Föreläsningsserier hösten 2022

Nr 1. Vändningar och förändringar i historien. Både i lokal och som film.

Tillbaka

Nr 2. Salongerna, musiken och litteraturen i 1800-talets Uppsala

Inte bara Paris utan även Uppsala hade sina salonger. På 1800-talet blomstrade sällskapslivet i staden och på fredagskvällarna hos Malla Silfverstolpe träffades såväl vetenskapliga som litterära kretsar och ibland även gäster från utlandet. Musik och sång förgyllde samvaron och nya litterära verk presenterades. Bland de kulturpersonligheter som möttes hos Malla märks Erik Gustaf Geijer och Gluntarnas skapare Gunnar Wennerberg. Också poeten Thekla Knös, som engagerade sig även för barnens läsning, hade en salong tillsammans med sin mor. Ännu en profil i det uppsaliensiska societetslivet var landshövdingedottern Lotten von Kraemer, som växte upp på Uppsala slott. Redan i unga år skrev hon vers och sedermera grundade hon Samfundet De Nio. På slottet kunde man även stöta på danskfödda Helena Nyblom, gift med professorn och författaren Carl Rupert Nyblom. Hon skrev bland annat sagor och hade ett rikt umgänge men tyckte att det i Uppsala var mycket stelare och tråkigare än i Köpenhamn. I den här serien får vi stifta närmare bekantskap med några av Uppsalas mer namnkunniga kulturprofiler.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 070-605 83 88, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
15 sept. Gunnel Furuland, fil.dr i litteraturvetenskap, bibliotekarie. Malla Silfverstolpes dagböcker. En salongskvinnas vardagsliv från 1850-talet.

29 sept. Anna Williams, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Litteraturen i vardagsrummet. Lotten von Kraemers salongsdrömmar.

13 okt. Ola Nordenfors, fil.dr, universitetslektor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Att kunna beskriva det overkliga. Erik Gustaf Geijer och musiken.

27 okt. Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria, Stockholms universitet. Thekla Knös och konsten att förgylla vardagen.

10 nov. Eva Nordlinder, fil.dr i litteraturvetenskap, Mittuniversitetet i Sundsvall. Helena Nyblom – en främmande fågel i Uppsalasocieteten?

24 nov. Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, Uppsala universitet. Gunnar Wennerberg – Gluntarnes far och kvinnornas vägröjare.

Tid: Torsdagar udda veckor 15/9–24/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X den 15/9, 29/9, 27/10, Missionskyrkan, Kyrksalen 13/10, 10/11, 24/11.
Avgift: 400 kr.

Tillbaka

Nr 3. Känt och okänt om Nils Ferlin

Nils Ferlin (1898–1961) är ett av den svenska litteraturens och visskattens evigt levande namn; han är en ”folkets skald”. Vi möter hans dikter som tonsatta sånger, vid bröllop och i dödsannonser. Hans Rutberg är systerdotterson till Nils Ferlin och har tillsammans med Ferlinexperten Jenny Westerström nyligen gett ut bildbiografin Efterskörd – Ferlinfynd från en spånkoffert, som till stor del baseras på okänt material i släktens ägo. Vid alla tre tillfällena i denna miniserie står Hans Rutberg, professor em. i patientsäkerhet, Linköping, för presentationen tillsammans med Kristina Söderlind Rutberg, f.d. överläkare, Linköping.
Serieansvarig: Axel Brattberg, överläkare, Akademiska sjukhuset, tfn 070-423 27 31, axel.brattberg@rehab.uu.se

Program
8 nov. Nils Ferlins barn- och ungdomstid i Karlstad och Filipstad och hur han prövade många olika yrken. Under den tiden skrev han också ett antal schlagertexter.

22 nov. Ferlins debut med En döddansares visor 1930. Under åren i Klara publicerade han tre diktsamlingar. Klaraperioden kan betecknas som höjdpunkten i hans diktning.

6 dec. Tiden i Roslagen från 1945 fram till Nils Ferlins bortgång 1961. Under denna period försökte han närma sig modernismen genom att lämna den bundna formen i sin diktning.

