Nr 1. Från Nora till Paris. Stadsskildringar i litteraturen

Staden kan ha en mer eller mindre framskjuten plats i litteraturen. Ibland är den bara en skissartad kuliss mot vilken de olika karaktärerna avtecknar sig. Ibland beskrivs den så detaljrikt att varenda gata och torg känns igen. Ofta är den stadd i förvandling och vittnar om nya tider – på gott och på ont. Ibland framstår staden som en lockelse, något att längta till med sitt nöjesliv och kulturella utbud, men den kan också te sig som en  nd och mörk plats som bryter ner människor. Den kan rymma den djupaste misär men också bära på drömmar om framgång och ett bättre liv. I den här serien får vi ta del av några olika städers skiftande ansikten och funktion i ett antal litterära verk från den fiktiva småstaden Skoga (verklighetens Nora) i svenska Bergslagen till 1800-talets franska metropol Paris.

Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 070-605 83 88, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
19 jan. Maria Langs Skoga. Ond, bråd död i småstadsidyllen.
Margaretha Fahlgren, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

2 feb. Stockholm dygnet runt. Vår litterära huvudstad kring sekelskiftet 1900.
Alexandra Borg, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

16 feb. En värld i förvandling – Hjalmar Bergman och Wadköping.
Sten Wistrand, docent i litteraturvetenskap, Örebro universitet.

2 mars Kvinnliga studenter i det akademiska Uppsala.
Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

16 mars De tusen romanernas stad. Litteraturens Paris från Balzac till Modiano.
Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

30 mars Brändö och en bränd ö. Helsingfors i finlandssvensk samtidslitteratur.
Kristina Malmio, professor i nordisk litteratur, Helsingfors universitet.

Tid: Torsdagar udda veckor 19/1–30/3 kl. 13.15–14.45. 12 timmar. 
Lokal: Slottbiografen, Nedre Slottsgatan 6.
Avgift: 400 kr.  

 

Nr 2. Nedslag i konsten. Både i lokal och som film.

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.

Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 076-777 07 71.

Program
27 jan. Louise Bourgeois – till helvetet och tillbaka igen.
Ylva Hillström, intendent vid Moderna Museet.

10 feb. ”Spegling är första steget mot konst.” Om Tora Vega Holmström och det ambulerande konstnärskapets villkor.
Jessica Sjöholm Skrubbe, docent i konstvetenskap, Stockholms universitet.

10 mars William Turners naturuppfattning.
Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet.

24 mars Edvard Munch – de starka känslornas konstnär.
Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum.

21 april, obs kl. 10.15  Olle Bærtling: synlighet, strategi och syntes. Om ett av modernismens tydligaste konstnärskap.
Håkan Nilsson, professor i konstvetenskap, Södertörns högskola.

5 maj Hokusai och Hiroshige – bildskapare i det tidigmoderna Japan.
Johan Eriksson, docent i konstvetenskap Uppsala universitet.

Tid: Fredagar jämna veckor 27/1–5/5 (ej 24/2, 7/4) kl. 13.15–14.45 (dock 10.15–11.45 den 21/4). 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

En resa till Oslo planeras under våren. Kostnaden för resan tillkommer. Resan är öppen för alla USU:s medlemmar, men företräde ges för deltagarna i serien. Mer information kommer under ”Resor och studiebesök” på USU:s webbplats.

 

Nr 3. Modernismens konst och kultur 1860–1960. Både i lokal och som film.

Den modernistiska konsten (inom bildkonst, konsthantverk, arkitektur, litteratur och musik) har i stor utsträckning uppkommit i storstadsmiljöer: Paris (1860–1945), Moskva (1910–20-talen), Wien (1900–1938), München (1910–1930), Berlin (1900–1933) och New York (främst efter 1945). Modernismen innebär på varje konstområde ett radikalt brott med långlivade traditioner, på bildkonstens
område ett successivt övergivande av det föreställande, figurativa måleriet, på arkitekturens område avståndstagandet från historicismen, på romankonstens område införandet av från den realistiska romanen avvikande berättarteknik, på musikens område ett fjärmande från dur-moll-tonaliteten. Föreläsningarna behandlar de mer eller mindre utförligt formulerade teorierna och idéerna
bakom de modernistiska revolutionerna och presenterar ett urval av ikoniska verk på varje konstområde, varvid även modernismens kulturella, filosofiska och politiska förutsättningar diskuteras.

Serieansvarig: Axel Brattberg, överläkare, Akademiska sjukhuset, tfn 070-423 27 31.

Program
Föreläsare vid samtliga tillfällen utom 27/3 är Lars-Olof Åhlberg, professor em. i estetik, Uppsala universitet, tfn 070-425 95 00.

