Föreläsningsserier höstterminen 2017

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.


Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum.

______________________________________________________

Nr 1. ”Stå upp, Herre!” Martin Luther och reformationen

”Stå upp, Herre! Stå upp och ta itu med den vildgalt som brutit sig in i vingården!” Så inleds påvens bannbulla mot Martin Luther 1520. Luther svarade med att offentligt bränna bannbullan. Året efter förklarade kejsaren honom fredlös. Det finns anledning att fråga sig både varför Luther undkom kättarbålet och varför hans idéer och skrifter gav upphov till en sådan omfattande rörelse. Boktryckarkonsten ställde ett nytt medium till förfogande och Luthers många skrifter kunde spridas vida omkring. Sverige var ett av de länder som tidigast införde det nya, genom uppifrån kommande dekret utfärdade av Gustav Vasa. Men hur togs den nya läran emot av folket? Bilden av Luther har förändrats över tid men hans betydelse för teologin, för det tyska och svenska språket, för gudstjänstliv, folkbildning och samhällsliv anses ha varit och fortfarande vara djupgående. Idag finns omkring 70 miljoner medlemmar i lutherska kyrkor runt om i världen. Serien handlar om synen på Luthers person och verk och tolkningar av reformationens förlopp och innebörd.
Serieansvarig: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
18 sept. Per Svensson, journalist, författare. Martin Luther – hans tid och vår.

2 okt. Martin Berntson, docent i religionsvetenskap, Göteborgs universitet. När Luther kom till byn. Om reformationen och folket i Sverige.

16 okt. Mattias Lundgren, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet. Luther och psalmsången.

30 okt. Hans Helander, professor em. i latin, Uppsala universitet. Martin Luther i poesi och prosa under 15- och 1600-talen.

13 nov. Urban Claesson, docent i kyrkohistoria, Uppsala universitet. Svensk och dansk folkkyrka – variationer på ett lutherskt tema.

8 dec. Antje Jackelén, teol.dr, ärkebiskop. Kyrkan i det offentliga rummet – i Sverige och världen.

Tid: Måndagar jämna veckor 18/9–13/11 kl. 15.15–16.45 samt fredag 8/12 kl. 14.15–15.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 2. Populärkultur

Populärkultur har alltid funnits vid sidan av den officiella kulturen, finkulturen. Ibland betecknas populärkulturen som masskultur och då menar man att den riktar sig till en bred allmänhet. Det som dessutom kännetecknar populärkulturen är att den anses som lättillgänglig och av vissa som ytlig och banal. Diskussionen om populärkulturens betydelse, dess olika former och uttrycksmedel har varit och är livlig. I den här serien ges exempel på denna kultur vad gäller såväl film och musik som bild och litteratur.
Serieansvariga: Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11, Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
21 sept. Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap, Stockholms universitet, medieforskare. Populärkultur och finkultur – ett historiskt perspektiv på två omstridda begrepp.

5 okt. Olle Edström, professor em. i musikvetenskap, Göteborgs universitet.
Schlagern i Sverige.

19 okt. Karl Berglund, doktorand i litteratursociologi, Uppsala universitet.
Den svenska deckargenrens utveckling – från pusseldeckare till globalt mediefenomen.

2 nov. Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Modedockor och karlavulna kvinnor. Romantik och emancipation i Sigge Starks romaner.

16 nov. Lena Johannesson, professor em. i konstvetenskap, Göteborgs universitet. Från gråtande barnet-tavlor till kattungefilmer på Youtube. Om förändringar i populärkulturens bildsyn och i synen på populärkulturen.

30 nov. Anne Bachmann, fil.dr i filmvetenskap, Stockholms universitet. Farsot, folkgift och elände? Populärkultur på vita duken under stumfilmstiden.