Tid: Tisdagar udda veckor 8/11–6/12 kl. 13.15–14.45. 6 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X den 8/11, 6/12, Missionskyrkan, Kyrksalen 22/11.
Avgift: 200 kr.

TILLBAKA

Nr 4. Nedslag i konsten. Både i lokal och som film.

(filmas ej 2/12).

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 076-777 07 71.

Program
21 sept. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Paul Cézanne – konstnären från Provence.

7 okt. Ylva Hillström, intendent vid Moderna Museet. Niki de Saint Phalle: Lek och allvar.

21 okt. Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Piero della Francescas geometriska blick.

18 nov. Susanna Slöör, konstnär, konstkritiker, ständig sekreterare i Kungl. Akademien för de fria konsterna 2010–2017, ordf. i stiftelsen Hilding Linnqvists konst. Hilding Linnqvists tidiga måleri – från utskällt till hyllat.

2 dec. Carina Engelhardt Önne, konsthistoriker och konstpedagog. Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen. (filmas ej)

9 dec. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Giotto och det nya måleriet med färg och form.

Tid: Onsdag 21/9 15.30–17.00, fredagar jämna veckor 7/10–2/12 (ej 4/11) samt udda vecka 9/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar. Serien filmas (filmas ej 2/12).
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 5. Berättande trådar: textilier i islamiska länder. Både i lokal och som film.

(Serien inkluderar en föreläsning som flyttats hit från förra terminens serie Berättande trådar: stygn, sömmar och broderier. Även vårterminens deltagare, utan biljett, är välkomna till denna föreläsning.)

I de många länder där islam etablerade sig tidigt, uppstod nya stilar inom arkitektur och dekoration där textilier fick mycket viktiga roller, t.ex. i ritualer och i hovens spektakulära lyx. Serien tar upp välkända exempel i vävda, broderade och tryckta mönster, i kostbara mattor och dräkter och i nutida konstutövningar.
Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, professor em. vid Fashion Institute of Technology, State University of New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
20 sept. Désirée Koslin. Förislamiska textilier och medeltida exempel runt Medelhavet till ca 1100.

4 okt. (från våren 2022) Eva Sundström, kulturhistoriker och textilvetare. Karin Bergöö Larsson – textil nyskapare i mötet mellan allmoge och modernism.

18 okt. Désirée Koslin. Världshandel och nytt mode under Mongolerna, hovkonst i Al-Andalus, Egypten, det Osmanska riket och Safavidiska Persien.

1 nov. Désirée Koslin.  Textilier och dräkt under Irans Safavider och Qajarer; Mughulerna i Indien.

15 nov. Shabnam Faraee, formgivare och konstnär. Iransk tradition i samtida design och konst.

29 nov. Anette Granlund. Klassiska orientmattor i svenska samlingar, Drottning Kristinas persiska sammetsrock och Slottets jaktmatta. (filmas ej)

Tid: Tisdagar jämna veckor 20/9–29/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar. Serien filmas (filmas ej 29/11).
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 6. Min musik. Både i lokal och som film.

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
19 sept. Lars Björklund. Präst, författare och föreläsare. Har arbetat som sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset och kaplan på Sigtunastiftelsen. Musiken har alltid spelat en viktig roll i Lars liv. Sjunger med i BBKK och har en gitarrduo tillsammans med gitarristen Siddhi J Sundt där klassisk gitarrmusik varvas med diktläsning och improvisation. Aktuell med diktsamlingen Allt är en början: Instagramdikter (Libris förlag 2022).

3 okt. Ylvali McTigert Zilliacus. Altviolinist, känd för Uppsalapubliken från Uppsala Kammarsolister och Kammarorkestern, som hon tillhör sedan 2020. Brinner för kammarmusiken med dess möjlighet till musikaliska samtal. ”Växte upp” bakom scenen på Kungliga Operan. Utbildad vid Royal College of Music i London och Eisler Hochschule für Musik i Berlin, spelat i toppensemblerna English Concert och Mahler Chamber Orchestra.

17 okt. Eva-Britta Ståhl. Operaälskande emeritusprofessor i litteraturvetenskap, som spelar piano sedan barndomen och numera sjunger i kyrkokör. Har bland annat skrivit om möten mellan ord- och tonkonst i Den stora klangen (Norma 2021) som innehåller litteraturhistoriska essäer.

