Föreläsningsserier våren 2022

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.   

Alla serier som ges i Missionskyrkans Kyrksal filmas också och filmen ligger på USU:s webbplats i två veckor, tillgänglig för de medlemmar som anmält sig till serien. 

_____________________________________________

Min musik, filmas 
 

Nr 1 A och B. Världslitteraturens klassiker. Både i lokal och som film.

Vad är egentligen en litterär klassiker? Det rör sig om verk som är tidlösa, tar upp universella frågor såsom kärlek och hat, liv och död och förmår att fängsla generationer av läsare. Kännetecknande för klassiska verk är att de brukar komma ut i nya utgåvor, ofta också i nyöversättningar. Ibland talar man även om moderna klassiker, dvs nyare verk som lever kvar en längre tid. I den här serien får vi bekanta oss med några klassiska verk som spänner från 1200-talet fram till mitten av 1900-talet.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 070-605 83 88, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
20 jan. Lars Lönnroth, professor em. i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet. Njals saga.

3 feb. Anders Cullhed, professor em. i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Dante Alighieri, Divina commedia.

17 feb. Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Mary Shelley, Frankenstein.

10 mars Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Honoré de Balzac, La comédie humaine.

17 mars Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi, Uppsala universitet, präst och psykoterapeut. Fjodor Dostojevskij, Brott och straff.

31 mars Lina Wolff, författare och översättare. Gabriel García Márquez, Hundra år av ensamhet.

Tid: Torsdagar udda veckor 20/1–31/3 (dock jämn vecka 10/3) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 2 A och B. Nedslag i konsten. Både i lokal och som film

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 076-777 07 71.

Program
11 feb. Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Matthias Grünewald i Västerlandets konsthistoria.

11 mars Kristina Arnerud Mejhammar, museilektor vid Norrköpings konstmuseum. Självsyn och världsbild i tecknade serier. Visuella livsberättelser av Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen.

25 mars Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Édouard Manet och La vie moderne.

8 april Anita Theorell, författare, tidigare intendent för konstavdelningen vid Kulturhuset i Stockholm och f.d. chef för Sidas enhet för kultur och medier. Axel Törneman – pionjär i brytningstid.

22 april Håkan Nilsson, professor i konstvetenskap, Södertörns högskola. Karin Mamma Andersson och det föreställande måleriets återkomst.

5 maj Barbro Santillo Frizell, professor em. i antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet, tidigare direktör för Svenska Institutet i Rom. Fascismens bildspråk: politik, retorik, estetik.

Tid: Fredagar jämna veckor 11/2–8/4 (ej 25/2) kl. 13.15–14.45, 22/4 kl. 10.15–11.45 samt torsdag 5/5 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 3 A och B. Berättande trådar: stygn, sömmar och 

broderier. Både i lokal och som film.

Nål och tråd har genom tiderna hållit samman livets nödtorft och konstfärdigt utsmyckat samhällets societeter i världens kulturer. Serien omfattar översikter av broderier under tre årtusenden, och introducerar nutida konstnärer som använder nål och tråd såväl som sofistikerade broderisymaskiner för sina verk.
Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, professor Fashion Institute of Technology, State University of New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
25 jan. Désirée Koslin. Sy och sömma – kvinnans egen sfär?

8 feb. Désirée Koslin. Sydd konst från Kinas tidigaste dynastier, broderade mästerverk från Indiens hov och landsbygd.

22 feb. Anna Nordström, konstnär. Ett liv i broderi.

8 mars Désirée Koslin. Maskinbroderi – från Heilmann’s pantograph 1828 till dagens digitala broderimaskiner.

22 mars Désirée Koslin. Skapelsen, Gironas katedral, Katalonien; Överhogdalsbonaderna, Jämtli, Östersund; Bayeuxtapeten, Musée Guillaume le Conquérant, Bayeux, Normandie

(Eva Sundström, textilforskare. Svenska traditioner från Skåne till Jämtland, med fokus på Karin Bergöö Larsson.     Inställd, ges 20 sept 2022)

5 april Katarina Evans, hantverksmästare i konstsömnadsyrket. Broderi och återbruk.

Tid: Tisdagar jämna veckor 25/1–5/4 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 4 A och B. Min musik. Både i lokal och som film.

(filmas ej 2/5)

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.
Serieansvariga: : Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
7 feb. Mattias Wager är domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm, med orgelspel och improvisation som sina huvudområden. Hans väg till kyrkomusiken var till en början slingrig och sedan spikrak. Lusten och kärleken till den senaste favoritmusiken har alltid varit en stor drivkraft, och fört till de mest skiftande uppdrag: orgelkonsert på Ålandsfärja, konsertturnéer i Brasilien, komponerande för teatern, undervisning i Sverige och utomlands. Mattias kommer att spela och berätta om varför musiken ständigt fångar hans intresse på nytt, och om varför Greatest Hits faktiskt alltid är bra!

21 feb. Simone Hagfeldt, uppväxt i Wellington, Sydafrika. Journalist med hållbar utveckling som specialitet. Intresserad av sydafrikansk dans och folkmusik, skriver poesi, fotograferar, gör konsthantverk. Flyttade till Sverige 2009.

