Föreläsningsserier vårterminen 2019
Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.
Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum.
______________________________________________________
1 Mot en ny tid – samhällsomvandlingen under 1800-talet
2 Berättelser om liv – biografier och självbiografier
3 Nedslag i konsten
4 Min musik
5 Rockens historia – 50- och 60-talens nya musik
6 Levande jazzhistoria
7 Fördjupad förståelse av jazzmusik
8–9 Filmstudio Fyris
10 Demokratins historia, aktuella utmaningar och hot
11 Fyrar – vägvisare, symboler och kulturarv
12 Ur Uppsalas studenthistoria
13 Tillståndet i världen våren 2019
14 Tillståndet i världen våren 2019, filmversion
15 Kvinnor och män som ändrade världens framtid
16 Vårt viktiga vatten
17 Skogen, resurs och rekreation – räcker den till?
Nr 1. Mot en ny tid – samhällsomvandlingen under 1800-talet
”Att verlden för närvarande befinner sig i en afgörande brytning till lif eller död, till ljus eller mörker, att vi lefva i en vändpunct af Historien, att vi med ett ord bygga på en Volkan som gäser inunder oss: derom öfvertygar oss den flyktigaste uppmärksamhet… (E. Tegnér 1817). Under 1800-talet upplevde man starkt att en ny tid var på väg – både efterlängtad och skrämmande. Månghundraåriga samhällsformer bröts sönder och staten och socknen ömsade skinn. Ekonomin började röra sig från att ha baserats på jordbruk och råvaror till fabriksindustri. Individens rätt och möjligheter formulerades i nya ideologier och organisationsformer. Den moderna demokratin utformades. 1800-talet skiljer sig markant från föregående århundraden och i serien diskuteras förutsättningarna för och drivkrafterna bakom den stora samhällsomvandling, som vi fortfarande lever i.
Serieansvariga: Rune Hedman, fil.lic. i historia, tfn 070-630 16 58, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.
Program
29 jan. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet. 1800-talets ekonomiska och sociala revolutioner.
26 feb. Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, Uppsala universitet. Emigration – immigration – migration: om svensk-amerikanska relationer under 1800-talet.
12 mars Bo Stråth, professor em. i historia, Helsingfors universitet. Föreningen som gick och unionen som kom: Finland – Sverige – Norge.
26 mars Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. "Har du nånsin hört en hederlig höna fuska i litteraturen?" – kvinnornas litterära genombrott.
9 april Mats Persson, professor i idéhistoria, Uppsala universitet. ”Allt som är fast förflyktigas.” Om 1800-talets ideologier och den accelererande tiden.
23 april Ingrid Åberg, docent i historia. Från undersåte till medborgare. 1800-talets myllrande förenings- och folkrörelseliv.
Tid: Tisdagar udda veckor 29/1-23/4 (ej 12/2) kl. 13.15–14.45, dock 14.15-15.45 den 12/3. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 29/1).
Avgift: 350 kr.
Nr 2. Berättelser om liv – biografier och självbiografier
Biografin och självbiografin är populära genrer som fängslar många läsare. Att läsa om andra människors liv vidgar vyerna och kan ge nya perspektiv också på det egna livet. Men hur går den till väga som biograferar andras liv eller berättar om sitt eget? Vilka svårigheter ställs man inför? Hur förhåller man sig exempelvis till olika typer av källor, och hur fungerar minnet? Föreläsarna i denna serie låter oss få ta del av intressanta levnadsöden samtidigt som de belyser hur själva arbetsprocessen går till för den som ska skildra andras liv eller sitt eget. Serien bygger på de böcker som respektive föreläsare har skrivit.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.
Program
7 feb. Eva Heggestad, författare till ”Alice Lyttkens i och om 1930-talet”. Gränsen mellan fakta och fiktion.
21 feb. Jens Liljestrand, fil.dr i litteraturvetenskap, journalist, författare till ”Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg”. I gigantens fotspår.
7 mars Margaretha Fahlgren, professor i litteratur- vetenskap, Uppsala universitet, tillsammans med Birgitta Wistrand författare till ”Älska eller älskas. Makt och känslor i politiska biografier”. Livet i politiken.
21 mars Jan Winter, journalist, musiker, författare till ”Dieters bok. Flykting hos familjen Bergman”. Den andra verkligheten.
4 april Lena Kåreland, författare till ”Älska det är allt – George Sand i liv och dikt”. ”Mitt liv är också ert.”
