders Sjöberg, universitetslektor, Uppsala universitet. Informationsteknologins historia vid Uppsala universitet i ett nationellt och internationellt perspektiv.

15 feb. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet (1) och Bengt Sandblad, professor em. i människa – datorinteraktion, Uppsala universitet (2).
1. Hur har digitaliseringen påverkat näringsliv och samhälle?
2. Hur har digitaliseringen påverkat arbetslivet i olika branscher?

1 mars Bengt Sandblad. Användbarhet och digital arbetsmiljö – om digitalisering i arbetsliv och fritid.

15 mars Per Gunningberg, professor i datorkommunikation, Uppsala universitet (1) och Erik Sjöqvist, professor i kvantinformationsteori, Uppsala universitet (2).
1. Framtidens digitalisering, teknik och datorer. Internet of things – vad är det?
2. Kvantdatorer och kvantkrypton i informationsteknologins tjänst.

12 april Den digitala framtiden, Hur vill vi ha den? Några framtidsscenarier. Diskussion om möjligheter och hot. Panel- och allmän diskussion. Moderator: Christina Jutterström, f.d. chefredaktör DN och Expressen, f.d. VD Sveriges Television. Inledare: Andreas Pallinder, chef för gruppen mot nätbaserade sexualbrott mot barn, polisregion Mitt, samt några föreläsare från denna föreläsningsserie.

Tid: Torsdagar udda veckor 1/2–12/4 (ej 29/3) kl. 15.15–16.45. 10 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 18. Energi – vår ständige följeslagare

Inget sker utan att energi omsätts, i krig och fred, kärlek och hat – energin är alltid med. Energi är en fundamental storhet som förenklat kan definieras som förmåga att utföra arbete. En annan grundläggande storhet är entropi, vilken populärt kan beskrivas som oordning. I denna serie får vi lära oss om energi och energisystem i smått och stort, globalt och lokalt och hur man kan analysera energisystem efter kvantitet och kvalitet. Idéer tas upp om hur man kan få mått på andelen förnybar energi i systemen och därmed förutsättningar att öka dess andel. Inga förkunskaper behövs.
Serieansvariga: Per Abenius, civ.ing., tfn 018-50 27 06, och Lars Ohlander, docent, SLU, tfn 018-32 09 01.

Program
6 feb. Lennart Salomonsson, professor em. i växtodlingslära, SLU. Energi och vardagens komplexitet.

20 feb. Mikael Höök, fil.dr, universitetslektor i globala energisystem, Uppsala universitet. Energi i olika former. När, var, hur? Vedspis och/eller kärnkraftverk?

6 mars Per-Anders Hansson, professor i lantbruksteknik, SLU. De areella näringarna som energiproducenter.

20 mars Mats Leijon, professor i elektricitetslära, Uppsala universitet. Sol, vind och vatten. Nya krav på energidistribution och energilagring.

3 april Hans Nilsson, ordförande i Energieffektiviseringsföretagen.
Energihushållning, en försummad möjlighet med stor potential.

17 april Torbjörn Rydberg, docent, SLU, Per Abenius, Mats Leijon och Mikael Höök. Paneldiskussion. Energin och framtiden.

Tid: Tisdagar jämna veckor 6/2–17/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.


Nr 19. DNA-analys och genteknik i människans tjänst II

Serien har fokus på hur genteknikens utveckling är till nytta för människan. Analys av människans gener har utförts för att spåra olika människoarters ursprung och släktskap och används nu också alltmer av människor som i sin släktforskning vill veta mer om sitt ursprung. Idag kan många svåra sjukdomar diagnosticeras tidigt under graviditeten och genetisk rådgivning är en mycket viktig verksamhet, med ofta svåra problemställningar. Människans genetiska uppsättning är känd sedan några år och nu har ett stort antal proteiner, som uttrycks i olika vävnader, kartlagts i ett forskningsprojekt med bas i Stockholm–Uppsala. Projektet HPA förväntas få stor betydelse för bl.a. framtida cancerbehandling. Redan idag används vår kunskap om genteknik för att diagnosticera och bota svåra sjukdomar som cancer. Genteknik och dess tillämpningar väcker också etiska frågor. Vad kan vi tillåta oss att göra och vad bör vi låta bli? Serien avslutas med en debatt om detta.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 018-30 16 55, 070-678 50 10, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 018-12 61 84, 070-374 72 92.

Program
25 jan. Peter Sjölund, författare, släktforskare. DNA-analys revolutionerar släkt- och historieforskningen.

8 feb. Göran Annerén, professor em. i klinisk genetik, Uppsala universitet. Arvets betydelse för vår hälsa – rådgivning och vägledning.