14 nov. Åsa Forsblad Morisse. Sjungande skådespelare på Uppsala stadsteater, utbildad på Teaterhögskolan i Malmö. Bland hennes rollprestationer på stadsteatern märks Ester Nilsson i Egenmäktigt förfarande, en pjäs baserad på Lena Anderssons roman. Flera musikteaterroller de senaste åren, bl.a. Spelman på taket och Djur som hatar människor. Hösten 2022 blir det såväl Älskad, saknad (en pjäs om sorg) som Shakespeares Julius Caesar.

28 nov. Göran Greider, författare, poet, debattör, chefredaktör för Dala-Demokraten. Greider har ett stort intresse för musik som han beskrivit i ett flertal böcker, bl.a. i boken Allt jag tänker på när jag hör Vivaldi – texter om klassisk musik. (filmas ej)

12 dec. Maria Södersten, växte upp i en musikerfamilj inom Svenska Missionsförbundet. Hon började tidigt sjunga i kör, senare i bl.a. Bachkören liksom i visgruppen Skogsfiol och Flöjt. Hon utbildade sig tidigt till logoped. Hon är anställd vid Karolinska universitetssjukhuset där hon arbetar med personer med röstproblematik och är adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Maria Södersten kommer bl.a. berätta om hur hennes yrkesval berikats av hennes sångintresse och vice versa. (filmas ej)

Tid: Måndagar jämna veckor 19/9–12/12 (ej 31/10) kl. 10.30–12.00. 12 timmar. Serien filmas (filmas ej 28/11, 12/12).
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 7. Giacomo Puccini – ”Italiens Evert Taube?” Både i lokal och som film

Alla italienare kan hans låtar, alla som kan sjunger dem. Han är örhängets mästare. Detta har gjort honom till den kanske mest populära av alla operatonsättare. Helheten är dock långt mycket mer komplicerad, och hur häftiga de än är som solonummer, sin fulla effekt och mening får örhängena först i sitt musikdramatiska sammanhang. Giacomo Puccini (1858–1924) utvecklade den italienska operan stilmässigt, musikaliskt och dramaturgiskt. Hans stil kallas ofta verism, då handlingen i hans dramer är mera samtida och vardaglig än vad som tidigare varit vanligt på operascenen. Rollfigurerna är i stor utsträckning ”vanliga människor” och har därmed en särskild möjlighet att skapa identifikation hos de ”vanliga människorna” i publiken. Dock finns stora avsteg från ”det vanliga” – prinsessan Turandot som låter avrätta sina friare en efter en när de inte kan svara rätt på hennes gåtor är inte någon särskilt vardaglig gestalt. Inte heller Madama Butterfly, en japansk geisha, må vara att hennes amerikanske friare har många drag av en samtida mansgris. Puccini skrev totalt 12 operor, av vilka endast de två första faller utanför standardrepertoaren i världens operahus. Syftet med denna serie är att bredda och fördjupa synen på Puccinis verk – hans operor som helhet, och i dessa också örhängena.
Serieansvarig: Axel Brattberg, överläkare, Akademiska sjukhuset, tfn 070-423 27 31, axel.brattberg@rehab.uu.se

Program
27 sept. Joakim Tillman, professor i musikvetenskap, Stockholms universitet. ”Tosca är den bästa filmmusik som någonsin skrivits” (E.W. Korngold): om musikens berättande funktioner i Puccinis operor.

8 nov. Wilhelm Carlsson, regissör, professor i musikdramatisk gestaltning, Stockholms konstnärliga högskola. Den flödande melodin där orden ”gömmer” sig – Puccinis parlando.

TILLBAKA

Nr 8. Birger Sjöbergs liv och föreställning. Enbart som film.

Birger Sjöberg är en av de största och mest särpräglade inom svensk litteratur och viskonst. På ett till synes oförklarligt sätt gick han från Fridavisornas underfundiga småstadsidyll till det omstörtande sönderbrutna språket i Kriser och kransar. Men egentligen präglas hela Sjöbergs författarskap av dramatik – under ytan och mellan raderna. Sjöberg levde också under ett dramatiskt skede då det moderna Sverige bröt fram och världskriget omkullkastade det gamla Europa. I den här föreläsningsserien pågår ”dramat” på flera plan – i diktens småstad, i Birger Sjöbergs liv och i den stora världen.
Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, johannabromanakesson@gmail.com, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson. 