30 jan. Vad är modernt och vad är modernistiskt? Begreppen modernism, modernitet och modernisering. Föregångare och det moderna genombrottet under sent 1800-tal.

13 feb. Litterär modernism: Virginia Woolf, James Joyce, T.S. Eliot, 

27 feb., upprepas 8 mars  Litterär modernism: Marcel Proust, Robert Musil. Från impressionism till abstrakt expressionism I: 1870–1920.

13 mars Från impressionism till abstrakt expressionism II: 1920–1960.

27 mars Musikaliska variationer: från Wagner till Schönberg, Stravinsky och John Cage.
Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.

24 april Arkitekturens ansikten: från historicismen till jugendarkitektur, Bauhaus och den internationella stilen.

Tid: Måndagar udda veckor 30/1–24/4 (ej 10/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

En resa till Paris planeras under hösten 2023. Kostnaden för resan tillkommer. Resan är öppen för alla USU:s medlemmar, men företräde ges för deltagarna i serien.
 

Nr 4. Stilla havet runt – traditioner i ceremoni, kultur och textil

Från Sibirien i norr till Hawaii i söder tillverkade Stilla havets ursprungsfolk enastående föremål i högt utvecklade textila tekniker av lokala fibrer och material. De användes för syften som överlevnad i bistra klimat, för shamanistiska ritualer och som praktkläder för samhällenas elitpersoner
i ceremonier. Föreläsningsmaterialet kommer från antropologiskt fältarbete, textilanalys och folkens egna röster.

Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, professor em. vid Fashion Institute of Technology, State University of New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
Föreläsare vid samtliga tillfällen är Désirée Koslin.

24 jan. Anderna: från Paracas gravfält till nutid.

7 feb. Hawaii och Samoa: tapa-bark, fjäderskrudar och flätning för aristokratin; den koloniala tidens kviltar.

21 feb. Nya Zeeland: Maori-textilier och -flätverk.

7 mars Ryukyo öarna, Okinawa: reservagevävda tyger i bashofu (bananfiber) och silke, schablontryck på bomull.

21 mars Hokkaido: Ainufolkets textilier och dräkter.

18 april Sibirien/Alaska: Chukchi-, eskimå- och Kwakiutlfolkens ritualer.

Tid: Tisdagar jämna veckor 24/1–18/4 (ej 4/4) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 5. Min musik. Både i lokal och som film.

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik
ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.

Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
23 jan. Helena Andersson Bromander, sångerska, musiker, låtskrivare och körledare. Formad av en musikalisk familj, en missionsförsamling, en sångerska på Norrlandsoperan och en superbra fiolfröken. Via Skurups folkhögskola och teologistudier i Uppsala landade hon i ett genreöverskridande musicerande, alltid med en existentiell klangbotten. Verksam i Uppsala domkyrkoförsamling
med fokus på rockkören DUM. Dessutom frilans med uppgifter för ledarskapsutbildning för unga korister och hur man skapar musik i grupp genom improvisation.

6 feb. Gunnar Axelson Fisk startade vokalgruppen Vibafemba som i 16 år arbetade som artister på heltid och fick Karamelodiktpriset ur Povel Ramels hand 1999. Musiklärarutbildad vid Ingesunds Musikhögskola. Körsångare.
Varit musikansvarig och kompositör i pjäser på bl.a. Dalateatern och Norrbottensteatern. Gjort en kritikerrosad enmansföreställning om Gustaf Fröding. Frilansjobb varvas med musikpedagogtjänst i Uppsala Missionskyrka.

20 feb. Helena Wessman, rektor för Kungl. Musikhögskolan, är uppvuxen i en musikfamilj och valde tidigt musiken som yrke. Hon var trombonist i Linnékvintetten vid Musik i Uppland under ett tiotal år och har därefter
gjort karriär som musikadministratör. Nu tar det egna musicerandet åter allt större plats med dragspelet som huvudinstrument. Under föreläsningen får vi följa hennes musikaliska väg genom livet.

6 mars Peter Ekengren, musikpedagog och körledare för gospelkören ”Abundant Joy” i Gottsunda församling och tillsammans med Arvid Nerdal för kören ”Afro”. Är en till största delen självlärd musikentusiast som också skriver och sjunger sånger, spelar jazzpiano och har ett eget soulband.

20 mars Aksel Morisse, sjungande skådespelare, utbildad vid Malmö Teaterhögskola. Anställd i Uppsala Stadsteaters fasta ensemble, där han gjort roller från professor Higgins i My Fair Lady till Shakespeare´s Hamlet och
ingenjör André i De förlorade hjältarnas land. Under våren 2023 kommer han att göra huvudrollen i Shakespeare´s Julius Caesar. Han regisserar och skriver också dramatik.