2 maj Fatima Bremmer, journalist och författare till ”Ett jävla solsken – en biografi om Ester Blenda Nord- ström”. Frihet under ansvar – att skriva biografi om en historisk person.
Tid: Torsdagar jämna veckor 7/2–2/5 (ej 18/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
Nr 3. Nedslag i konsten
I denna serie presenteras olika typer av konstnärer och konstnärsroller. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.
Program
8 feb. Ingela Lind, författare, konstkritiker. Konsten att leva. Bloomsburygruppens idéer och estetik.
22 feb. Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Rembrandts blick.
8 mars Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Botticellis blick – ett föredrag om Sandro Botticellis konst i renässansens Florens.
22 mars Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Henri Matisse – färgens och formens mästare.
5 april Niclas Franzén, universitetsadjunkt i konstvetenskap, Linköpings universitet. Tyra Kleen – symbolist, teosof, visionär.
3 maj Ludwig Qvarnström, universitetslektor i konstvetenskap, Lunds universitet. På spaning efter en konstnärs identiteter – om Isaac Grünewald.
Tid: Fredagar jämna veckor 8/2–3/5 kl. 13.15–14.45 (dock 10.15–11.45 den 22/3). 12 timmar.
Lokal: Pingstkyrkan, St Persgatan 9, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 4. Min musik
Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.
Program
28 jan. Tebogo Monnakgotla, tonsättare, lärare i musikteori, arrangemang och komposition vid Stockholms estetiska gymnasium, elev i Uppsala musikklasser på 1980-talet.
11 feb. Åse Fridegård, pianopedagog verksam i Uppsala sedan lång tid, dotter till författaren Jan Fridegård.
25 feb. Samuel Åhman, musiklärare, manusförfattare och massör, förstebas och konferencier i OD.
11 mars Peter Boivie, sångare i OD, Radiokören, ViBa- FemBa, Berlins Filharmoniska Kör och Missionskyrkans vokalensemble, musikpedagog (trombon) vid Kulturskolan i Uppsala (El Sistema) och i Berlin.
25 mars Andrea Geurtsen, skådespelare och sångerska, uppvuxen i Uppsala, hamnade via friidrotten i USA under många år och utbildades där inom skådespeleri vid två olika universitet. Numera frilansande teaterkonstnär och konstnärlig ledare för Uppsalas Fria Teater.
8 april Robinson Yanez, musiker och sångare, lärare i spanska och filosofi, uppvuxen i Chile, bor i Sverige och Uppsala sedan mer än 20 år.
Tid: Måndagar udda veckor 28/1–8/4 kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 5. Rockens historia – 50- och 60-talens nya musik
På femtiotalet inleddes en ny era i populärmusikhistorien. Rock'n'roll-musiken började i USA men kom snart att samla ungdomar i hela västvärlden som skapade en ungdomskultur där musiken spelade en central roll. Serien belyser vad som hände och tar upp några av rockhistoriens största namn.
Serieansvariga: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31, axel.brattberg@rehab.uu.se, och Per Davidsson, f.d. kanslichef i Uppsala kommun, musikskribent och föreläsare, tfn 070-856 31 44, per.davidsson1@gmail.com.
Program
22 jan. Per-Erik Brolinson, docent i musikvetenskap, Stockholms universitet, medförfattare till ”När rocken slog i Sverige – svensk rockhistoria 1955–1965 ”. "En liten kvissla kom från USA." Rocken slår igenom i USA och Sverige.
5 feb. Per Davidsson. 60-talet – den nya musiken erövrar ungdomsgenerationen.
19 feb. Christer Johansson och Roger Söderbom, författare till boken ”Nybron på 60-talet – en bok om mods, musik och mode” (2011). Popmusik och ungdomskultur i Uppsala de första åren på 60-talet.
5 mars Per Davidsson. Elvis Presley – ”the King of rock'n'roll”.
19 mars Gunnar Danielsson, Dylankännare, sångare och gitarrist. Bob Dylan – folkmusikpoet och nobelpristagare.
2 april Per Davidsson. ”The Beatles – störst, bäst och viktigast.”
Tid: Tisdagar jämna veckor 22/1–2/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen
Avgift: 350 kr.
Nr 6. Levande jazzhistoria
Vi fortsätter föregående terminers jazzhistoriska serie, där Ulf Johansson Werre hanterar flygeln, sjunger och spelar skivor för att exemplifiera och förklara musikens uppbyggnad. Han kåserar även personligt kring fenomen inom jazzhistorien. Serien belyser jazzens olika epoker och särarter beträffande stil och musikaliska uttryck.