TILLBAKA

Levande jazzhistoria. Både i lokal och som film.

I höstens serie speglas och analyseras jazzhistorien genom sex diskussionsfrågor som genom åren ofta har framförts av seriens deltagare. Ulf Johansson Werre låter oss komma under ytan på jazzens olika ingredienser och uttryck genom att spela, berätta och ta fram förklarande musikexempel. De sex föreläsningarnas frågeställningar kommer att ge en spännande och samlad bild av jazzhistorien där analyserna sätts in i ett historiskt och konstnärligt sammanhang för att ge en kunskap om hur de olika epokerna har utvecklats. Vid två tillfällen kommer Ulf att presentera en gäst som samspelar med Ulf i ord och ton.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör m.m., tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
29 sept. Hur byggs jazzens olika former upp?

13 okt. Vilka gemensamma drag respektive olikheter finns mellan stilarter?

27 okt. Vad är sväng och improvisation inom jazzen? Hur skapas sväng och improvisation eller ”ögonblicklig komposition”?

10 nov. Vilken betydelse har bluesen för olika epoker?

24 nov. Hur har den arrangerade jazzen utvecklats? 1 dec. Hur kan man åstadkomma högklassig musik i ensemblegrupp utan repetitioner och noter?

TILLBAKA

Nr 10. Fördjupad förståelse av jazzmusik. INSTÄLLD

Det här är en föreläsningsserie för er som aktivt vill träna era sinnen för att förstå och uppleva jazzens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. De olika momenten illustreras vid pianot och med andra instrument. Kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer analyseras.
Exempel:
Vad är II-V-I-progressioner? Vad är kyrkotonarter?
Hur kan jazzmusiker samarbeta utan noter och planering före en konsert?
Vad är Walking Bass?
Hur hör man skillnad på olika stilar? Vad skiljer dem och vilka gemensamma drag finns?
Hur används kvintcirkeln?
Hur utveckla harmonitänkandet från vanliga treklanger?
Svar på dessa och andra frågor ges i dialog med deltagarna i denna serie om musikens uppbyggnad som är till för er som är nyfikna på hur jazzmusiker arbetar.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 070-835 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

INSTÄLLD

TILLBAKA

Nr 11. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen återupptar vi satsningen på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 12.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr. i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg fil.mag., tfn 018-12 95 92.

Program
13 sept. Babettes gästabud.   En främmande fågel, franska Babette, landar i ett fiskeläge 1871 och blir hushållerska hos två fromma damer och deras skyddslingar. Men så vinner hon en stor summa pengar och ordnar högtidsmåltiden till minne av damernas far. En film från 1987 efter en novell av Karen Blixen. (103 minuter).

27 sept. En oväntad vänskap.   I denna franska film från 2011 skildras hur Driss, en ung kille från förorten som precis kommit ut från fängelset, anställs genom en händelse som personlig assistent till den oförskämt rike, men också mycket ensamme aristokraten Phillip som blivit förlamad efter en drakflygningsolycka. (110 minuter).

11 okt. Dagen efter denna.   Hur skapar man sig ett nytt liv när man, efter 25 år dumpas av sin man för en yngre kvinna, när ens sjuka mor blir allt sämre och när ett älskat yrkesliv börjar svaja. Det är vad filosofiläraren Nathalie (Isabelle Huppert) ställs inför i den här franska filmen från 2016 i regi av Mia-Hansen Løve. (102 minuter).

8 nov. Green Book.   År 1962, när nattklubbsvärden och utkastaren Anthony “Tony Lip” Vallelonga tillfälligt befinner sig utan arbete, går han med på att köra musikern Dr. Don Shirley på en tvåmånaders turné i djupaste amerikanska södern, där det fortfarande råder lagar soml egaliserar rasism och definierar mörkhyade personer som andraklassens medborgare. Amerikansk film från 2018. (124 minuter).