Tid: Torsdagar jämna veckor 21/9–30/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 3. Kinas väg från himmelskt imperium till global stormakt

Dagens Kina kan anses vara den viktigaste faktorn i den maktförskjutning som innebär att västvärldens dominans försvagas. De vägval den kinesiska ledningen gör kan därför bli avgörande för bl.a. fattigdom, klimat och fred i andra delar av världen. Kina är ett land i stark omvälvning och miljoner människor har lyfts ur misär. Men landet står också inför betydande inhemska utmaningar, t.ex. ett bristfälligt rättssystem, skrämmande luft- och vattenföroreningar, kränkningar av mänskliga rättigheter och enpartistatens auktoritära statskapitalism. Såväl 1900-talets dramatiska historia som filosofi och kultur med mångtusenåriga drag präglar det kinesiska samhället. Serien berättar om 3000 år av historia och filosofi, om 1900-talets revolutioner, om vardagsliv, ekonomi, litteratur och Kinas roll i världen.
Seriansvariga: Rune Hedman, fil.lic., f.d. departementsråd, tfn 070-630 16 58, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
21 sept. Torbjörn Lodén, professor em. i Kinas språk och kultur, Stockholms universitet. Konfucius betydelse i Kinas historia.

5 okt. Cecilia Lindqvist, författare, fotograf, professor och sinolog. En annan värld – minnen från Kina 1961–1962.

19 okt. Börje Ljunggren, asienkännare och författare, f.d. svensk ambassadör i Kina. Kina i världen i dag.

2 nov. Håkan Wahlquist, antropolog, föreståndare för Sven Hedins Stiftelse vid Kungl. Vetenskapsakademien. Sidenvägens många födelser.

16 nov. Anna Gustafsson Chen, sinolog, bibliotekarie och översättare. När hundra blommor blommar – kinesisk litteratur i dag.

14 dec. Ola Wong, journalist, författare och sinolog. Så fungerar Kina – från opiumkrig till supermakt.

Tid: Torsdagar jämna veckor 21/9–14/12 (ej 30/11) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 4. Sidenvägens lyxtextilier: seklers historia, handel och teknologi

Karavaner på den mytomspunna Sidenvägen förde eftersökta varor i både västlig och östlig riktning genom Eurasien trots kostnader och strapatser. Det eftertraktade sidenet nådde också Europa där det kontinuerligt påverkade ekonomi, mode och textilt hantverk. Handeln var inte problemfri, eftersom olika makter behärskade Asiens ökenvägar och bergspass och därmed påverkade de politiska och tekniska villkoren för produktion och handel. I en omfattande översikt tar serien också upp resultat från nya utgrävningar som har vidgat vår kännedom avsevärt om handelsvägarnas kultur, stil och religioner. Sidenvägens betydelse minskade med de nya sjövägarna från omkring år 1500, men på sistone har en omfattande kulturturism lanserats längs delar av den historiska Sidenvägen.
Serieansvariga: Désirée Koslin, professor i Fashion and Textile Studies, Fashion Institute of Technology, SUNY, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Désirée Koslin.

Program
19 sept. Handynastiernas textilier, 206 f.Kr.–220 e.Kr.

3 okt. Mönster, färg och motiv i Kinas tidiga textilkonst.

17 okt. Tyger under Tang, 618–906 och i västra Asien före islam.

31 okt. Mongolrikets sidenhandel, 1234–1368.

14 nov. Mönsterhegemoni under Ming, 1368–1644.

28 nov. Ekon av Sidenvägen – österns motiv i Europas väverier, 1700–1900.

Tid: Tisdagar jämna veckor 19/9–28/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 5. Nedslag i konsten IV

I denna serie presenteras olika typer av konstnärer och konstnärsroller. Syftet är att få ta del av en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
22 sept. Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Flandriskt måleri från van Eyck till Vermeer.

6 okt. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Flandriskt i Sverige – altarskåpets bildvärld som spegel av samtiden.

20 okt. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Pablo Picasso – konstnär i exil.

