Föreläsningsserier höstterminen 2018

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.


Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum.

______________________________________________________
1 Medeltiden - både fjärran och nära
2 Gamla myter i nya skepnader
3 Kyrklig textilkonst
4 Nedslag i konsten
5-6 Den moderna konsten
INSTÄLLDA
7 Min musik
8 Povel Ramel - en kulturhistorisk resa i glädjens tecken
9 Richard Wagner
10 Levande jazzhistoria
11 Fördjupad förståelse av jazzmusik
12-13 Filmstudio Fyris
14 Nilen - floden, samhällena, utvecklingen
15 Svensk politik under 130 år
16 Vallonernas betydelse för Sverige och Uppland
17 Tillståndet i världen hösten 2018
18 Tillståndet i världen hösten 2018, filmversion
19 Vår sköna nya värld är digital
20 Kosmisk resa. En hyllning till Stephen Hawking
21 Teknikhistoria
22 Epokgörande medicinska framsteg


Nr 1. Medeltiden – både fjärran och nära

Medeltiden beskrivs ofta som en mörk och statisk period mellan vikingatid och den s.k. nya tiden. Men under åren 1100 till 1500 växte ett nytt samhälle fram. Ett tidigare löst sammanfogat bygderike formades till en riksmakt och under en tid var Sveariket Europas, till ytvidden, största land. Det nya avspeglas i skiftande maktkonstellationer mellan de allt starkare politiska enheterna kungamakt, aristokrati och kyrka och i nya system för skatter, militärväsende och jordbruk. Under 1300-talet ödelade tidens urkatastrof, pesten, liv och bygder. Som enda land i Europa kunde bönderna i Sverige vid periodens slut tillskansa sig deltagande i den ståndsriksdag som tog form. Den svenska katolska kyrkoprovinsen drogs in i den västeuropeiska gemenskapen, vilket inte minst sockenkyrkorna och musiken vittnar om. Vilken roll förändringarna spelade i de många människornas liv är endast undantagsvis möjligt att veta. I serien uppmärksammas tecken på vardagens tro och liv och på hur ”vanligt folk” tänkte och handlade.
Serieansvariga: Rune Hedman, fil.lic. i historia, tfn 070-630 16 58, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
11 sept. Fredrik Charpentier Ljungqvist, fil.dr i historia, universitetslektor, Stockholms universitet. Politisk, social och rättslig förändring under nordisk medeltid.

9 okt. Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU. Den agrara utvecklingen i Sverige under medeltiden.

23 okt. Louise Berglund, docent, universitetslektor i historia, Uppsala universitet. Lysande damer. Heliga Birgitta, Filippa och Margareta – drottningrollen och kvinnlig auktoritet under senmedeltiden.

6 nov. Mattias Lundgren, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet. Musikens roll och funktion i det medeltida samhället.

20 nov. Janken Myrdal. Sex, våld och politik – bilder i medeltida handskrifter ca 1350–1500.

4 dec. Eva Österberg, professor em. i historia, Lunds universitet. Gud, lagen och kärleken. Medeltida mentalitet och synen på barndomen.

Tid: Tisdagar udda veckor 11/9–4/12 (ej 25/9) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Ekonomikum, Hörsal 3 den 6/11, 20/11).
Avgift: 350 kr.

Nr 2. Gamla myter i nya skepnader

Vi känner alla till de gamla myterna, till exempel de grekiska, de kristna och de nordiska. Dessa berättelser om gudar och hjältar hade som sin viktigaste funktion att förklara naturen, världens uppkomst och människans villkor. I dag ser vi på tillvaron med andra ögon, men myterna och de mytiska gestalterna har inte upphört att fängsla och påverka oss, och de har utgjort en aldrig sinande inspirationskälla för författare, bildkonstnärer och tonsättare. I denna serie visas myternas aktualitet och vi får exempel på hur mytiskt stoff under århundradenas lopp har använts och omformats i litteraturen, konsten, musiken och filmen.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
20 sept. Anders Palm, professor em. i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Apollon – Kristus – Orfeus. Möten mellan diktkonst och tonkonst i Hjalmar Gullbergs Förklädd Gud.