17 april Negar Naseh, författare och barn- och ungdomspsykiatriker med iransk bakgrund, född och uppväxt i Uppsala. Publicerat tre romaner, den senaste hösten 2022, en kritikerrosad berättelse med avstamp i den iranska revolutionen när hennes föräldrageneration var unga. Har nära relation till musik, även den iranska musiktraditionen.

Tid: Måndagar jämna veckor 23/1–17/4 (ej 3/4) kl. 10.30–12.00. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 6. Folkmusikens förvandlingar. Från Robert
Burns till Bob Dylan. Både i lokal och som film.

Ingen musikalisk företeelse under 1900-talet har haft ett så genomgripande inflytande som ”folkmusikens pånyttfödelse” – the Folk revival – en våg som sköljde över stora delar av världen och påverkade alla stora genrer. Den
här serien berättar om kärnhistorien – hur brittisk och amerikansk folkmusik ”upptäcktes”, upphöjdes, populariserades, politiserades och gav upphov till ny musik. Följ med på slingriga byvägar i England, upp i Appalachernas berg och ut på Söderns dammiga gator. Möt de poeter, akademiker, sångare och spelmän som fångade, färgade och förvandlade musiken. Serien sträcker sig från tidiga folkloristers insamlingsarbeten under 1800-talet till vår egen tids singer/songwriters.

Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, johannabromanakesson@gmail.com, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

23 jan. Upptäckten av ”folket”.

6 feb. Old-time music.

20 feb. People’s Songs.

6 mars USA:s regionala smältdeglar.

17 april Brittisk revival.

15 maj Den stora förvandlingen.

Tid: Måndagar jämna veckor 23/1–15/5 (ej 20/3, 3/4, 1/5) kl. 15.15–16.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 7. Levande jazzhistoria. Jazzens karaktäristiska
instrument under 100 år. Både i lokal och som film

Jazzens olika uttrycksformer har i stort en gemensam grund i de instrument som genom stilarterna har bildat jazzens speciella ”sound”. De olika instrumenten har haft skiftande roller och spelsätt – en del ackompanjerande,
en del mer solistiska där friheten för de förstnämnda blev större under utvecklingen. Vilka karaktärsdrag skiljer dem åt och hur har de använts under olika epoker? Varför blev det dessa instrument? Vilka olika styrkor har de och
hur samspelar de med varandra genom stilarterna? Under sex föreläsningar tar vi upp sex av de typiska instrumentgrupperna och deras främsta företrädare under 100 års jazzhistoria. Ulf Johansson Werre berättar, spelar skivor
och exemplifierar från flygeln och tar oss med på en sedvanligt levande och instruktiv resa där vi analyserar och lyssnar på jazzens utveckling med fokus på en instrumentgrupp per sammankomst. Vid två av tillfällena bjuder Ulf in en gäst som han samtalar och spelar med.

Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör m.m., tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med. dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83.

Program
Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

19 jan. Trummor/slagverk.

2 feb. Bastuba/kontrabas.

23 feb. Piano/banjo/gitarr.

2 mars Klarinett/saxofon.

16 mars Kornett/trumpet/flygelhorn.

30 mars Trombon/ventilbasun.

Tid: Torsdagar udda veckor 19/1–30/3 samt 23/2 (ej 16/2) kl. 10.15–11.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 8. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi med satsningen på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation.
Parallellserie med samma innehåll som Nr 9.

Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr. i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg fil.mag., tfn 018-12 95 92.

Program
31 jan. Pianot. Vid mitten av 1800-talet kommer den stumma Ada med sin dotter och sitt älskade piano till Nya Zeeland, dit hon har blivit bortgift med nybyggaren Alistair. Grannen köper pianot och Ada börjar ge grannen
pianolektioner vilket leder till en kärleksaffär med oanade följder. Jane Campion står för manus och regi för den här filmen från 1993, med musik av Michael Nyman och med Holly Hunter som filmens centrum i rollen som Ada. (121
minuter)

14 feb. Blodets tron. Akira Kurosawa tolkar Shakespeares Macbeth i 1700-talets Japan. Samurajerna Washizu och Miki tjänstgör som vakter åt krigsherren Tsuzuki som befinner sig i strid med en konkurrerande krigsherre. När en häxa i skogen förutspår att Washizu kommer att efterträda Tsuzuki på tronen, ger sig Washizus hustru in i leken och agerar rådgivare. Som en härdad krigare som
tar sig till makten den brutala vägen gör Toshiro Mifune en enastående prestation. Japansk film från 1957. (109 minuter)

28 feb. Smärta och ära. Den framgångsrike mästerregissören Salvador Mallo ser, desillusionerad, tillbaka på sitt liv i samband med att en av hans filmer skall få nypremiär. Betyder all berömmelse, allt smicker något? Var det meningen
med livet? Det är frågan som ställs i Dolor y gloria från 2019 av Pedro Almodóvar och med Antonio Banderas och Penelope Cruz i några av rollerna. (114 minuter)