3 nov. Hedvig Hedqvist, inredningsarkitekt, formgivare, designskribent. Josef Frank – en arkitekt och formgivare som hade humanismen som motto.

17 nov. Görel Cavalli-Björkman, professors namn, f.d. förste intendent och forskningschef vid Nationalmuseum. Sigrid Hjertén. Kvinna och konstnär i avantgardet.

1 dec. Emilie Karlsmo, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Ai Weiwei – konceptkonstnär och politisk aktivist.

Tid: Fredagar jämna veckor 22/9–1/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 6. Den moderna konsten XI, Grupp 1

Lars Lambert belyser i denna serie några olika genrer i den moderna konstens historia. Parallellserie med samma innehåll som Nr 7.
Serieansvariga: Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11, och Lars Lambert, författare. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Lars Lambert.

Program
18 sept. Chagall och Miro, surrealism, fantasteri, poesi och livsberusning.

2 okt. Djur i konsten. Fåglar och fiskar, katter och hundar, enhörningar och basilisker.

16 okt. Svensk konst 6. Arkitekturen, från medeltida kyrkor till så långt vi hinner.

30 okt. Andy Warhol och Gerhard Richter, två sena mästare och megastjärnor.

13 nov. Svensk konst 7. Fotografiet, från glasplåtande pionjärer till digitalt snapshotande.

27 nov. Who´s Afraid of Ai Weiwei? Med öppna ögon in i samtidskonsten.

Tid: Måndagar jämna veckor 18/9–27/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 7. Den moderna konsten XI, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 6.
Serieansvariga: Margareta Ingemarsson, f.d. bibliotekarie, tfn 070-285 95 97, och Lars Lambert, författare. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Lars Lambert.

Program
13 sept. Chagall och Miro, surrealism, fantasteri, poesi och livsberusning.

4 okt. Djur i konsten. Fåglar och fiskar, katter och hundar, enhörningar och basilisker.

18 okt. Svensk konst 6. Arkitekturen, från medeltida kyrkor till så långt vi hinner.

1 nov. Andy Warhol och Gerhard Richter, två sena mästare och megastjärnor.

15 nov. Svensk konst 7. Fotografiet, från glasplåtande pionjärer till digitalt snapshotande.

29 nov. Who´s Afraid of Ai Weiwei? Med öppna ögon in i samtidskonsten.

Tid: Onsdag 13/9 samt onsdagar jämna veckor 4/10–29/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

Nr 8. Min musik

Kulturpersonligheter och musiker från Uppsala med omnejd berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 018-32 02 17, 070-214 13 70.

Program
11 sept. Hans Ek, välkänd dirigent, kompositör, arrangör med omfattande verksamhet i den svenska musikvärlden.

25 sept. Märta Ramsten, musiketnolog, docent, f.d. chef för Svenskt visarkiv. Har under en följd av år rest runt i landet och dokumenterat folkliga musiktraditioner. Folkmusiken är också huvudtemat i hennes artiklar, skrifter, fonogram och radioprogram.

9 okt. Georg Riedel, för många generationer välkänd kontrabasist inom svensk jazzmusik. Dessutom flitig kompositör av sånger för barn och barnkör liksom filmmusik. Filmatiseringarna av Astrid Lindgrens berättelser med Georg Riedels musik kan knappast ha gått någon förbi.

6 nov. Katarina Reineck, lärare, körsångare, körledare för kören Canorus. Medlem i styrelsen för Musikens Hus Vänner.

20 nov. Anders Larsson, operasångare, verksam i Sverige och i Europa. Romanssångare i hjärtat.

4 dec. Katarina Hellgren Dahl, lärare i italienska, vissångerska, bl.a. av judiska sånger.