4 okt. Mikael Larsson, docent i gamla testamentets exegetik, Uppsala universitet. Bibliska skapelsemyter på vita duken: Adams äpplen, Tree of Life och Antichrist.

18 okt. Per Erik Öhrn, professor i musikdramatisk gestaltning, Göteborgs universitet, f.d. operachef. Operans Orfeus och Eurydike – varianter på Orfeusmyten i operans värld från 1597 till våra dagar.

1 nov. Lina Sjöberg, teol.dr, universitetslektor, Uppsala universitet, författare till bl.a. den i våras utkomna romanen ”Simson”. Simson: mannen, myten, romanen.

15 nov. Sigrid Cullhed Schottenius, fil.dr, forskare, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Moderna myter: Demeter och Persefone åtskilda.

29 nov. Monika Ekman, fil.mag., f.d. gymnasielärare, och Lars Lambert, författare. Från Chaos till Olympen – grekisk och romersk mytologi speglad i konsten.

Tid: Torsdagar jämna veckor 20/9–29/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 20/9).
Avgift: 350 kr.

Nr 3. Kyrklig textilkonst

Kyrkans föremål är exempel på sin tids främsta konst och konsthantverk och betingar stora kulturhistoriska, immateriella, estetiska och identitetsskapande värden. I denna serie får vi ta del av denna viktiga, men inte alltid uppmärksammade, sida av det svenska kulturarvet.
Serieansvariga: Karl Johan Eklund, f.d. länsantikvarie, tfn 018-52 45 05, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
18 sept. Margareta Nockert, fil.dr i arkeologi, professor em. i textilvetenskap, Uppsala universitet. Den kyrkliga skruden under medeltiden.

2 okt. Margareta Nockert. Ärkebiskoparna i Bremen – en textilarkeologisk undersökning.

16 okt. Gunnel Berggrén, textilkonservator. Prästens kläder och kyrkans textilier.

30 okt. Cecilia Candréus, fil.dr i textilvetenskap. Från reformation till stagnation. Kyrklig skrud ca 1500–1870.

13 nov. Margareta Ridderstedt, fil.dr i konstvetenskap, textilantikvarie. Den sakrala textilkonstens återkomst i Svenska kyrkan vid skiftet 1800/1900.

27 nov. Birgitta Nordström, textilkonstnär och forskare vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet. I ritens rum – om mötet mellan tyg och människa.

Tid: Tisdagar jämna veckor 18/9–27/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 4. Nedslag i konsten

I denna serie presenteras olika typer av konstnärer och konstnärsroller. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
21 sept. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Konst – i hopp om det eviga livet. Några konstnärer från förmodern tid.

5 okt. Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Ett dött levande ting. Om Velázquez’ märkliga visuella fantasi.

19 okt. Eva-Lena Karlsson, intendent vid Nationalmuseum. Kvinnliga konstnärer i Sverige och Frankrike 1750-1860.

2 nov. Görel Cavalli-Björkman, professor, f.d. forskningschef och förste intendent vid Nationalmuseum. Eva Bonnier. Ett konstnärsliv.

16 nov. Birgitta Holm, professor em. i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Helga Henschen, bildmakare, multikonstnär och aktivist.

30 nov. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Marc Chagall – konstnären från Vitebsk.

Tid: Fredagar jämna veckor 21/9–30/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Spegeln, Västra Ågatan 12 (dock annan lokal 2/11, se biljett).
Avgift: 350 kr.

Nr 5. Den moderna konsten, Grupp 1

Lars Lambert gör i denna serie nedslag i den moderna konstens historia. Parallellserie med samma innehåll som Nr 6.
Serieansvariga: Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11, och Lars Lambert, författare. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Lars Lambert.