 14 mars Gudfadern. I Francis Ford Coppolas episka mästerverk med Marlon Brando som familjen Corleones patriark målas en skrämmande bild av den sicilianska familjens uppgång och fall från makten inom den organiserade
brottsligheten i USA. Makten går i arv från far till son, och berättelsen balanserar skickligt mellan det strikt borgerliga familjelivet och den smutsiga verksamheten familjen är inblandad i. Filmen bygger på Mario Puzos bestseller. Filmen vann tre Oscars. Amerikansk film med premiär 1972. (177 minuter)

28 mars Kungens val. Nu var det april 1940. Tyska krigsfartyg är på väg mot Oslo, och Norges regering och kung Haakon VII får ett ultimatum: kapitulera och överlämna makten till Nasjonal samling och Vidkun Quisling eller utkämpa fullskaligt krig. Norska Kongens nei från 2016 utspelar sig under de tre dagar som skulle bli upptakten till Norges deltagande under andra världskriget. (133 minuter)

25 april Cinema Paradiso. En vacker, mänsklig och rolig historia om en liten italiensk biografs uppgång och fall. Den framgångsrika regissören Salvatore Di Vita får bud från sin hemstad att Alfredo dött – ett bud som väcker minnen. Maskinisten Alfredo härskade i ensamt majestät i sin biograf Paradiso. När Alfredo blev blind övertog Salvatore hans sysslor och en djup vänskap rådde mellan dem. Men så småningom när biografen lades ner lovade Salvatore att aldrig återvända till hemstaden. Men han trotsar löftet när det är dags för Alfredos begravning. Italiensk-fransk film från 1988. (120 minuter)

Tid: Tisdagar udda veckor 31/1–25/4 (ej 11/4) kl. 10.00–ca 12.30. 12 timmar.
Lokal: Fyrisbiografen, St Olofsgatan 10.
Avgift: 400 kr.

 

Nr 9. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 8.

Serieansvariga: Karin Almbladh, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, tfn 018-12 95 92.

Program
3 feb. Pianot.

17 feb. Blodets tron.

3 mars Smärta och ära.

17 mars Gudfadern.

31 mars Kungens val.

28 april Cinema Paradiso.

Tid: Fredagar udda veckor 3/2–28/4 (ej 14/4) kl. 13.00–ca 15.30. 12 timmar.
Lokal: Fyrisbiografen, St Olofsgatan 10.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 10. Profiler i 1900-talets akademiska Uppsala inställd      INSTÄLLD 

Denna föreläsningsserie lyfter fram några akademiska profiler som verkat inom olika ämnesområden vid Uppsala universitet under 1900-talet. Några är kända för en bredare allmänhet medan andras gärning som lärare, forskare och pionjär inte uppmärksammats på samma sätt. Det gäller inte minst kvinnliga akademiker och deras roll för kommande generationer av kvinnor i akademien.


Serieansvariga: Tom Lundin, professor em. vid med. fak., Uppsala universitet, tfn 070-946 03 58, och Anki Mattisson, tfn 070-978 15 32.

Program
1 feb. Torgny Nevéus, 1929–2020. Docent i historia och legendarisk ceremonimästare vid de akademiska högtiderna under flera decennier.
Tom Lundin

15 feb. Karin Westman Berg, 1914–1997. Docent i litteraturhistoria 1965, professors namn 1982. Westman Berg var ledamot av Kvinnolitteraturprojektet 1978–1981, ledare för det ämnesövergripande könsrollsseminariet 1967–1977 samt för kvinnoforskningsseminariet 1975–1978.
Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

1 mars Sonja Lyttkens, 1919–2014. Docent i matematik och den första kvinna i Sverige som fick en tjänst som universitetslektor i matematik. 1970 tillträdde hon som inspektor på Kalmar nation och blev därmed den första kvinnliga nationsinspektorn i Uppsala.
Leif Lyttkens, tidigare överläkare vid Akademiska sjukhuset, son.


15 mars Martin H:son Holmdahl, 1923–2015. Pionjär inom svensk anestesiologi och ämnets första professor i Uppsala. Rektor för universitetet under en studentturbulent period.
Torsten Gordh, professor em. i anestesiologi och intensivvård, Uppsala universitet.


29 mars Greta Arwidsson, 1906–1998, var pionjär på flera områden: den första kvinnliga professorn i arkeologi, den första kvinnliga landsarkivarien och den första kvinna att bli invald i Kungl. Vitterhetsakademien. En inspektorstitel
fick hon som den första inspektorn i det kvinnliga studentsällskapet ”Greta Arwidssons Vänner”.

Maria Aulén, proinspektor Stockholms nation och Anna-Karin Westerlund, arkivarie.