22 feb. Bengt Westermark, seniorprofessor i tumörbiologi, Uppsala universitet. Cancer – en genetisk sjukdom.

8 mars Gunilla Enblad, professor i experimentell och klinisk onkologi, Uppsala universitet (1) och Hans Hägglund, adj. professor i hematologi, Uppsala universitet (2).
1. Behandling av cancer med gen- och immunterapi.
2. Transplantation med stamceller vid olika sjukdomar.

22 mars Tobias Sjöblom, professor i tumörgenetik, Uppsala universitet (1) och
Fredrik Pontén, professor i patologi, Uppsala universitet (2).
1. U-CAN – hur kan lagrade prover bidra till cancerforskningen?
2. The Human Protein Atlas – en karta över människans byggstenar.

19 april Barbro Westerholm, läkare, f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen, riksdagsledamot, Kjell Asplund, professor em. i medicin, Umeå universitet, f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, Marie Allen, professor i rättsgenetik, Uppsala universitet och Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, Uppsala universitet. Paneldiskussion om etiska problem vid genteknikens användning på människa. Moderator Barbro Westerholm.

Tid: Torsdagar jämna veckor 25/1–19/4 (ej 5/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 20. Sveriges nationella minoriteter, deras språkliga och kulturella situation i Sverige

År 2000 anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd av nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetssspråk. I enlighet med propositionen Nationella minoriteter i Sverige hade riksdagen då tagit ställning för att samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar skulle erkännas som nationella minoriteter i Sverige och att gruppernas språk skulle erkännas som nationella minoritetsspråk. Sverige angav vid ratificeringen att samiska (alla varieteter), finska och meänkieli är landsdelsspråk och att romani chib (alla varieteter) och jiddisch anses som territoriellt obundna minoritetsspråk. Samerna har dessutom en särskild ställning som urfolk. I föreläsningsserien presenteras de respektive språken och de med dem förknippade kulturerna samt deras allmänna situation i relation till riksdagsbeslutet. Vidare diskuteras den svenska minoritetspolitiken i ett europeiskt perspektiv. I seriens slutföreläsning jämförs också olika språkpsykologiska och sociala existensvillkor för det gamla minoritetsspråket meänkieli – som har en tämligen stor utbredning i norra Sverige – med den i ett tämligen koncentrerat geografiskt område existerande älvdalskan, ett folkmål i norra Dalarna.
Serieansvarig: Erling Wande, professor em. i finska, Stockholms universitet, ordförande i Meän akateemi–Acad. Tornedaliensis, tfn 018-46 15 47, 070-546 15 47.

Program
29 jan. Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet, Sveriges representant och vice ordförande i Europarådets Expertkommittén för övervakning av Europeisk stadga för landsdels- eller minoritetsspråk. Europeiska och nationella perspektiv på de nationella minoriteterna i Sverige.

12 feb. Leena Huss, professor em. i finska, Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet. Finska och finskhet i Sverige förr och nu.

26 feb. Susanne Sznajderman-Rytz, initiativtagare till Sveriges Jiddischförbund. Jiddisch – med hemvist i ett gränslöst land.

9 april Ida Ohlsson Al Fakir, postdoktor, Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet. Romer i Sverige – ett socialhistoriskt perspektiv.

16 april Erling Wande (1) och David Karlander, fil.dr, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet (2).
1. Från finsk dialekt till meänkieli.
2. Älvdalskan.

23 april Torbjörn Söder, universitetslektor i samiska, Uppsala universitet. De samiska språken i Sverige.

Tid: Måndagar udda veckor 29/1–23/4 (ej 12/3, 26/3) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.


Ändringar/Nyheter

Serie 6, Min musik är inställd torsdag 26 april pga sjukdom.

Serie 20, Sveriges nationella minoriteter: Från finsk dialekt till meänkieli, och Älvdalskan har flyttats till 16 april. Torbjörn Söders föreläsning om samiska språken har flyttats till 23 april.

Serie 13,5, Uppsala som uppväxtmiljö 5 gånger: Nu ges möjlighet att följa serien alla gånger utom 24 april (då lokalen är för liten). Anmäl på Mina sidor (står längst ner i listan) eller till sekretariatet. Serien kostar 295 kr.

Serie 13, Uppsala som uppväxtmiljö, och serie 16, Vilken fred vill vi ha? har nya lokaler, se respektive serie
     USU-styrelsen 2018

Kontakt


Har du har bytt adress eller E-postadress?
Gå in under Anmälan - Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Vi skickar ibland ut påminnelser och information om resor med restplatser via E-post.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Jens Danielsson

2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 22 april 2018 10:13