Denna termin ligger fokus på hur olika instrumentgrupper, kompositioner och arrangemang har utvecklats och hur inflytelserika artister påverkat spelsätten under decennierna. Vid två tillfällen kommer Ulf att presentera en gäst med vilken han musicerar och diskuterar musik och skivexempel.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.
Program
24 jan. Rytmsektionen 1 – pianot, banjon, gitarren.
7 feb. Rytmsektionen 2 – basen, trummorna.
21 feb. Trumpeten, trombonen.
7 mars Klarinetten, saxofonen.
4 april Sången.
25 april Kompositionen, arrangemanget.
Tid: Torsdagar jämna veckor 24/1–4/4 (ej 21/3) samt udda vecka 25/4 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 7. Fördjupad förståelse av jazzmusik
Detta är en serie om musikens uppbyggnad för er som är nyfikna på hur jazzmusiker arbetar och som vill träna era sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. De olika momenten illustreras vid pianot och med andra instrument. Kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer analyseras. Fristående fortsättning från förra terminen.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 070-835 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.
Tid: Torsdagar udda veckor 31/1–28/3 (ej 14/3) samt jämna veckor 18/4–2/5 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.
Nr 8. Filmstudio Fyris, Grupp 1
I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi med satsning på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 9.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.
Program
29 jan. Rashomon (Demonernas port). Ett japanskt kriminaldrama från 1950 av Akira Kurosawa. Filmen kretsar kring ett mord och hur dess händelseförlopp uppfattats helt olika av fyra vittnen (inklusive offret). Kan vi verkligen skilja sant från falskt är den fråga som filmen ställer. (88 minuter.)
12 feb. Singin´ in the Rain. En amerikansk musi- kalklassiker från 1952 i regi av Gene Kelly och Stanley Donen. I övergången från stumfilm till ljudfilm, i början av 1930-talet, försvann ett flertal av filmens största stjärnor då deras röster inte passade med deras image och den nya filmformen. Bland dessa stumfilmens stora kärlekspar Don Lockwood och Lina Lamont. I publikens ögon är de det perfekta paret, men bakom kulisserna ser det helt annorlunda ut! (104 minuter.)
26 feb. Maria Larssons eviga ögonblick. Malmö tidigt 1900-tal. Maria Larsson, gift med en suput, har vunnit en kamera på lotteri. När hon går för att pantsätta den hos fotografen Sebastian Pedersen tar hennes liv en ny vändning. Filmen bygger på Maria Larssons efterlämnade fotografier. Från 2008 i regi av Jan Troell. (132 minuter.)
12 mars Leviatan. Kolia bor i en liten stad nära Barents hav i norra Ryssland där han har sin egen bilverkstad precis bredvid huset där han bor med sin unga fru Lilja och en son från ett tidigare äktenskap. Vadim Shelevyat, stadens borgmästare, vill komma åt Kolias mark. Men när Kolia vägrar börjar Vadim använda sig av aggressivare metoder. Rysk film i regi av Andrei Zvyagintsev från 2014. (135 minuter.)
26 mars Agnus Dei (Les Innocents). En ung polsk nunna, syster Maria, söker upp en fransk läkarstudent, Mathilde Beaulieu, som arbetar i Polen vintern 1945, då en av systrarna i klostret är mycket sjuk. Väl i klostret inser läkaren att flera av nunnorna blivit gravida. En polsk-fransk film från 2016 i regi av Anne Fontaine. (115 minuter.)
9 april Frantz. Filmen berättar historien om Anna Hoffmeister, en ung tyska vars man, Frantz, dödats i striderna mot Frankrike under första världskriget. När den mystiske fransmannen Adrien en dag lägger blommor på Frantz grav väcks starka känslor. Fransk/tysk film i regi av François Ozon från 2016. (113 minuter.)
Tid: Tisdagar udda veckor 29/1–9/4 kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
Nr 9. Filmstudio Fyris, Grupp 2
Parallellserie med samma innehåll som Nr 8.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.
Program1 feb. Rashomon.
15 feb. Singin´ in the Rain.
1 mars Maria Larssons eviga ögonblick.
15 mars Leviatan.
29 mars Agnus Dei.
12 april Frantz.