Tid: Måndagar udda veckor 11/9–4/12 (ej 23/10) kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 9. All världens musik

Intresse för musik och utövande av musik utmärker oss människor sedan urminnes tider. Även om intresset för musik är universellt skiljer sig utformningen av musiken och musikinstrumenten mycket mellan olika delar av världen. I denna serie behandlas musik från sex länder i fyra världsdelar. Musiken kommer att illustreras både genom inspelningar och live med användande av regiontypiska instrument. Programmet har gjorts upp i samråd med Ulf Johansson Werre som också kommer att delta vid några av föreläsningarna.
Serieansvarig: Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 018-12 61 84, 070-374 72 92.

Program
19 sept. Roland Keijser, musiker och författare. Marockansk musik – Aissawa oo-Hmadcha.

3 okt. Jennikel Andersson, musiker och lärare, Master i Irländsk Folkmusik, University of Limerick, grundare av den irländska folkmusikutbildningen i Sverige. Keltisk musik med fokus på irländsk folkmusik.

17 okt. Saeri Ueno, pianist och lärare. An introduction to and overview of Japanese music from ancient to modern times.

31 okt. Robinson Yanez, trubadur och lärare i filosofi och spanska. Folkmusiken i Anderna.

14 nov. Muhammad Assayesh, författare, mystiker och musiker. Traditionell persisk musik, bl.a. framförd på instrumentet santu och med danserskor.

28 nov. Sonya Bakoeva, musiker, master i ”Performing Arts of Folk Singing and Conducting of Folk Ensembles” vid Akademien i Plovdiv. Bulgarisk folkmusik.

Tid: Tisdagar jämna veckor 19/9–28/11 kl. 15.00–16.30. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 10. Opera som samtidsspegel

”De stora operorna” – hur togs de emot och hur uppfattades de av sin samtid? Hur såg den kulturella, sociala och politiska situationen ut när de gamla mästerverken hade premiär? Ännu efter 100, 200, 300 år spelas de och drar stor publik. Kan vi som idag ser dem på teatern fördjupa och berika vår upplevelse och förståelse, om vi får veta mer om deras historia? Serien vill belysa dessa och andra frågor genom att stanna upp inför enskilda verk och söka bredda och fördjupa kunskapen om dem och deras historia.
Serieansvariga: Axel Brattberg, neurolog och överläkare inom rehabiliteringsmedicin, tfn 070-423 27 31, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
14 sept. Carl-Gunnar Åhlén, fil.dr i musikvetenskap, musikjournalist. Arnljot av Wilhelm Peterson-Berger.

28 sept. Stefan Johansson, dramaturg, regissör, kulturkritiker. Don Carlo av Giuseppe Verdi.

12 okt. Camilla Lundberg, musikkritiker, debattör, musikchef på SVT Kultur. Fidelio av Ludwig van Beethoven.

9 nov. Per-Erik Öhrn, operasångare, regissör, professor i musikdramatisk gestaltning, Göteborgs universitet. Cosí fan tutte av Wolfgang Amadeus Mozart.

23 nov. Samtal mellan Daniel Börtz, tonsättare i full verksamhet, och Kettil Skarby, f.d. VD för Gehrmans Musikförlag. Medea av Daniel Börtz.

7 dec. Per-Erik Öhrn. Eugen Onegin av Peter Tjajkovskij.

Tid: Torsdagar udda veckor 14/9–7/12 (ej 26/10) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 11. Levande jazzhistoria

Vi fortsätter föregående terminers serie där Ulf Johansson Werre hanterar flygeln och spelar skivor för att exemplifiera och förklara musikens uppbyggnad. Ulf berättar, analyserar och kåserar även personligt kring upplevda fenomen inom jazzhistorien. Vi jämför stilarter och konstnärliga uttryckssätt, studerar utvecklingslinjer och de musikaliska kvaliteter som bygger upp jazzens känslomässiga och intellektuella magi.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdir., konsult, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
5 okt. Duke Ellington: Från Harlem stride till en av världens mest kända orkesterledare.

19 okt. Ella Fitzgerald: Dansösen som blev rösten för The American Songbook.