INSTÄLLD



Nr 6. Den moderna konsten, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 5.
Serieansvariga: Margareta Ingemarsson, f.d. bibliotekarie, tfn 070-285 95 97, och Lars Lambert, författare. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Lars Lambert.

INSTÄLLD


Nr 7. Min musik

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
24 sept. Johan Sundberg, professor em. i musikakustik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

8 okt. Kristin Windolf Granberg, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling, projektledare för Kultur och utställningar, bl.a. för satsningen Videokonst i domkyrkan (Bill Viola).

22 okt. Ebba Rydh, mezzosopran, utbildad och bosatt i Oslo, frilanssångare med särskilt intresse för barockmusik och samtidsmusik. Sedan 2003 medlem i den internationellt etablerade vokalensemblen Nordic Voices. Elev i Uppsala musikklasser på 1980-talet.

5 nov. Andreas Tolf, läkare och doktorand i neurologi, ordförande för Svenska Läkare mot Kärnvapen. Pianist och körsångare.

19 nov. Lennart Simonsson, pianist och kompositör, medlem i Trio X, Musik i Upplands improvisationsensemble. Tidigare kapellmästare och repetitör på Stockholms musikalscener och lärare vid Musikhögskolan i Piteå.

3 dec. Christina Jutterström, journalist, tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter och Expressen, vd för Sveriges Television, gästprofessor i Göteborg. Ordförande för Stockholms Jazzfestival och OD:s vänner.

Tid: Måndagar udda veckor 24/9–3/12 kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 8. Povel Ramel – en kulturhistorisk resa i glädjens tecken

Povel Ramels visor speglar den svenska kulturhistorien och hans musikproduktion famnar nästan hela 1900-talets populärmusikhistoria från skillingtryck till rock. Hans texter bjuder på såväl ordlekar som filosofiska betraktelser och uppvisar drag från både folkliga ballader och modern poesi. I denna föreläsningsserie sätts Ramels produktion i relief till samtida och historiska genrer och stilar samt till andra text- och musikskapare. Allt illustreras rikligt med musik-, text- och bildexempel.
Serieansvariga: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27, och Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

Program
17 sept. Povel Ramel och moderniteten.

1 okt. Povel Ramel och litteraturen.

15 okt. Povel Ramel och historien.

29 okt. Povel Ramel och världen.

12 nov. Povel Ramel och filosofin.

26 nov. Povel Ramel och musiken.

Tid: Måndagar jämna veckor 17/9–26/11 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 9. Richard Wagner

Richard Wagner (1813–1883) var en av 1800-talets mest betydande och kontroversiella kompositörer, framför allt som nyskapare av operagenren. Serien belyser olika aspekter av Richard Wagners person, liv och verk samt hans insats som operakompositör och teaterperson och hans musik och kompositionsteknik, hans konstnärliga inflytande på samtid och eftervärld. I denna serie framträder helheten mer komplex än de schablonuppfattningar man ofta möter. Före seriestarten kommer deltagarna att få sig tillsänt ett ”Wagnerkompendium”, en kort sammanfattning av Richard Wagners biografi.
Serieansvarig: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31.

Program
11 sept. Stefan Johansson, dramaturg, regissör, kulturkritiker. Teatermannen Richard Wagner.

25 sept. Joakim Tillman, docent i musikvetenskap, Stockholms universitet.
Kompositören Richard Wagner – ledmotiv och oändlig melodik.

9 okt. Axel Englund, Wallenberg Academy Fellow, docent i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Tristan, sexualiteten och sekelskiftets dekadens.

6 nov. Camilla Lundberg, musikkritiker och kulturjournalist. Richard Wagner och politiken.

20 nov. Majlis Winberg Salomonsson, med.dr, leg. psykolog, psykoanalytiker, Karolinska Institutet, lärare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Richard Wagner i psykoanalytisk belysning – Brünnhilde och kärleken.