12 april Gösta Frick, 1919–1963. Docent i biokemi 1954 efter en uppmärksammad avhandling om DNA. Han är även känd för sina finurliga kortdikter, publicerade i ”Pillerier”.
Tom Lundin.

INSTÄLLD

 

Nr 11. Fyrar. Vägvisare, symboler och kulturarv

Längs den svenska kusten och i de stora insjöarna finns ungefär 2000 fyrar, varav cirka 150 har varit bemannade. Många fyrar är äldre och har byggts på strategiska platser, livsnödvändiga för säker navigation till havs och in till
hamnarnas trygghet. På de bemannade fyrplatserna levde ofta flera familjer tillsammans under ibland mycket svåra förhållanden. Många fyrplatser var också lotsplatser och en del utvecklades till livräddnings- och väderstationer. Men vid våra kuster finns också skeppsvrak som påminner om en tid, då i bästa fall sjömärken, t.ex. stänger och båkar, fanns till hjälp för navigation. Arbetet med att säkra sjöfarten fortsätter. I och med att farleder dras om och med modern teknik anpassas till dagens behov minskar fyrarnas betydelse. Under föreläsningarna beskrivs fyrarnas historia, den tekniska utvecklingen och arkitekturens betydelse.

Serieansvariga: Hans Rutberg, tidigare vice ordförande i Svenska Fyrsällskapet, tfn 070-582 48 28, Kristina Söderlind Rutberg, medlem i Svenska Fyrsällskapet, tfn 070-620 60 48, och Jörgen Boivie, docent i neurologi, tfn 070-319 01 16, jrgen.boivie@outlook.com

Program
20 feb. Introduktion till serien. Vilka arbetade och levde på fyrplatserna?
Hans Rutberg och Kristina Söderlind Rutberg.

6 mars Svensk fyrhistoria samt sjöfartsdramatik inom de uppländska fyrarnas lysvidder.
Anders Nylund, meteorolog.

20 mars Om Landsort och den bofasta skärgårdsbefolkningens betydelse för sjöfarten, säkra hamnplatser och Resande Mans förlisning.
Björn Öberg, lots i fjortonde generationen, bosatt på Landsort, och Maria Landin, arkeolog.

3 april Gustaf Dalén, AGA och Panamakanalen.
Göran Dalén, civilingenjör och barnbarn till Gustaf Dalén.

17 april ”En flämtande ljuspunkt i mörkret, men sen då?” Om fyrljus, dess historiska betydelse för sjöresandet, ljusskällor samt fyrars roll som sammanlänkande till det första World Wide Web.
Magnus Rietz, fotograf och författare.

8 maj Det vakande ögat och den hjälpande handen – utsikter från Svartklubbens fyr.
Lars Nylén, Roslagens sjöfartsminnesförening, vice styrande chef i Neptuni Orden.

Tid: Måndagar jämna veckor 20/2–17/4 samt udda vecka 8/5 kl. 13.15–14.45.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D.
Avgift: 400 kr.

Ett studiebesök till Sjöfartsmuseet i Älmsta och Svartklubbens fyr planeras den 15 maj. Kostnaden för resan tillkommer. Resan är öppen för alla USU:s medlemmar, men företräde ges för deltagarna i serien. Se vidare under ”Resor och studiebesök” i Medlemsblad 2 och på webbplatsen.
 

Nr 12. Tillståndet i världen våren 2023. På plats (A) och Filmad (B).

Effekterna av det ryska överfallet på Ukraina ger förstås avtryck i vårens serie om Tillståndet i världen. Hälften av föreläsningarna belyser kriget på olika sätt: Hur Ukraina sedan självständigheten 1991 manövrerat gentemot sin allt hotfullare granne, hur den ryska ekonomin påverkats av kriget och sanktionerna och hur de centralasiatiska staterna som förr tillhörde Sovjet nu manövrerar för att distansera sig från Moskva. I skymundan av det stora östeuropeiska kriget förändras eller konsolideras ett antal konflikthärdar runt om i världen. Föreläsningsserien tar upp två: Myanmar där den brutala militärjuntan verkar
sitta säkert och Iran, där det styrande prästerskapet möter folkliga protester, inte minst från kvinnor. Och så ställer vi den nästan eviga frågan: Hur gropig är EU:s väg framåt?

Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com

Program
30 jan. Biter de ekonomiska sanktionerna?
Ann-Mari Sätre, professor vid Inst. för Rysslands- och Eurasienstudier, Uppsala universitet.

13 feb. Eskalerande kriser eller revolution? Folklig frustration och statligt legitimitetsunderskott i Iran.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet.