Tid: Fredagar udda veckor 1/2–12/4 kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
Nr 10. Demokratins historia, aktuella utmaningar och hot
Demokratin har länge uppfattats som självklar i Sverige. Efter dess mödosamma införande har den gemensamma spelplanen aldrig ifrågasatts i större utsträckning. Men i dag är situationen en annan. Hoten mot demokratin är på många sätt påtagliga, bland annat på grund av den internationella högernationalistiska offensiven, som dessutom äger rum under en högkonjunktur. Vad händer om konjunkturen vänder, om arbetslösheten ökar och om vi får en ny flyktingvåg? Kan de antidemokratiska krafterna då ytterligare förstärkas? Massmedierna har som ”den tredje statsmakten” en nyckelroll, som dock förändrats och ifrågasatts under senare tid. Förtroendevalda i kommuner och landsting tvingas ibland fatta svåra beslut.
Våld och hot mot lokalpolitiker har ökat under senare tid och tenderar att normaliseras. Näthat och våldsbejakande extremism är också allvarliga inslag i vår dagliga tillvaro. Denna serie belyser situationen för demokratin i Sverige och i andra europeiska samhällen.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.
Program
21 jan. Olof Petersson, professor i statskunskap. Om demokratins seger och kriser.
4 feb. Lena Micko, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting. Om våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda i Sverige.
18 feb. Sverker Gustavsson, professor em. i statskunskap, Uppsala universitet. Den liberala demokratins innebörd.
6 mars Sten Widmalm, professor i statskunskap, Uppsala universitet. Det demokratiska tillståndet och framtidens utmaningar – ökad eller minskad tolerans och jämlikhet?
18 mars Lisa Kaati, forskare på FOI. Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala medier.
1 april Christina Jutterström, tidigare chefredaktör på DN och Expressen, vd för Sveriges Television, gästprofessor i journalistik, Göteborgs universitet. Om mediernas förändrade roll – dess granskande och konstruktiva uppgift.
Tid: Måndagar (dock onsdag den 6 mars) jämna veckor 21/1–1/4 kl. 13.15–14.45 (dock 10.15–11.45 den 21/1, 6/3). 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 21/1).
Avgift: 350 kr.
Nr 11. Fyrar – vägvisare, symboler och kulturarv
Serien belyser fyrarnas betydelse. Olika aspekter beskrivs: historia, teknik, arkitektur och livet som det levdes på en fyrplats.
Serieansvariga: Per Abenius, civ.ing., certifierad energiexpert, tfn 018-50 27 06, 070-271 27 06, Hans Rutberg, tidigare vice ordförande i Svenska Fyrsällskapet, tfn 070-582 48 28, och Kristina Söderlind Rutberg, medlem i Svenska Fyrsällskapet, tfn 070-620 60 48.
Program
23 jan. Hans Rutberg och Kristina Söderlind Rutberg. Introduktion till serien. Fyrhistoria – internationell utblick. Något om navigation.
6 feb. Dan Thunman, stadsantikvarie i Uppsala. Fyrplatser – samhällen i miniatyr. Fyrinventering, arkitektur och byggnadshistoria.
6 mars Ulf Schloss, ingenjör, tidigare anställd på AGA:s fyravdelning. Fyrteknik: ljuskällor, optik m.m. Svenska fyrskepp.
20 mars Göran Dalén, civilingenjör, barnbarn till Gustaf Dalén. Gustaf Dalén och fyrutvecklingen på AGA.
3 april Marianne Brus, Sveriges enda kvinnliga fyrmästare (1) och Anders Nylund, meteorolog (2).
1. Livet på en fyrplats. Minnen från Understens fyr.
2. Sjörapporten: om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster.
Tid: Onsdagar jämna veckor 23/1–3/4 (ej 20/2) kl. 13.15–14.45. 10 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Ett dubblerat studiebesök till Örskärs fyr planeras 17 och 18 maj. Resan är öppen för USU:s samtliga medlemmar, men företräde ges för deltagare i serien. Detaljer meddelas senare.
Nr 12. Ur Uppsalas studenthistoria
Studenterna utgjorde under 1800-talet en stor del av Uppsalas befolkning. Deras politiska engagemang har under perioder, exempelvis under skandinavismen och under 1968-rörelsen, haft stor betydelse för samhällets ut- veckling. Dock var akademien i Uppsala länge en relativt sluten värld, vilket bland annat framgår av jurisdiktionen, d.v.s. den akademiska rättskipningen, och först 1871 blev det tillåtet för kvinnliga studenter att studera vid universitetet. Med ursprung i de s.k. akademiska exercitierna har sång-, musik- och teaterverksamhet utvecklats, ibland i form av karnevaler och spex, något som varit en tillgång och glädje även utanför akademien. Vi kan tänka på uppskattade profiler såsom Tage Danielsson, Hatte Furuhagen och Moltas Erikson. Bland studenterna har föreningsverksamheten alltid varit livlig. Den har under åren förändrats åtskilligt, från nations- och kårobligatorium till frivillighet.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Tom Lundin, professor em. i ka- tastrofpsykiatri, tidigare ordförande för Universitets- och studenthistoriska sällskapet i Uppsala, tfn 070-946 03 58.