22 nov. Tinker Tailor Soldier Spy.   I december 2020 dog John Le Carré och vad kan väl vara lämpligare än att visa den brittiska Tinker Tailor Soldier Spy från 2011 i regi av Tomas Alfredson och som bygger på romanen med det namnet, den kom att kallas Mullvaden på svenska. Här förs vi tillbaka till kalla kriget när det var som allra kallast och möter MI5 och spionen George Smiley som lämnat sin tjänst men som kallas in igen. (127 minuter).

13 dec. Still Life.   En medelålders kommunalanställd har som uppgift att ordna begravningar till personer som saknar anhöriga. I hans arbete ingår även att söka efter närstående, något han tar på största allvar. Han liv kretsar kring arbetet, han arbetar ensam, bor ensam och äter ensam. En dag kallas han till ett dödsfall som skett i en lägenhet mitt emot hans egen. Engelsk-italiensk film från 2013. (92 minuter).

Tid: Tisdagar udda veckor 13/9–22/11 (ej 25/10) samt jämn vecka 13/12 kl. 10.00–ca 12.30. 12 timmar.
Lokal: Fyrisbiografen, St Olofsgatan 10.
Avgift: 400 kr.Filmstudio Fyris, Grupp 1

TILLBAKA

Nr 12. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 11.

Serieansvariga: Karin Almbladh, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, tfn 018-12 95 92.

Program
16 sept. Babettes gästabud.
30 sept. En oväntad vänskap.
14 okt. Dagen efter denna.
11 nov. Green Book.
25 nov. Tinker Tailor Soldier Spy.
16 dec. Still Life.

Tid: Fredagar udda veckor 16/9–25/11 (ej 28/10) samt jämn vecka 16/12 kl. 13.00–ca 15.30. 12 timmar.
Lokal: Fyrisbiografen, St Olofsgatan 10.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 13. Svensk arkitekturhistoria – från dösar till förtätning. Både i lokal och som film.

Sex föreläsningar i svensk arkitekturhistoria tecknar den breda bilden av många tusen års byggande, med några internationella utblickar och exempel från Uppsala där det passar. Föreläsarna är arkitekturhistoriker från konstvetenskap i Uppsala och från två av arkitekturskolorna, ett samarbete med en lång tradition genom 1900-talet.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör m.m., tfn 070-648 67 85.

Program
3 okt. Jakob Lindblad, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. 1600-, 1700- och 1800-talen. Klassicismens århundraden.

17 okt. Johan Mårtelius, professor em. i arkitekturhistoria, KTH. Årtiondena kring 1900. Regionalt och globalt. Realism och rumslighet.

31 okt. Claes Caldenby, professor em. i arkitekturens teori och historia, Chalmers. 1920-tal till 1950-tal. Välfärdssamhället och modernismen.

TILLBAKA

Nr 14. Tillståndet i världen hösten 2022. På plats (14 A) eller enbart filmad (14 B).

I vilket tillstånd världen befinner sig hösten 2022 är, när detta skrivs, svårt att sia om. Helt klart är i alla fall att det ryska överfallet på ett grannland har fått närmast oöverblickbara konsekvenser: sönderbombade städer, ofattbart lidande för oskyldiga civila, energikris och hotande massvält i delar av världen. Och för Sverige och Finlands del det tidigare närmast otänkbara: en strävan att ingå i försvarsalliansen Nato. Därför kommer hälften av föreläsningarna i den här serien belysa olika aspekter av det ukrainska dramat: hur konflikten fortlöper, hur landet Ukraina levt med sin aggressiva granne och hur den ryska ledningens bild av världen ser ut. Därutöver kommer serien att handla om det viktiga mellanårsvalet i USA, om talibanernas återkomst till Afghanistan och om Turkiets roll mellan Nato och Ryssland.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com

Program
26 sept. Magnus Öberg, universitetslektor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Rysslands krig i Ukraina.

24 okt. Li Bennich Björkman, professor i statskunskap, Uppsala universitet. Ukrainas sovjetiska år – och frigörelsen.

7 nov. Anders Fänge, mångårig chef för Svenska Afghanistankommittén, författare och journalist. Ett drygt år med talibanstyre.