27 feb. Rysslands relation till de närmsta grannarna – det ukrainska perspektivet.
Per Ekman, forskningssamordnare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

13 mars De centralasiatiska staternas diskreta motstånd mot Ryssland.
Johan Engvall, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

27 mars EU mellan Orbán och Macron. 
Göran von Sydow, direktör och chef för Sieps.

24 april Myanmar – evig diktatur?
Jesper Bengtsson, förlagschef på bokförlaget Atlas och ordförande i Svenska PEN.

Tid: Måndagar udda veckor 30/1–24/4 (ej 10/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 13. Inte bara vanligt vatten

Vatten kan vara en tillgång, en förbannelse eller en inspirationskälla. Vatten är förutsättning för mänskligt liv. Inte konstigt då att just behovet av att behärska tillgången till vatten genom historien gett upphov till många konflikter. I ett varmare klimat riskerar konflikterna att förvärras. De odlingsbara jordarna krymper. En följd av uppvärmningen är också torkans motsats, skyfallsliknande regn och förödande översvämningar även i områden som förr varit förskonade.
Men vattnet kan också vara en inspirationskälla, inte minst för konstnärer, författare och tonsättare. Och i en folklig föreställningsvärld har vattnet och vattenvarelser mytiska dimensioner. Om människans beroende av och
förhållande till vatten handlar denna serie.
 
Serieansvariga: Hedvig Ekerwald, professor em. i sociologi, tfn 070-948 60 95, och Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com

Program
31 jan. Vattnet, klimatet och människan under 12 000 år.
Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi.

14 feb. Näcken, brunnsgubben och midsommarnattens dagg – om vatten i folktron.
Katarina Ek-Nilsson, fil.dr i etnologi.

28 feb. Vårt vatten, ibland för lite, ibland för mycket.
Allan Rodhe, professor em. i hydrologi.

14 mars Hur vatten speglas i musiken.
Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, sångare.

28 mars Vatten – en mänsklig rättighet. Om människors ansträngningar att få rent vatten.
Hedvig Ekervald.

11 april Den tusenåriga kampen om Nilens vatten.
Michael Ståhl, statsvetare, tidigare bl.a. chef för Nordiska Afrikainstitutet.

Tid: Tisdagar udda veckor 31/1–11/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 14. Klimatets påverkan på människans villkor

Mätningar av jordens temperatur visar att medeltemperaturen ökar väldigt snabbt. Extrema väderförlopp och väderhändelser, såsom översvämningar, torka och värmeböljor ser ut att öka enligt FNs omfattande IPCC-rapporter. Aktuell kunskap om klimatförändringarnas påverkan på jordens fysiska miljö har belysts i två föreläsningsserier under det föregående året. I vårens föreläsningar fokuserar vi mer på hur klimatförändringarna förväntas påverka människors villkor och förhållningssätt lokalt och globalt. Föreläsningarna belyser klimatets inverkan på odlingslandskap och fiskens livsbetingelser samt tar upp politiska
frågor och klimatorättvisor mellan rika och fattiga länder, ledarskapets utmaningar och försäkringsfrågor.

Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Jan Frisk, civ. ing., tfn 070-514 63 26.

Program
25 jan. Vad kan klimatförändringarna betyda för jordbruksproduktionen och livsmedelsförsörjningen i olika delar av världen?
Ingrid Öborn, professor i agrara odlingssystem, Inst. för växtproduktionsekologi, SLU.

22 feb. Klimatpolitik och klimatberedskap.
Anders Grönvall, politiker, tidigare statssekreterare i Miljödepartementet.

8 mars Afrika och klimatorättvisan – hur de som smutsar ner minst betalar det högsta priset för de globala utsläppen.
Görrel Espelund, journalist, tidigare Afrikakorrespondent och associerad redaktör vid Utrikespolitiska Institutet.

22 mars Klimatledarskap – en bättre värld är möjlig.
Mikael Karlsson, universitetslektor i klimatledarskap, Inst. för geovetenskaper, Uppsala universitet.

19 april Kan man försäkra sig mot klimatförändringar?
Martin Hedberg, meteorolog, arbetar som naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

3 maj, obs. kl. 10.15  Hur påverkas fiskar av varmare vatten?
Magnus Huss, universitetslektor vid Inst. för akvatiska resurser, SLU.

Tid: Onsdagar jämna veckor 25/1–19/4 (ej 8/2, 5/4) kl. 13.15–14.45 (kl. 10.15 den 3/5). 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6 den 22/3 och 3/5).
Avgift: 400 kr.
 

Nr 15. Energimarknaden i mänsklighetens tjänst

Föreläsningsserien behandlar i vid mening marknaden inom energiområdet i Sverige och omvärlden. Olika aspekter kring energimarknadens historia och utveckling kommer att belysas i ett nationellt och internationellt perspektiv. Denna fråga är högaktuell med tanke på den rådande energisituationen i Europa och den avreglerade elmarknaden inom EU. Vidare kommer ett antal specifika frågor kring elmarknadens utveckling och sociala konsekvenser att belysas.