4 dec. Wilhelm Carlsson, regissör, professor i musikdramatisk gestaltning vid Operahögskolan. Att regissera Wagner.

Tid: Tisdagar udda veckor 11/9–4/12 (ej 23/10) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 10. Levande jazzhistoria

Fortsättning på föregående terminers jazzhistoriska serier där Ulf Johansson Werre hanterar flygeln och spelar skivor för att exemplifiera och förklara musikens uppbyggnad. Han berättar, analyserar och kåserar även personligt kring fenomen inom jazzhistorien. Serien ger fördjupad kunskap om olika epoker inom jazzens historia genom att presentera orkestrar och profiler från olika decennier och diskutera de utvecklingslinjer som kan skönjas, såväl bakåt som framåt i tiden. Särskilt uppmärksammas mindre kända artister och grupper. Vi går under Ulfs ledning under ytan på de musikaliska kvaliteter som bygger upp de olika stilarnas karaktär. Vid två tillfällen kommer Ulf att presentera en gäst med vilken han musicerar och diskuterar musik och skivexempel.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
20 sept. Made in Sweden – 90 år av jazz med svenska förtecken.

4 okt. Third stream & fusion – jazzen lierar sig med klassiskt och/eller rock.

18 okt. Cool & hardbop – 50- och 60-talets palett av musikaliska uttryck.

8 nov. Swing & bebop – 40-talets intressanta samspel mellan två generationer.

6 dec. Swingepoken, små grupper & storband – frihet kontra arrangemang.

6 dec. The jazz age, ragtime & blues – 20-talets musikaliska kaleidoskop.

Tid: Torsdagar enligt program 20/9–6/12 kl. 10.15–11.45, den 6/12 även kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 11. Fördjupad förståelse av jazzmusik

Detta är en serie om musikens uppbyggnad för er som är nyfikna på hur jazzmusiker arbetar och som vill träna era sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. De olika momenten illustreras vid pianot och med andra instrument och kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer analyseras. Fristående fortsättning från förra terminen.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 018-30 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Tid: Torsdagar 27/9, 11/10, 1/11, 22/11, 13/12 kl. 10.15–11.45, även 13.15–14.45 den 22/11. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.

Nr 12. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi ännu en termin med satsning på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 13.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 02.

Program
11 sept. Barbara. Sommaren 1980. Barbara är läkare och ansöker om utresetillstånd från Östtyskland. Hon får avslag och blir kommenderad till ett litet sjukhus långt ute på landsbygden. Hennes plan är att fly, men när dagen för flykten närmar sig fattar hon ett livsavgörande beslut. Från 2012 i regi av Christian Petzold. (105 minuter.)

25 sept. Fönstret åt gården. När yrkesfotografen L.B. "Jeff" (James Stewart) tvingas sitta i rullstol på grund av ett brutet ben, blir han besatt av att iaktta de privata dramer som hans grannar tvärs över gården spelar upp. Han börjar misstänka att en försäljare kanske har mördat sin gnatiga fru och ber sin flickvän Lisa (Grace Kelly) om hjälp med att undersöka den ytterst misstänkta kedjan av händelser. Alfred Hitchcock år 1954. (110 minuter.)

9 okt. Den röda filmen. I filmen om broderskap låter Krzysztof Kieslowski vägarna korsas mellan en ung, godhjärtad modell och en pensionerad domare med en bitter syn på livet. Den tredje och sista filmen i trilogin ”Trikoloren” från 1994. (96 minuter.)

6 nov. Källan. Sedan urminnes tider har kvinnorna i den lilla nordafrikanska byn släpat tunga vattenhinkar från källan högt uppe på berget. Att dra ner vatten till byn anser männen onödigt. Kvinnorna bestämmer sig för att ta till ett beprövat vapen: en kärleksstrejk. Från 2011 i regi av Radu Mihaileanu. (124 minuter.)