21 nov. Gudrun Persson, forskningsledare, FOI. Den ryska ledningens världsbild.

5 dec. Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, Uppsala universitet. USA:s politiska karta efter mellanårsvalet.

12 dec. Aras Lindh, analytiker, Utrikespolitiska institutet. Turkiets osmanska drömmar.

Tid: Måndagar udda veckor 26/9–5/12 (ej 10/10) samt jämn vecka 12/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 15. Idrottens lycka och pris

Idrotten engagerar! Vi ser fantastiska prestationer och resultat men vad ligger bakom, vilka är drivkrafterna? Serien lyfter fram exempel på idrottslig framgång i världsklass och vägen dit. Många erfarenheter och kunskaper från idrotten är till nytta också utanför sportens arenor t.ex. för gemenskap, hälsa, besöksnäring. Serien ger inblickar i ledarskap, teknikutveckling, träning, fysisk hälsa och psykisk ohälsa sett ur idrottens perspektiv. Olikheter i förutsättningarna för fysisk aktivitet mellan och bland kvinnor och män belyses också.
Serieansvariga: Jörgen Boivie, docent i neurologi, tfn 070-319 01 16, jrgen.boivie@outlook.com, och Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, 070-662 18 67, lars. nilsson470@gmail.com

Program
28 sept. Tomas Gustafson, tre OS-guld i skridsko och deltagare i fyra OS. Med siktet inställt på guld.

12 okt. Göran Kenttä, PhD, lärare och forskare vid GIH. Träning på gott och ont, hur mycket tål kropp och själ?

24 okt. Hans Backe, tränare för bl.a. AIK, Hammarby, elitklubbar i 5 länder inkl. England (med ”Svennis”) och Finlands landslag. Expert i TV. Lagbygge med extrema vinnarskallar – så har elitfotbollen förändrats.

9 nov. Gunilla Svärd, lärare vid Orienteringsgymnasiet, Uppsala, flera VM-guld och 29 SM-guld i orientering. Glädje föder framgång, om elitidrott och idrottsutbildning.

23 nov. Angelica Lindén Hirschberg, professor och gynekolog, KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Kvinnor och idrott – testosteron, dopning och transgender.

7 dec. H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap/ fysioterapi, FoU-chef på Sveriges Olympiska Kommitté. Snabbare, högre, starkare – teknologi och prestationsutveckling.

Tid: Onsdagar udda veckor 28/9–7/12 (ej 26/10) kl. 13.15–14.45 samt måndag 24/10 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D (dock Universitetshuset Sal IX den 24/10).
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 16. Einsteins och dagens upptäckter inom astronomin

Einstein fick Nobelpriset i fysik för hundra år sedan men inte för sin största bedrift, relativitetsteorin. Många har försökt att övertrumfa den allmänna relativitetsteorin utan att lyckas. I miniserien görs några nedslag som visar den centrala roll som hans teori fortfarande har som teoretiskt verktyg för nutidens astronomer, vilka gör den ena hisnande upptäckten efter den andra. Samtliga föreläsare är verksamma vid Uppsala universitet.

Serieansvariga: Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16.

Program
27 sept. Anton Vikaeus, doktorand i astronomi. Jakten på den mest avlägsna nu kända stjärnan.

11 okt. Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik. När Einstein hade fel – och hans teori rätt.

25 okt. Lisa Freyhult, docent i teoretisk fysik, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik. Årets nobelpris i fysik och arbetet med att utse pristagare för hundra år sedan.

Tid: Tisdagar udda veckor 27/9–25/10 kl. 13.15–14.45. 6 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D (dock Universitetshuset, Sal IX den 25/10).
Avgift: 200 kr.

TILLBAKA

Nr 17. Trädgården – till lyst, njutning, terapi och hälsa

Visning tidig eftermiddag (17A) och visning sen eftermiddag (17B).