Serieansvariga: Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47.

Program
26 jan. Energimarknadens betydelse för mänsklighetens utveckling.
Tomas Kåberger, professor i teknikens ekonomi och organisation, CTH.

9 feb. Energimarknadens historia.
Arne Kaijser, professor em. i teknik- och vetenskapshistoria, KTH.

23 feb. Långsiktiga investeringar och framtidens elmarknad. Fyra utmaningar i den svenska elförsörjningen.
Lars Bergman, professor em. och tidigare rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.

OBS! Flyttad till 5 sept. Myndighetens arbete med energifrågor i det svenska samhället.
Robert Andrén, GD, Energimyndigheten.

23 mars Vem ansvarar för kraftsystemets funktion? Systemoperatörens roll och elmarknadens funktion.
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi och oberoende elmarknadsanalytiker.

20 april Vad är energirättvisa?
Anders Melin, docent i etik vid Malmö universitet.

Tid: Torsdagar jämna veckor 26/1–20/4 (ej 9/3, 6/4) samt 5/9 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 16. Vår fantastiska hjärna. Både i lokal och som film

Människans hjärna innehåller mer än 100 miljarder nervceller, vilka i sin tur vardera kommunicerar med tusentalet andra nervceller i komplexa nätverk. Hjärnan styr mycket av det som händer i vår kropp och härbärgerar både medvetandet och minnet vars mekanismer utgör några av de mest utmanande mysterierna för forskningen att utröna. Å ena sidan skänker hjärnan oss fantastiska upplevelser som av musik och konst, å andra sidan kan den lätt vilseledas och ägna sig åt orealistiskt önsketänkande. Serien behandlar några av de viktigaste egenskaperna hos den friska hjärnan. 

Serieansvariga: Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, tfn 018-471 41 73, 070-634 92 14, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.

Program
26 jan. 1. Hjärnans anatomi och funktioner. 2. Hjärnan och musiken.
Åke Pålshammar, fil.dr i psykologi, senioruniversitetslektor, Uppsala universitet (1) och Jan Fagius, docent i neurologi, Uppsala universitet (2).

9 feb. Utvecklingen av hjärnan och uppkomsten av själen hos barnet.
Hugo Lagercrantz, professor em. i pediatrik, Karolinska Institutet.

23 feb. Hjärnan och synen.
Jan Ygge, professor em. i oftalmologi, Karolinska Institutet.

9 mars Hjärnan och språket.
Jan Fagius.

23 mars Tanken, minnet och medvetandet.
Peter Gärdenfors, seniorprofessor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet.

20 april 1. Homo religiosus – finns det en gudslob i hjärnan?
2. Hur vår sociala hjärna formar värderingar och verklighetsuppfattningar.

Dan Larhammar (1) och Andreas Olsson, professor i psykologi, Karolinska Institutet (2).

Tid: Torsdagar jämna veckor 26/1–20/4 (ej 6/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 17. Genteknik och genterapi i mänsklighetens tjänst  

Det genetiska materialet i alla levande organismer är DNA. Analyser av DNA med gentekniker har gett häpnadsväckande information om människans ursprung vilket uppmärksammats med 2022 års Nobelpris till Svante Pääbo.
Gentekniker används också inom sjukvården för bl.a. diagnostik av virusinfektioner och andra sjukdomar och för framställning av vacciner. Nya verktyg för att förändra DNA utvecklas hela tiden och de blir alltmer precisa.
Det kanske mest kända är den med Nobelpris belönade gensaxen CRISPR/Cas9. Den, och andra genredigeringsverktyg, är idag viktiga inom grundforskningen där de används för att modifiera DNA, t.ex. stänga av en gen och se hur det påverkar organismen. Genredigeringsverktyg har också blivit viktiga inom växtförädlingen, där de kan ersätta mindre precisa metoder. Inom genterapin har det gjorts mycket stora framsteg de senaste 10 åren och idag är flera terapier godkända inom EU. Oftast rör det sig om att kompensera för en muterad gen genom att föra in en funktionell gen i några av patientens celler, men det har också gjorts försök med genredigering där målet är att ”reparera” gener direkt i patienten. Om redigering/modifiering görs på könsceller eller befruktade ägg går det förändrade DNA:t i arv, något som leder till viktiga etiska frågeställningar.

Serieansvariga: Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, tfn 070-634 92 14, Marie Nyman, fil.dr, tidigare kanslichef i Gentekniknämnden, tfn 073-364 02 56, och Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10.

Program
2 feb. Genterapi – äntligen genombrott efter många motgångar.
Mia Olsson, fil.dr i molekylär genetik, Gentekniknämnden.