20 nov. Se mig. 20-åriga Lolita Cassard känner att hon inte passar in någonstans, ser inte ut som kvinnorna i tidningarna och hon liknar inte alls sin tjusiga, unga styvmor. Allt Lolita vill är att vara vacker åtminstone i sin fars ögon. Agnès Jaouis andra film, från 2004. (110 minuter.)

4 dec. Och tranorna flyga. Från 1957 i regi av Michail Kalatozov. Filmen berättar en kärlekshistoria som inte ens kriget kan förstöra. Boris och Veronica har bara ögon för varandra längs Moskvas gator. Men på ett ögonblick krossas idyllen av andra världskrigets fasor. Tiden går och snart tystnar allt... (97 minuter.)

Tid: Tisdagar udda veckor 11/9–4/12 (ej 23/10) kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.

Nr 13. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 12.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 02.

Program
14 sept. Barbara.

28 sept. Fönstret åt gården.

12 okt. Den röda filmen.

9 nov. Källan.

23 nov. Se mig.

7 dec. Och tranorna flyga.

Tid: Fredagar udda veckor 14/9–7/12 (ej 26/10) kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.

Nr 14. Nilen – floden, samhällena, utvecklingen

Nilen har ett flodupptagningsområde på ca tre miljoner km2 där 160 miljoner människor bor och försörjer sig som boskapsskötare, bönder, fiskare och entreprenörer. Geografin är varierande: öken, savann, berg och träskmarker. Vattnet är en enorm resurs för utvecklingsprojekt men ett intensifierat utnyttjande leder också till konflikter och miljöförstöring. Serien belyser floden, ekosystemen, människorna, myterna och tekniska ingrepp i Nilen och dess upprinningsområden.
Serieansvariga: Claes Leijon, f.d. Sida-medarbetare och ambassadråd, tfn 070-602 53 17, claesse.leijon@gmail.com, och Michael Ståhl, f.d. föreståndare för Nordiska Afrikainstitutet, NAI, forskare och ambassadråd, tfn 070-508 18 21.

Program
19 sept. Michael Ståhl. Geografisk och ekologisk översikt över Vita, Blå och Svarta Nilen samt Viktoriasjön och Tanasjön. Källorna, ekosystemen, kommunikationer.

3 okt. Michael Ståhl. Jakten på Nilens källa. Faraoner, greker, romare, araber, turkar och européer. Är källan hittad?

17 okt. Terje Oestigaard, verksam på NAI och bl.a. redaktör för nyligen utkomna boken ”Religious Nile”. Nilen som religiös och mytologisk kraft. Den heliga floden Gihon, inspiration till ritualer och höggudstro. Regndanser, fungerar de?

14 nov. Emil Sandström, verksam vid SLU, redaktör och författare till boken ”Land and Hydropolitics in the Nile River Basin” och Michael Ståhl. Utvecklingsprojekt och miljökonsekvenser. Irrigation, energiförsörjning, Nassersjön, erosion och klimatförändringar.

28 nov. Emil Sandström. Diplomati, samarbeten och konflikter. Vem äger vattnet? Nationella och internationella aktörer, länderna kring floden.

12 dec. Michael Ståhl. Historiska händelser. Drottning Hatshepsuts expedition, Caesar och Cleopatra, Napoleon vill gräva en kanal, Stanley möter kungarna, Churchill vid Omdurman samt Idi Amins övermod.