Världen över ökar intresset för trädgården. Vi tillbringar alltmer av vår fritid i trädgården. För många är trädgården inte bara en plats att umgås, leka eller odla på, utan även en välbehövlig oas där man kan hämta andan och reflektera över livet, en plats som hjälper oss att skapa balans i våra hektiska liv. Dessutom låter den oss komma i kontakt med naturen. Men hur har det varit historiskt? Ordet trädgård står för en omgärdad plats med träd. Träden utgjordes oftast av fruktträd. Efterhand etablerades även andra nyttoträdgårdar som kål-, lök- och kryddträdgårdar. De fanns framför allt i små privata trädgårdar, men också vid sjukhus och fängelser där patienter och fångar odlade för hälsa och terapi, samt för sin försörjning. Större anläggningar som parker förekom tidigt i anslutning till slott och herrgårdar men blev efterhand vanliga även i städerna som stadsparker och folkparker och därmed tillgängliga för alla. I serien kommer vi att ta del av trädgårdar i Uppsalaområdet men också lyssna till presentationer över hemträdgården och offentliga parker från andra delar i världen, terapiträdgårdar samt omvandlingen av hospitalträdgård till stadsdelspark.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, SLU, tfn 070-678 50 10, och Marie Nyman, fil.dr, tidigare kanslichef i Gentekniknämnden, tfn 073-364 02 56.

Program
1 sept. Tomas Lagerström, landskapsarkitekt, växtexpert, och Maj-Lis Pettersson, hortonom, växtskyddsexpert, Gröna Råd, Växtkonsulter AB. Koloniträdgårdar – Tunabergskolonin, Uppsala. Besök/exkursion i Tunabergskolonin under guidning av Tomas Lagerström och Maj-Lis Pettersson. Samling vid grind 2 Tunabergsgatan (mitt emot Tunabergsskolan). Grupp A startar kl 13.00 och grupp B kl 15.00.

15 sept. Tomas Lagerström och John Lööf Gren, landskapsarkitekt, ansvarig för kunskapsparken. Kunskapsparken Ultuna. Besök/exkursion under guidning av Tomas Lagerström och John Lööf Gren. Samling vid korsvirkeshuset, Almas allé 11. Grupp A startar kl 13.00 och grupp B kl 15.00.

29 sept. Sara Rydeman, landskapsarkitekt. Från Ulleråkers hospitalträdgård till Ulleråkers stadsdelspark.

13 okt. Nils Feltelius, docent i reumatologi, Uppsala universitet (1) och Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur, SLU (2).
1. Från romerska bad till hälsobrunnar och rehabiliteringsträdgårdar.
2. Alnarps hälsoträdgård.

27 okt. Elisabeth Svalin Gunnarsson, författare, fotograf och kulturvetare. Parker och trädgårdar från världens alla hörn.

10 nov. Christina Säll, chefredaktör och ansvarig utgivare för Hemträdgården, Riksförbundet Svensk Trädgård. Hemträdgården – trädgårdsaktiviteter idag i Sverige.

TILLBAKA

Nr 18. Jordens klimat – tillståndet och åtgärder

De senaste åren har vi sett tydliga tecken på att klimatet förändrats. Jordens medeltemperatur ökar väldigt snabbt. Extrema väderhändelser eller väderförlopp, såsom översvämningar, torka och värmeböljor ser ut att öka. Klimatet är ett känsligt system som beror av olika parametrar såsom atmosfärens sammansättning, havets strömmar, istäcken, växtlighet på jorden etc. Föreläsningsserien tar upp dagens kunskap om klimatförändringar och olika områden som påverkar eller påverkas av klimatet. Vilka åtgärder kan vi göra för att bromsa temperaturhöjningen och hur kan samhället klimatanpassas?
Serieansvariga: Conny Larsson, docent i meteorologi, tfn 070-336 34 40, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47.

Program
21 sept. Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, Uppsala universitet. Is – klimat.

5 okt. Anna Rutgersson, professor i meteorologi, Uppsala universitet. Klimatförändringar – vad vet vi?

19 okt. Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, Stockholms universitet. Havet – klimat.

2 nov. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist, Skogsstyrelsen. Igenläggning av diken i torvmark för klimatets skull.

16 nov. Elin Belleza, Utredningsingenjör, Uppsala Vatten och Avfall AB (1) och Maria Lindkvist Petterson, Utredningsingenjör, Uppsala Vatten och Avfall AB (2).
1. Cirkulär ekonomi på Uppsala Vatten.
2. Utveckling av Uppsalas vattenförsörjning.