7 mars Johan Arvidson, barnläkare med passion för musik. Körsångare (UAK), showdansat i ungdomen, flitig besökare på Wagnerfestivalen i Bayreuth och på Stockholmsoperan. Musikalisk allätare.

21 mars Susanne Rydén, operasångerska, specialiserad på tidig musik. Sedan 2015 är hon preses för Kungl. Musikaliska Akademien, dessutom VD för Musik i Syd sedan 2018.  (ingen film)

4 april Lena Weman, frilansande musiker med fokus på 1700-talets musik och med en speciell förkärlek för JS Bachs musik. Tidigare verksam vid McGill University i Montreal, Kanada.

2 maj  OBS Stadsteatern, Stora salen (ingen film). Petra Brylander, scenutbildad vid Malmö Teaterhögskola, verksam som skådespelare där till 2007, därefter teaterchef Malmö Stadsteater. Tillträdde 2016 som chef för Uppsala Stadsteater. Vidgat repertoaren mot samtid, musik och ungdom. Uppmärksammade uppsättningar med musikteater, bl.a. i samarbete med Erik Gedeon.

Tid: Måndagar jämna veckor 7/2–2/5 (ej 18/4) kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen (dock Stadsteatern, Stora salen 2/5).
Avgift: 350 kr.
 

Nr 5 A och B. Poeter och gycklare ur den svenska 

visskatten. Både i lokal och som film.

I den här föreläsningsserien möter vi sex författaröden som alla har satt djupa spår i den svenska 1900-talskulturen. Alla kom de var och en att ge en högst unik bild av Sverige och ”det svenska” under en tid av framryckande modernitet. Alla hade de ett nära förhållande till musiken. Hur formades deras liv och litterära konst?
Seriensvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 37. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

Program
7 feb. Stänk och flikar – Gustaf Fröding.

21 feb. Fridolins lustgård – Erik-Axel Karlfeldt.

7 mars Svarta ballader – Dan Andersson.

4 april En katt bland hermelinerna – Karl Gerhard.

2 maj En döddansares visor – Nils Ferlin.

9 maj Samling kring Rosenblom – Ulf Peder Olrog.

Tid: Måndagar jämna veckor 7/2–2/5 samt måndag udda vecka 9/5 (ej 21/3, 18/4) kl. 15.15-16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 6 A och B. Levande jazzhistoria – sex facetter av jazz-yazzy. (”Alea jazza est”– ”Tärningen är jazzad”). Både i lokal och som film.

Vårens serie tar ett nytt grepp på jazzhistorien genom att presentera sex fristående seminarier som tillsammans ger deltagarna nya kunskaper och upplevelser av jazzens inneboende kraft och kreativitet och hur den skapas. Ulf Johansson Werre spelar, berättar och låter oss få insikt i var jazzens evergreens kommer ifrån och hur olika dessa kan arrangeras. Vi kommer att på plats få uppleva hur musik skapas live av Ulfs trio utan färdigskrivna arrangemang samt att ta del av några av Ulfs favoritinspelningar. Vi diskuterar de olika stilarterna och deras företrädare och sätter in dem i ett konstnärligt och historiskt sammanhang. Sex sidor har formats till en tärning!
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
27 jan. Jazz i musikaler. Från ”Jazzsångaren” 1927 till ”La La Land” 2016.

10 feb. Walt Disney och jazzen. Jazz och tecknad film i symbios. Från ”Steamboat Willie” 1928 till ”Själen” 2020. 

10 mars Uffes favoriter I. Ulf bjuder på ett knippe favoritinspelningar från olika epoker.

24 mars    Pianotrio live. Hur tänker och fungerar en grupps medlemmar då en låt skapas från scratch? UJW Trio går under ytan på samspel-swing-form-soli.

31 mars Uffes favoriter II.

28 april Jazz av ungdomar idag. Vi sonderar den nya generationens olika uttryck inom jazzgenren.

Tid: Torsdagar enligt ovan kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 7. Filmstudio Fyris, Grupp 1. INSTÄLLD

I samarbete med Fyrisbiografen återupptar vi satsningen på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 8.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr. i semitiska språk, tfn 018-24 27 93 och Klas Österberg fil.mag., tfn 018-12 95 92.

Program
1 feb. Babettes gästabud. En främmande fågel, franska Babette, landar i ett fiskeläge 1871 och blir hushållerska hos två fromma damer och deras skyddslingar. Men så vinner hon en stor summa pengar och ordnar högtidsmåltiden till minne av damernas far. En film från 1987 efter en novell av Karen Blixen (103 minuter).

15 feb. En oväntad vänskap. I denna franska film från 2011 skildras hur Driss, en ung kille från förorten som precis kommit ut från fängelset, anställs genom en händelse som personlig assistent till den oförskämt rike, men också mycket ensamme aristokraten Phillip som blivit förlamad efter en drakflygningsolycka. (110 minuter).