2 nov. Arne Domnérus: Boxning, jazz och hästar – en slagkraftig lyriker.

16 nov. förmiddag Oscar Peterson: 1900-talets Liszt, teknik, swing, trioarrangemangens mästare.

16 nov. eftermiddag Billie Holiday: Den okonstlade skönhetens melankoliska röst, glädje och sorg i samklang.

14 dec. Miles Davis: Från underfundig bebop till elektrorock, trumpetaren, soundskaparen.

Tid: Torsdagar jämna veckor 5/10–14/12 (ej 30/11) kl. 10.15–11.45 samt 13.15–14.45 den 16/11. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.


Nr 12. Fördjupad förståelse av jazzmusik

Detta är en serie om musikens uppbyggnad för oss som vill träna våra sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Frågor från gruppen tas upp och belyses. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. Ulf illustrerar de olika momenten vid flygeln och med andra instrument och analyserar kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer. Fortsättning från förra terminen. Varje tillfälle är en fristående enhet som inte kräver att man deltagit i föregående seminarier.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 018-30 06 98, och Ulf Johansson Werre, musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Tid: Torsdagar udda veckor 28/9–7/12 (ej 9/11) kl. 10.15–11.45 samt kl. 13.15–14.45 den 7/12. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.

Jazzensemble – se under Övriga arrangemang.


Nr 13. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi satsningen på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 14.
Serieansvarig: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05.

Program
19 sept. Kvarteret Korpen. Bo Widerbergs genombrottsfilm om Anders och hans familj i arbetarkvarteret Korpen i Malmö år 1936. I rollerna ser vi Thommy Berggren, Keve Hjelm och Emy Storm. Filmen hade premiär 1963 och anses vara en av de bästa svenska filmerna någonsin (längd 101 minuter).

3 okt. Bland män och får. Om bröderna Gummi och Kiddi, grannar, fårbönder och bittra fiender i en avlägsen dalgång på Island. Regissör är Grímur Hákonarson. Filmen som är från 2015 har väckt internationell uppmärksamhet (längd 93 minuter).

17 okt. Moderna tider. Stumfilm från 1936 i regi av Charlie Chaplin och med honom själv i huvudrollen som skruvåtdragare vid löpande bandet. Filmen har klassats som en av de kulturellt, historiskt och estetiskt viktigaste filmerna (längd 87 minuter).

31 okt. Phoenix. Tysk dramafilm från 2014 i regi av Christian Petzold om Nelly Lentz, som överlevt förintelsen och återvänder till Berlin. Filmen är baserad på romanen Le Retour des cendres av Hubert Monteilhet (längd 98 minuter).

14 nov. Vägvisaren. Vetenskapsmannen Vladimir Arsenyev leder en vetenskaplig expedition i Sibirien i början av 1900-talet. Han sammanstrålar med jägaren Dersu Uzala, som har en enastående kunskap om naturen. En sovjetisk-japansk film ifrån 1975 i regi av Akira Kurosawa. Filmen har belönats med en Oscar (längd 144 minuter).

28 nov. Ljusår. Meditativ film av Mikael Kristersson i vilken han med kamera och mikrofon följer årets gång i sin trädgård i Falsterbo (längd 101 minuter).

Tid: Tisdagar jämna veckor 19/9–28/11 kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.


Nr 14. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 13.
Serieansvarig: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05.

Program
22 sept. Kvarteret Korpen

6 okt. Bland män och får

20 okt. Moderna tider

3 nov. Phoenix

17 nov. Vägvisaren

1 dec. Ljusår

Tid: Fredagar jämna veckor 22/9–1/12 kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.