Tid: Onsdagar jämna veckor 19/9–12/12 (ej 31/10) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 15. Svensk politik under 130 år

Mellan 1880-talet och fram till nu utvecklades Sverige från ett fattigt jordbruksland i Europas utkant till att, efter ett tämligen sent uppvaknande, bli ett av världens rikaste och mest industrialiserade länder. I serien diskuteras bl.a. hur det regerande högerpartiet vid demokratins genombrott räddade sig från undergång och hur den svenska monarkin bestod. Vänsterns dröm om en långvarig majoritetsregering fick ge vika för minoritetsparlamentarism och koalitionspolitik och socialiseringsplaner ersattes av en banbrytande välfärdspolitik. Här belyses också kärnkraftsfrågans och löntagarfondernas politiska sprängkraft, liksom hur Sverige så småningom gick med i EU och hur Alliansen bildades.
Serieansvariga: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27, och Leif Lewin, Skytteansk professor em. i vältalighet och statskunskap, Uppsala universitet. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Leif Lewin.

Program
13 sept. Politik som rationellt handlande.

27 sept. Det demokratiska genombrottet.

11 okt. En ny ekonomisk politik.

25 okt. Tjänstepension, kärnkraft, löntagarfonder.

8 nov. EU, arbetslinjen.

22 nov. Det strategiska handlandet i politiken.

Tid: Torsdagar udda veckor 13/9–22/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 13/9, Ekonomikum, Hörsal 3 den 11/10, och Universitetshuset, Sal IX den 22/11).
Avgift: 350 kr.

Nr 16. Vallonernas betydelse för Sverige och Uppland

Bland dem som immigrerat till Sverige under de senaste århundradena är nog vallonerna en av de mer kända grupperna. De kom från södra Belgien och norra Frankrike under stormaktstiden, rekryterade av Gustaf II Adolf för att bygga upp och arbeta på de många järnbruken runt om i landet. Särskilt eftertraktat var deras kunskaper om järnsmidet. Även om järnhanteringen minskat i betydelse finns många efterlämnade spår från järnets storhetstid, inte minst i Uppland. Det gäller inte bara byggnaderna, där man kanske främst tänker på herrgårdarna, utan även det kulturella. I denna serie kommer flera olika aspekter av vallonernas betydelse att belysas.
Serieansvarig: Gunhild Hammarström, professor em. i sociologi, tfn 018-60 08 99.

Program
17 sept. Eva Wrede, tidigare intendent för Bruno Liljeforsstiftelsen. Vallonernas migration till Sverige.

1 okt. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Vallonbrukens roll i svensk ekonomisk historia.

15 okt. Mikael Ahlund, docent i konstvetenskap, universitetsantikvarie, Gustavianum. Vallonbruken som kulturmiljöer.

12 nov. Robert Mattson, Sällskapet Vallonättlingar, tidigare museiintendent vid Postmuseum. Vallonska rötter – de senaste rönen i vallonforskningen.

26 nov. Eva Wrede. Vallonbrukens byggnader och deras funktion.

10 dec. Maths Isacson. Vallonbrukens sociala organisation.

Tid: Måndagar jämna veckor 17/9–10/12 (ej 29/10) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.

En endagsresa till några av bruken i Uppland planeras. Resan är öppen för alla, men förtur ges för deltagarna i serien. Se vidare under ”Resor och studiebesök”.

Nr 17. Tillståndet i världen hösten 2018

Om hösten 2018 kan vissa saker sägas med visshet. Förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU går in i ett avgörande skede. Mellanårsvalet i USA blir ett test på president Trumps väljarstöd. Annat är högst troligt som att Kinas expansionsplaner består, liksom fiendskapen mellan Saudiarabien och Iran. Något man kan hoppas är att blodbadet i Syrien får ett slut.
Och hur ska man förstå Rysslands agerande?
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Serien filmas. Filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se. Se även serie 18.

Program
8 okt. Göran von Sydow, statsvetare och stf. direktör vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps). EU, Brexit och framtiden.

22 okt. Lars Ellström, kinakännare, författare, affärsman och f.d. kulturattaché. Kina – en expansiv stormakt?

24 okt. Joel Ahlberg, verksam vid Folke Bernadotteakademin, arbetar med konflikthantering och medling inriktat bl.a. på Syrien. Går det att förstå konflikten i Syrien? 