Program
6 feb. Carl Frängsmyr, docent i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Om den akademiska beslutanderätten – jurisdiktionen.
20 feb. Stefan Parkman, professor i kördirigering vid Uppsala universitets körcentrum, Director cantorum och Leif Jonsson, professor i musikvetenskap vid universitetet i Trondheim. Studenternas sjungande i kör: om betydelsen genom åren av Allmänna Sången, OD och Uppsala Akademiska Kammarkör.
6 mars Tom Lundin. Studenternas teater- och spexverksamhet.
20 mars Filip Dumanski, jurist, tidigare curator curatorum. Studentnationerna och studentkårerna: från obligatorium till frivillighet.
3 april Marta Ronne, fil.dr i litteraturvetenskap, litteraturkritiker, essäist (1) och Johan Sjöberg, fil.dr i historia, arkivarie vid Uppsala universitet (2).
1. När kvinnan fick tillträde till universitetet.
2. Hur kan vi veta så mycket om studenter i historisk tid? Vilka är de viktigaste och mest intressanta källorna?
10 april Stig Strömholm, professor em. i juridik, rector magnificus em. Studentvärldens reaktioner på politiska händelser på 1800- och 1900-talen.
Tid: Onsdagar jämna veckor 6/2–3/4 samt udda vecka 10/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Nr 13. Tillståndet i världen våren 2019
Vårens upplaga av serien behandlar ett antal olika kriser och konflikter. Situationen i Jemen har beskrivits som den största humanitära katastrofen för närvarande och för de palestinska flyktinglägren finns ingen lösning i sikte. De stora folkomflyttningarna i Afrika och dess effekter får sin belysning, liksom pågående handelskrig i ett historiskt perspektiv. I vår lämnar Storbritannien EU. Vilka effekter får det? Men en fråga överskuggar alla andra: Vad händer med vårt klimat?
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.
Serien filmas. Filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se. Se även serie 14.
Program
28 jan. Anna Rutgersson, professor i meteorologi, Uppsala universitet. Sant och falskt om förändringar i klimatet.
11 feb. Ashi Al-Kahwati, verksam vid Utrikespolitiska institutet. Världens största humanitära kris – kriget i Jemen.
25 feb. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Handelskrig och protektionism – lönar de sig?
25 mars Thomas Hammarberg, f.d. generalsekreterare i Amnesty och i Rädda barnen, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter m.m. Rättvisa i vänteläge – 70 år med palestinska flyktingläger.
8 april Göran von Sydow, biträdande chef vid Svenska institutet för Europapolitiska studier. Vad händer efter Brexit?
6 maj Jesper Bjarnesen, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet. Afrikansk migration i ljuset av Europas flyktingkris.
Tid: Måndagar udda veckor 28/1–6/5 (ej 11/3, 22/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 14. Tillståndet i världen våren 2019, filmversion
Under våren kommer serie 13 att filmas och finnas tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan välja att följa föreläsningarna enbart via filmerna och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.
Program enligt serie 13. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta.
Avgift: 200 kr.
Nr 15. Kvinnor och män som ändrade världens framtid
Den här serien handlar om kvinnor och män som under 1900-talet gjorde avgörande insatser för sina länder. Dessa fick stundom också bestående betydelse för utvecklingen i världen. Bortglömda är de inte, men hur ser arvet efter dem ut idag?
Serieansvariga: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.
Program
1 feb. Lars-Gunnar Erlandson, f.d. utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio, författare. Indira Gandhi – 20 år som indisk centralgestalt.
14 feb. Stig Fredrikson, f.d. utrikeskorrespondent vid SVT, redaktionschef Aktuellt, författare. Boris Jeltsin – reformatorn som inte nådde ända fram.
28 feb. Gunnela Björk, docent i historia. Margaret Thatchers uppgång och fall.
14 mars Paul Levin, föreståndare för Institutionen för turkietstudier, Stockholms universitet. Kemal Atatürk – mannen som skapade Turkiet – och arvet efter honom.