Nr 15. Tillståndet i världen hösten 2017

De senaste åren har varit dystra för dem som tror på fred, frihet och framsteg. I USA vill presidenten bygga murar mot omvärlden, Storbritannien vänder ryggen mot EU och Ryssland strävar efter att återta en stormaktsposition. Konflikterna i Mellanöstern tycks aldrig ta slut. De populistiska krafter som gärna vill inskränka demokratiska fri- och rättigheter växer sig starkare. Den här serien, som har sin tyngdpunkt i västvärlden, handlar om allt detta. Men också om att det finns ljuspunkter.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Filmning av serien planeras, och filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se.

Program
11 sept. Magnus Öberg, universitetslektor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Krig och fred i det 21:a århundradet.

25 sept. Sverker Gustavsson, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Framtiden för demokratin.

9 okt. Katja Magnusson, utrikesreporter vid Sveriges Radio som bl.a. haft Mellanöstern som bevakningsområde. Mellanösterns eviga kriser.

6 nov. Göran von Sydow, statsvetare och stf. direktör vid Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). EU i det omstöpta Europa.

20 nov. Stig Fredrikson, författare, kommentator och Rysslandskännare. Putins världsbild med Trump i Vita huset.

4 dec. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Ett knappt år med president Trump.

Tid: Måndagar udda veckor 11/9–4/12 (ej 23/10) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 16. Tillståndet i världen hösten 2017, filmat

Under hösten kommer serie 15 att filmas och ligga tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan välja att följa föreläsningarna enbart via filmerna och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.
Program enligt serie 15. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta.

Avgift: 275 kr.

Nr 17. Minnen från maktens korridorer

Föreläsarna i den här samtidshistoriska serien har under perioder av sina liv varit med och styrt Sverige. De har fattat beslut som satt sin prägel på landets utveckling. Nu berättar de om de överväganden som gjordes och kanske också om hur de ser på effekterna av sina beslut.
Serieansvariga: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com, Claes Leijon, f.d. Sida-anställd och ambassadråd, tfn 070-602 53 17, och Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdir., konsult, tfn 070-648 67 85.

Program
18 sept. Ines Uusmann, socialdemokratisk politiker och kommunikationsminister 1994–1998. Estoniaolyckan – Sveriges första stora nationella katastrof.

2 okt. Bengt Westerberg, folkpartiledare 1983–1995, socialminister 1991–1994. Århundradets skattereform – ett liberalt perspektiv.

30 okt. Mikael Odenberg, moderat politiker och försvarsminister 2006–2007. Sverige – värt att försvara?

13 nov. Anna-Greta Leijon, arbetsmarknads- och justitieminister i omgångar under perioden 1973–1988. AMS i maktens centrum – men vad hände sedan?

27 nov. Bengt Dennis, riksbankschef 1982–1993. När kronan skulle försvaras.

4 dec. Birgitta Dahl, minister i olika departement 1982-91, riksdagens talman
1994-2002. Med uthållighet och övertygelse - för jämställdhet och internationellt samarbete.

Tid: Måndagar jämna veckor 18/9–27/11 (ej 16/10) kl. 13.15–14.45 samt 4/12 kl. 15.15-16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 18. Mänskliga rättigheter är viktiga – men vilka är de egentligen?

Mänskliga rättigheter, MR, är grundläggande för människovärde och demokrati. Men vad innebär de och hur har de bestämts? Peter Nobel, Sveriges förste diskrimineringsombudsman, DO, advokat, f.d. chef för Röda Korset, MR-förespråkare förklarar i sina föreläsningar de mänskliga rättigheternas tillkomst och omfattning. Vidare belyses sambandet med FN och betydelsen för medborgerliga rättigheter som skydd mot rasdiskriminering och tortyr. Serieansvariga: Claes Leijon, f.d. Sida-anställd och ambassadråd, tfn 070-602 53 17, och Peter Nobel.

Program
22 sept. Vikten av MR för demokrati och rättssäkerhet.

6 okt. FN-deklarationen om MR och dess tillkomst.

20 okt. MR-deklarationens huvuddrag och betydelse för folkrätten.