5 nov. Ulla Birgegård, professor em. i ryska, Uppsala universitet. Går det att förstå ryssarna? Nedslag i historien och i nutid.

19 nov. Bitte Hammargren, journalist, författare och verksam vid Utrikespolitiska institutet. Iran och Saudiarabien – grannar och ärkefiender.

3 dec. Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, Uppsala universitet. Två turbulenta år med Trump.

Tid: Måndagar udda veckor 8/10–3/12 kl. 13.15–14.45, dock även onsdag 24/10 kl. 14.15. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.

Nr 18. Tillståndet i världen hösten 2018, filmversion

Under hösten kommer serie 17 att filmas och finnas tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan välja att följa föreläsningarna enbart via filmerna och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.
Program enligt serie 17. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta.

Avgift: 200 kr.

Nr 19. Vår sköna nya värld är digital

Den omvandling av en mängd samhällsfunktioner som ryms inom begreppet digitalisering påverkar oss på olika sätt. Förändringen påverkar vardagen för alla människor. Men vilka blir effekterna på arbetslivet, på den framtida sjukvården, på vår världsbild, på vår roll som konsumenter och som samhällsmedborgare? Är människan skapt för det liv som det digitala samhället erbjuder? Går vi mot en ljusnande framtid?
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
20 sept. Leif Nixon, säkerhetsanalytiker på Nixon Security. Den digitala världen och säkerheten.

4 okt. Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet. Vådan av att äga en smartphone.

18 okt. Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, Dagens Nyheter. Google, Facebook och det nya mediala landskapet.

15 nov. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Den svenska modellen och digitaliseringen.

29 nov. Johan Davidson, chefsekonom vid Svensk handel. När e-handeln kom till byn.

6 dec. Roger Molin, ekon.dr och analytiker vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Därför måste vården digitaliseras.

Tid: Torsdagar jämna veckor 20/9–29/11 (ej 1/11) kl. 15.15–16.45 samt 6/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 20/9).
Avgift: 350 kr.

Nr 20. Kosmisk resa. En hyllning till Stephen Hawking

Med framstående forskare som ciceroner anträder vi en hisnande vacker och spännande resa ut i universum. Resvägen går från atomkärnornas minsta beståndsdelar till väldiga galaxer med supermassiva svarta hål i centrum, från tidens början till dess möjliga slut.
Serieansvarig: Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16.

Program
10 sept. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Från Big Bang till Big What.

24 sept. Andreas Korn, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Vintergatan, vårt hem i kosmos.

8 okt. Sofia Ramstedt, docent i fysik med inriktning mot astrofysik, Uppsala universitet. Stjärnors födelse och död.

22 okt. Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet. Mörk materia och mörk energi.

5 nov. Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet. Svarta hål.

Tid: Måndagar udda veckor 10/9–5/11 kl. 15.15–16.45. 10 timmar.
Lokal: Ångströmlaboratoriet, Polhemssalen (dock Häggsalen 22/10).
Avgift: 350 kr.

Nr 21. Teknikhistoria

Serien tar upp teknikhändelser som genom seklerna förändrat människors vardag.?
Serieansvariga: Lars Ohlander, docent i växtodlingslära, SLU, tfn 073-327 88 80, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Erik Mellgren, teknikjournalist, författare, och Kaianders Sempler, teknikjournalist, författare, tekn.dr h.c.

Program
12 sept. Att mäta världen. Om atomernas, människans och universums mått. Hur man mäter allt från det mycket lilla till det ofantligt stora med högsta möjliga precision.

26 sept. Sanitet. Vatten och avlopp. Hur människan har ordnat sin vattenförsörjning och sina avlopp från antiken till våra dagar. Från Roms akvedukter och Cloaca maxima via 1800-talets koleraepidemier till dagens klorerade dricksvatten, vattentoaletter och reningsverk.