30 nov. Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet. Människans påverkan på klimatet.

Tid: Onsdagar jämna veckor 21/9–30/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X den 21/9, 19/10, 16/11, 30/11, Missionskyrkan, Kyrksalen 5/10, 2/11.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA

Nr 19. Evolutionsbiologi – hur djurs beteenden har påverkats under evolutionens gång

Serien behandlar djurs anpassningar till en föränderlig omvärld och den sårbarhet som det kan innebära. Den bygger på forskning vid Uppsala universitet om djurs många gånger märkliga beteenden, som vi också kan se exempel på i fantastiska TV-produktioner. Per Alström har varit professor i Kina och beskrivit nya fågelarter på Kinas bergssluttningar, Jacob Höglund berättar om hotade djurarter och spektakulära räddningsaktioner och Ingrid Ahnesjö använder de märkliga kantnålsfiskarna som objekt, där hanarna föder fram de nya ynglen.
Serieansvarig: Göran Milbrink, professor i zoologi, tfn 070-941 59 05.
Serieansvarig och samtliga föreläsare är professorer vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Program
28 sept. Mats Björklund. Evolutionsbiologi, vad menar vi med det? Den nya genetiken erbjuder nya möjligheter att analysera djurs specifika beteenden.

12 okt. Anssi Laurila (1) och Frank Johansson (2).
1. Evolutionära klimatanpassningar och sårbarhet med exempel från svenska groddjur.
2. Olikheter i sårbarhet vid miljöförändringar. Exempel från nordliga och sydliga insekter.

26 okt. Jacob Höglund. Bevarandebiologi. Hotade djurarter och spektakulära räddningsaktioner. Var ligger gränserna för våra möjligheter?

TILLBAKA

Nr 20. Uppmuntrande nyheter om några vanliga sjukdomar. Både i lokal och filmad.

Dagligen får vi ta del i media om nya kunskaper och forskningsframgångar inom det medicinska fältet. För en utomstående är det som rapporteras inte alltid lätt att värdera. Ibland är det forskare som slår på trumman för egna påstådda spektakulära resultat i hopp om att få forskningsresurser, men med eventuella tillämpningar först långt fram. I denna serie presenterar framstående etablerade forskare forskningsfronten och framsteg rörande behandlingen av några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar och som inte minst drabbar oss seniorer.
Serieansvariga: Anne-Marie Pernulf, specialist i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.

Program
22 sept. Bengt Glimelius, professor em. i onkologi, Uppsala universitet (1) och Renske Altena, PhD, forskare Karolinska Institutet och överläkare Karolinska sjukhuset (2).
1. Nya forskningsrön och framgångar vid tjock- och ändtarmscancer.
2. Bröstcancer – nya behandlingsmöjligheter och förväntningar inför framtiden.

6 okt. Janet Cunningham, docent, Uppsala universitet och Karolinska Institutet, överläkare, Akademiska sjukhuset (1) och Simon Cervenka, professor i psykiatri, Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset (2).
1. En krokig väg i vården väntar när immunsystemet skapar oreda i tankar och beteenden.
2. Vad kan molekylär hjärnavbildning säga oss om patofysiologin vid psykossjukdomar? 

3 nov. Lena Kilander, professor i geriatrik, Uppsala universitet, överläkare, Akademiska sjukhuset. Vad händer i hjärnan vid demenssjukdom?

17 nov. Lars Wallentin, seniorprofessor i kardiologi, Uppsala universitet. Framgångar i omhändertagandet av det åldrande hjärtats sjukdomar.

1 dec. Per-Ola Carlsson, professor i transplantation och regenerativ medicin, Uppsala universitet. Nya läkemedel och medicinteknik inom diabetesvården.

8 dec. Ola Bratt, professor i urologi och klinisk cancerepidemiologi, Sahlgrenska akademin, överläkare vid prostatacentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Prostatacancer: stora framsteg i kampen mot vår vanligaste cancerform.

Tid: Torsdagar jämna veckor 22/9–1/12 (ej 20/10) samt udda vecka 8/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar. Serien filmas.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 400 kr.

TILLBAKA