28 mars Michael Winiarski, utrikeskommentator Dagens Nyheter. Lech Walesa – fackföreningsmannen som välte ett imperium.
11 april Martin Blecher, samhällsvetare, journalist och författare. Golda Meir – en judisk socialist.
Tid: Fredag 1/2 samt torsdagar udda veckor 14/2–11/4 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 16. Vårt viktiga vatten
Vatten, med dess speciella egenskaper, är en avgörande förutsättning för liv på vår jord. Sedan urminnes tider har tillgången på inlandsvatten bestämt var människor bosatt sig. Växter och djur är lika beroende av bra vatten som människor. Föreläsningarna avhandlar olika aspekter av vatten från grundläggande egenskaper av rent vatten till dagens och morgondagens problem att ha tillgång till sötvatten. Människans beroende av vatten avspeglar sig också i namn på sjöar och vattendrag. Kemiska och biologiska processer i inlandsvatten påverkar fisk och fisket.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16.
Program
29 jan. Ivar Olovsson, professor em. i oorganisk kemi, Uppsala universitet (1) och Staffan Yngve (2). Snö, is och vatten bär på mången hemlighet.
1. Varför flyter is på vattnet och kan is brinna?
2. Regnbågen – en bro mellan humaniora och naturvetenskap.
12 feb. Sebastian Sobek, universitetslektor vid Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet. Inlandsvatten och klimatet: påverkan, effekter och en titt in i framtiden.
26 feb. Svante Strandberg, professor em. i nordiska språk, särskilt namnforskning, Uppsala universitet. Vad sjönamn och ånamn berättar.
12 mars Jan Lundqvist, professor em., senior scientific advisor, SIWI, Stockholm International Water Institute och Ingrid Wesström, universitetslektor vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Vatten till vårt dagliga bröd.
26 mars Anders Wilander och Eva Willén, båda seniora forskare vid Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kemiska förhållanden och levande organismer i sötvatten.
9 april Erik Petersson, professor i akvatisk ekologi, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Fisk och fiske nationellt och internationellt.
Tid: Tisdagar udda veckor 29/1–9/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Universitetshuset, Sal X den 9/4).
Avgift: 350 kr.
Nr 17. Skogen, resurs och rekreation – räcker den till?
Av Sveriges landareal är 56% skog. Vi tar lätt för givet att det kommer att vara så även i framtiden. Men räcker den till för nutida och nya framtida behov? Hur påverkas skogen av varmare klimat och kan skogen användas som kolsänka och bidra till att bromsa uppvärmningen? Hur kan skogsbruk bedrivas för att uppfylla olika och delvis motstridiga behov? I denna serie medverkar flera forskare, knutna till det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Future Forests”, men också forskare från viltekologi och markbiologi.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 018-30 16 55, 070-678 50 10, och Lars Ohlander, docent i växtodlingslära, tfn 018-32 09 01, 073-327 88 80.
Program
21 jan. Annika Nordin, professor i skoglig genetik och växtfysiologi, SLU. Räcker skogen till?
18 feb. Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, SLU. Skogen räcker till mycket – men inte till allt.
4 mars Lena Gustafsson, professor em. i växtekologi, SLU (1) och Christer Björkman, professor i ekologi, SLU (2).
1. Biologisk mångfald i skogen.
2. Skadegörare i framtidens skogar.
18 mars Erik Löfmarck, universitetslektor i sociologi, Örebro universitet (1) och Anna Sténs, forskare i historia, Umeå universitet (2).
1. Osäkerhet och risker ur ett skogligt perspektiv.
2. Friluftsliv och sociala värden.
1 april Roger Bergström, professor em. i viltekologi, SLU (1) och Göran Ericsson, professor i viltekologi, SLU (2).
1. Utrota och gynna – om jakt och viltvård i äldre tid.
2. Jakt och viltvård – nutida perspektiv.
13 maj Erland Mårald, professor i idéhistoria, Umeå universitet. Tillbakablick – hur har skogen använts och vad har den betytt för oss?
Tid: Måndagar jämna veckor 21/1–1/4 (ej 4/2) samt 13/5 kl. 15.15-16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Serien avslutas med en skogsexkursion i Lunsen, ledd av Tryggve Persson, professor em. i markbiologi, SLU, tfn 018-67 24 48, på temat Skogen som ekosystem. Hur träd, rötter och markorganismer samspelar med markens bördighet och påverkar skogens kol- och kvävebalans.
Dag och plats meddelas senare. Kostnadsfri.