10 okt. Energidistribution. Från vedkärror, stånggångar och kolforor till gasledningar, tryckvattensystem, kraftledningsnät, bensinmackar och laddstationer.

7 nov. Att bygga på höjden och bredden. Hur man får broar och skyskrapor att hålla ihop. Från valv och bjälklag i sten och trä till stålfackverk och armerad betong.

21 nov. Livsmedelsteknik. Hur får man maten att hålla sig? Om torkning, saltning, mjölksyrejäsning, frysning, konservering, bestrålning och andra tekniker. Dessutom om distribution och lagring, avfall, tillsatser och regelverk.

Tid: Onsdagar udda veckor 12/9–21/11 (ej 24/10) kl. 13.15–14.45. 10 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

Nr 22. Epokgörande medicinska framsteg

Synen på medicin, sjukdom och hälsa har intresserat mänskligheten i århundranden. Till en början var eventuell kunskap baserad på filosofi, vidskepelse och i viss mån beprövad erfarenhet. De sista århundradena har emellertid stora framsteg gjorts med ibland små steg men av och till genom epokgörande medicinska upptäckter och snabb utveckling. Serien kommer att belysa några av dessa framsteg som bidragit till att starkt förbättra folkhälsan, som möjliggjort säkrare och mer avancerad kirurgi, där framställning av medicinska bilder gett säkrare diagnostik och numera även skonsammare behandling, farmakologins betydelse för psykiatrivården och upptäckten av insulin, vilket innebar att en dödlig sjukdom effektivt kunde behandlas. Serien fortsätter våren 2019.
Serieansvariga: Birgitta Lindmark, professor em. i sjukgymnastik, tfn 018-12 59 36, 070-631 69 80, Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 018-12 61 84, 070-374 72 92, och Anne-Marie Pernulf, läkare, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 018-13 35 26, 070-314 10 03.

Program
27 sept. Per Erik Åbom, f.d. infektionsläkare och smittskyddsläkare, Jönköping. Ve och fasa – epidemier och farsoter i mänsklighetens historia.

11 okt. Bo Lindberg, docent i gynekologi och obstetrik, Uppsala universitet. Från fältskärernas rakstuga till kirurgi under narkos och aseptik.

25 okt. Anders Sundin, professor i positronemissionstomografi, Uppsala universitet. Hur man skivar kroppen på längden, bredden och tvären och bygger upp den igen. Röntgenstrålarna i medicinens tjänst.

8 nov. Tomas Bjerner, docent i radiologi, Uppsala universitet, och Anders Sundin. Hur magnetfält och positronemission kan nyttjas för bildframställning.

22 nov. Lars Oreland, professor em. i farmakologi, Uppsala universitet. Från kedjor och vidskepelse till piller och samtal – om den omvälvande revolutionen inom psykiatrin.

6 dec. Christian Berne, professor em. i medicin. Uppsala universitet. En historia om diabetes och insulin.

Tid: Torsdagar udda veckor 27/9–6/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Universitetshuset, Sal X den 25/10 och Sal IX den 22/11).
Avgift: 350 kr.





Ändringar/Nyheter

Serien 17 och 18, Tillståndet i världen: den tidigare inställda föreläsningen om Syrien "Går det att förstå konflikten i Syrien" äger nu rum den 24 oktober kl 14.15 och filmas då.

Serie 4, Nedslag i konsten. Ny föreläsare 19 okt: Eva-Lena Karlsson, intendent vid Nationalmuseum, om "Kvinnliga konstnärer i Sverige och Frankrike 1750-1860".

Serie 4, Nedslag i konsten, är flyttad till biograf Spegeln, Västra Ågatan 12

Serierna 5 och 6, Den moderna konsten, är inställda
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du har bytt adress eller E-postadress?
Gå in under Anmälan - Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Vi skickar ibland ut påminnelser och information om resor med restplatser via E-post.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson (webbmaster@usu.se)

2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 14 oktober 2018 10:25