17 nov. Konventionerna mot rasdiskriminering och för medborgerliga rättigheter.

1 dec. Förbudet mot tortyr och skydd för ursprungsfolk.

8 dec. ”Parisprinciperna” och deras innebörd för Sveriges del. Framtiden för MR och slutdiskussion.

Tid: Fredagar jämna veckor 22/9–1/12 (ej 3/11) samt 8/12 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 19. Järnet i människans tjänst – på gott och ont

Järn är det rikligast förekommande grundämnet i planeten Jorden, och det rikligast förekommande spårämnet i människokroppen. Järn är livsnödvändigt för människor och djur men kan också skada om det finns i överskott eller i olämpliga former. Hur bildades grundämnet järn efter Big Bang och hur kommer det sig att jordens kärna består av järn? Hur har järn utvunnits från olika typer av fyndigheter under historiens gång? Järnet har varit avgörande för människans utveckling och samhällsbygge och har fortfarande stor betydelse för ekonomi och utveckling. Järnet har också en betydelsefull roll i konstnärligt skapande, såväl i smideskonst som i musik och litteratur, från svärdssmide till Sara Lidmans Jernbane-epos. Många olika vetenskapsgrenar belyser olika aspekter på järnets roll genom prehistoria, historia och nutid. Samtidigt visas hur människans användning av järn haft såväl goda som mindre goda verkningar. Avslutningsvis diskuteras om järnet har en plats i en hållbar framtid.
Serieansvariga: Per Abenius, civ.ing. i kemi, tfn 018-50 27 06, 070-271 27 06, och Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, f.d. överläkare i hematologi, Akademiska sjukhuset, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89.

Program
25 sept. Bengt Gustafsson, professor em. i astronomi och teoretisk astrofysik, Uppsala universitet (1) och Lars Bentell, bergsingenjör, tidigare forskningschef vid Jernkontoret i Stockholm (2).
1. Järnets tidiga historia från Big Bang till livets uppkomst.
2. Framställningsmetoder från forntid till nutid.

9 okt. Gunnar Birgegård. Järnets biologiska och medicinska roll – för mycket och för litet.

23 okt. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Järnet i samhällsbygget, ekonomi och bruksmiljöer.

6 nov. Mia Geijer, fil.dr, antikvarie på länsstyrelsen i Örebro, och Maths Isacson. Järnet i krigets tjänst. 

20 nov. Peter Johnsson, världskänd expert på smide av medeltida svärd (1) och Annemarie Ericsson, docent i konstvetenskap, Stockholms universitet (2).
1. Det medeltida svärdet – form, idé och funktion.
2. Järnet i smideskonsten.

4 dec. Birgitta Holm, professor em. i litteraturvetenskap. Uppsala universitet (1) och Karin Östman, expert på livscykelanalys för stålprodukter, Jernkontoret (2).
1. Det vilt brusande jernet. Om Sara Lidmans jernbaneepos.
2. Järnets/stålets framtid med tonvikt på klimat och miljö.

Tid: Måndagar udda veckor 25/9–4/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Universitetshuset, Sal IX den 23/10).
Avgift: 350 kr.

Nr 20. Tekniker och uppfinningar som förändrat våra liv

Serien tar upp teknikhändelser, huvudsakligen under de senaste hundra åren, som förändrat vår värld och människors vardag. Fristående fortsättning på förra terminens ”Teknikhistoria”.
Serieansvarig: Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, Uppsala universitet, tfn 070-297 80 16. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Erik Mellgren, teknikjournalist, författare, och Kaianders Sempler, tekn. dr h.c., teknikjournalist, författare.

Program
27 sept. Finkemi och polymerkemi – vägarna till bl.a. sulfapreparat, penicillin och konstgödsel.

11 okt. Förbränningsmotorn. Från Ottos ”entaktare” till dagens massbilism.

25 okt. Radarförsvar, mikrovågsugn och telecom.