16 feb. 1. Forntida DNA – ett fönster till det förflutna.
2. Människans evolution och 2022 års Nobelpris i medicin och fysiologi.

Magnus Lundgren, forskare och föreståndare för SciLifeLab Ancient DNA, Uppsala universitet (1) och Mattias Jacobsson, professor i genetik, Uppsala universitet (2).

2 mars Klinisk användning av genteknik vid ärftliga sjukdomar.
Anna Wedell, professor i medicinsk genetik, Karolinska institutet.

16 mars Immunförsvaret och vacciner.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska institutet.

30 mars Genetik, miljö och livsstil – vad påverkar vad? Insikter från tvillingforskning.
Patrik Magnusson, senior forskare och chef för Svenska Tvillingregistret STR, Karolinska institutet.

13 april Vilken roll spelar gentekniken för livsmedelsförsörjningen och ett hållbart lantbruk?
Marie Nyman.

Tid: Torsdagar udda veckor 2/2–13/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D.
Avgift: 400 kr.
 

Nr 18. Alla tiders svenska

Språket är i ständig utveckling och en del av impulserna hämtas från olika andra språk och folk, som vi kommer i kontakt med. I serien följer vi de avtryck som språkmötena lämnat. Det kommer att bli sex nedslag med startpunkten
i de gamla kulturspråken latin och grekiska genom vilka vi successivt inlemmades i den europeiska kulturkretsen. Det andra nedslaget kommer att beröra tyska språket. Under Hansatiden blev (låg)tyskan ett dominerande
språk, särskilt i städerna, något som genomgripande förändrade svenskan genom den direkta kontakten med skickliga handelsmän och hantverkare. Vid reformationen blev därefter högtyskan en viktig förebild. Ytterligare andra
domäner kommer vi in på när vi i det tredje nedslaget tar upp franska; förfiningens och diplomatins språk. Då är vi framme vid 1600- och 1700-talen. Idag är det engelska som utövar det starkaste inflytandet, men till skillnad mot
de språk vi konfronterats med tidigare är språkkunskaperna inte begränsade till vissa grupper och tvåspråkigheten sannolikt mer utbredd. I ett femte nedslag berör vi därefter den språkliga mångfald som idag tack vare invandrade
grupper karakteriserar vårt samhälle. Den språkliga variationen är över huvud taget stor och avslutningsvis ställs frågan om fel blir rätt bara tillräckligt många gör fel.

Serieansvariga: Ulla Börestam, professor em. i nordiska språk, ullabore@gmail.com, och Monika Ekman, fil. mag., f.d. gymnasielärare, tfn 070-938 38 62, ekmankmonika@ gmail.com

Program
31 jan. Latin och grekiska. Påverkan från äldsta tid tillvåra dagar.
Hans Helander, professor em. i latin, Uppsala universitet.

14 feb. Om tyskt inflytande på det svenska språket.
Stefan Mähl, docent i tyska, Uppsala universitet.

28 feb. Franskt i svensk språktappning.
Lars-Göran Sundell, professor em. i franska, Uppsala universitet.

14 mars Med engelskan i carry-on-bagaget – de nordiska språken i globaliseringens tidevarv.
Jan-Ola Östman, professor em. i nordiska språk, Helsingfors universitet och Ulla Börestam.

28 mars Svenska med något utländskt.
Ellen Bijvoet, docent och universitetslektor i svenska som andraspråk, Uppsala universitet.

11 april. Språklån, språkförändringar och rätt och fel.
Olle Josephson, professor em. i nordiska språk, Stockholms universitet. 

Tid: Tisdagar udda veckor 31/1–11/4 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 400 kr.
 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ändringar/Nyheter

Nr 3. Modernismens konst och kultur
Filmningen falerade 27/2. Samma föreläsning hålls i Missionskyrkan 8/3 kl. 13.15 och filmas. Alla USUs medlemmar är välkomna till denna föreläsning.

Nr 7. Levande jazzhistoria. Föreläsningen 16/2 är flyttad till 23/2.

Nr 10. Profiler i 1900-talets akademiska Uppsala 
är inställd.

Nr 14. Klimatets påverkan
Föreläsningen 8/2 är flyttad till 3/5, Slottsbiografen.

Nr 15. Energimarknaden i mänsklighetens tjänst
Föreläsningen 9/3 är flyttad. Den ges 5/9 kl. 13.15.
 
Nr 17. Genteknik och genterapi
Hela serien är flyttad till Slottsbiografen.

Nr 18. Alla tiders svenska
Ny föreläsare 11/4.
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
På Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Via  E-post skickar vi akut väsentlig information om verksamheten, om ändringar av aktiviteter och annat, till alla eller berörda grupper.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmaster(at)usu.se

    Vi samverkar med
 
2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 23 mars 2023 11:02