8 nov. Jordbruket blir mekaniskt. Den gröna revolutionen.

22 nov. Radioaktivitet/strålning till nytta och skada.

6 dec. Den biologiska revolutionen. Watson, Crick och DNA. Uppsalas roll som världscentrum för proteinreningstekniker. GMO-debatten.

Tid: Onsdagar udda veckor 27/9–6/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: 27/9, 22/11 Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B, i övrigt Universitetshuset, Sal IX.
Avgift: 350 kr.

Nr 21. DNA-analys och genteknik i människans tjänst I

Allt liv på jorden är genetiskt och kemiskt sett uppbyggt på samma sätt. Maskrosen i gräsmattan, älgen och svamparna i skogen, bakterierna i din mage och du själv ”talar” samma genetiska språk. Både ett befruktat människoägg och ett litet vetekorn innehåller all information som behövs för att skapa en ny organism. Denna kunskap kombinerad med närliggande vetenskaper och metodik öppnar för gentekniska tillämpningar. Vad är genetik? Hur gör man och vad kan man åstadkomma när det gäller förädling av växter och djur t.ex. för att öka avkastning eller förbättra motståndskraft mot sjukdomar? Genteknik kan hjälpa oss att diagnosticera och bota svåra sjukdomar hos människan. Med DNA-analys kan även släktforskning och kriminaltekniska undersökningar göras. Men, genteknik och dess tillämpningar väcker också etiska frågor. Vad kan vi tillåta oss att göra och vad bör vi låta bli? Serien avslutas med en debatt om detta. Den fortsätter våren 2018 med fokus på människan och gentekniken.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, SLU, tfn 018-30 16 55, 070-678 50 10, och Lars Ohlander, docent i växtodlingslära, tfn 018-32 09 01, 073-327 88 80.

Program
28 sept. Bengt Olle Bengtsson, professor em. i genetik, Lunds universitet. Den genetiska revolutionens start och dess tre slut.

12 okt. Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala universitet och SLU (1) och Love Dalén, professor i evolutionär genetik, Naturhistoriska riksmuseet (2).
1. Genteknik – ett ovärderligt redskap för den moderna husdjursgenetiken.
2. Gentekniken och studier av utdöda djur.

26 okt. Marie Nyman, fil.dr i växtfysiologi, kanslichef Gentekniknämnden. Det genetiska arvet, genteknik och genomredigering (gensaxar) samt lagstiftning och reglering av GMO.

9 nov. Marie Allen, professor i rättsgenetik, Uppsala universitet. Brottsundersökningar med hjälp av DNA.

23 nov. Kristina Glimelius (1) och Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, Umeå universitet (2).
1. Genteknik och växtförädling.
2. CRISPR/Cas9-tekniken och framtidens grödor.

7 dec. Peter Sylwan, agronom, vetenskapsjournalist, Sven Ove Hansson, professor i filosofi, KTH, Marie Nyman och Jan Eksvärd, agronom, seniorexpert i hållbar utveckling, LRF. Genteknik och etik – paneldiskussion om genteknikens användning vid förädling av växter och djur.

Tid: Torsdagar udda veckor 28/9–7/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 26/10).
Avgift: 350 kr.


Ändringar/Nyheter

Serie 3, Kinas väg
Serien flyttad till Missionskyrkans Kyrksal, platser finns

Serie 17, Minnen från maktens korridorer 
Ändrade datum: 2/10 föreläser Bengt Westerberg; 30/10 föreläser Mikael Odenberg.
16/10 utgår.
4/12 kl. 15.15 föreläser Birgitta Dahl: "Med uthållighet och övertygelse - för jämställdhet och internationellt samarbete"

Jazzälskare

Kontakt


Har du har bytt adress eller E-postadress?
Gå in under Anmälan - Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Vi skickar ibland ut påminnelser och information om resor med restplatser via E-post.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Jens Danielsson

2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 25 augusti 2017 12:17