1 mars Dagen efter denna. Hur skapar man sig ett nytt liv när man, efter 25 år dumpas av sin man för en yngre kvinna, när ens sjuka mor blir allt sämre och när ett älskat yrkesliv börjar svaja. Det är vad filosofiläraren Nathalie (Isabelle Huppert) ställs inför i den här franska filmen från 2016 i regi av Mia-Hansen Løve. (102 minuter).

15 mars Green Book. År 1962, när nattklubbsvärden och utkastaren Anthony “Tony Lip” Vallelonga tillfälligt befinner sig utan arbete, går han med på att köra musikern Dr Don Shirley på en tvåmånaders turné i djupaste amerikanska södern, där det fortfarande råder lagar som legaliserar rasism och definierar mörkhyade personer som andraklassens medborgare. Amerikansk film från 2018. (124 minuter).

29 mars Tinker Tailor Soldier Spy. I december 2020 dog John Le Carré och vad kan väl vara lämpligare än att visa den brittiska Tinker Tailor Soldier Spy från 2011 i regi av Tomas Alfredson och som bygger på romanen med det namnet. Filmen kom att kallas Mullvaden på svenska. Här förs vi tillbaka till kalla kriget när det var som allra kallast och möter MI5 och spionen George Smiley som lämnat sin tjänst men som kallas in igen. (127 minuter).

26 april Still Life. En medelålders kommunalanställd har som uppgift att ordna begravningar till personer som saknar anhöriga. I hans arbete ingår även att söka efter närstående, något han tar på största allvar. Hans liv kretsar kring arbetet, han arbetar ensam, bor ensam och äter ensam. En dag kallas han till ett dödsfall som skett i en lägenhet mitt emot hans egen. Engelsk–italiensk film från 2013. (92 minuter).

INSTÄLLD
 

Nr 8. Filmstudio Fyris, Grupp 2. INSTÄLLD

Parallellserie med samma innehåll som Nr 7. 
Serieansvariga: Karin Almbladh, tfn 018-24 27 93 och Klas Österberg, tfn 018-12 95 92.

Program
4 feb. Babettes gästabud. 
18 feb. En oväntad vänskap. 
4 mars Dagen efter denna. 
18 mars Green Book.
1 april Tinker Tailor Soldier Spy. 
29 april Still Life.

INSTÄLLD
 

Nr 9. Svensk arkitekturhistoria – med internationella utblickar och uppsalaexempel.   INSTÄLLD

Arkitekturen omfattar alla beståndsdelar i den fysiska livsmiljön. Som en av de klassiska konsterna förknippas dock arkitekturen idag oftast endast med äldre tiders mästerverk såsom grekiska tempel, gotiska katedraler, och romanska kyrkor. Fram till mitten av 1700-talet kom arkitekturen att utvecklas inom relativt enhetliga former där arbetsmetoder, byggmästarens, arkitektens och brukarens intresse kunde variera från epok till epok och från plats till plats. Intresset var så gott som enbart inriktat mot byggnadernas kvaliteter. Efter den industriel- la revolutionen och upptäckten av nya byggnadsmaterial, tillämpningen av nya tekniker m.m. föds den moderna arkitekturen. Som relativt homogent samhälle med social inriktning var Sverige tidigt ute när det gällde att ta intryck av funktionalismens första spår. Med systematisk samhällsplanering sökte vi allt större enhetlighet i stadslandskapen. Vi ser därför efter 1950-talet ett alltmer internationellt perspektiv i utvecklingen av arkitekturen och allt mindre av sällsynta och särpräglade former.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
7 feb. Johan Mårtelius, professor em. i arkitekturens historia och teori, KTH. Från vikingahallar till klassiskt 1700-tal.

21 feb. Johan Mårtelius. Från nyantikt 1700-tal till 1800-talets kritiska rörelser.

7 mars Johan Mårtelius. Från regionalism kring 1900 till klassiska utblickar kring 1920.

21 mars Clas Caldenby, professor em. i arkitekturens teori och historia, Chalmers, sedan mer än 40 år i redaktionen för tidskriften ”Arkitektur”. Från 1920-tal till 1950-tal: Gunnar Leche och det svenska folkhemmet.

4 april Clas Caldenby. Från 1950-tal till 1980-tal: senmodernism och postmodernism.

2 maj Clas Caldenby. Från 1980-tal till 2020-tal: postindustrialism och storstadsdrömmar.

INSTÄLLD
 

Nr 10. Tillståndet i världen våren 2022. A och B både på plats och filmad, C enbart som film

Två av vårens föreläsningar tar avstamp i den pandemi som härjat världen sedan början av år 2020. Peter Wallensteen analyserar hur världssamfundets säkerhetshot, såväl nya som gamla, förändrats och Bengt Lindroth tar sig an frågan hur samarbetet mellan de nordiska länderna faktiskt ser ut. Men serien börjar i Somalia. Magnus Bellander berättar om ett land utan fungerade statsapparat och med två miljoner på flykt. En viktig tilldragelse denna vår för Frankrike men också för hela EU-bygget är det franska presidentvalet. Nuvarande presidenten och EU-anhängaren Emmanuel Macron ställs förmodligen mot en mer EU-skeptisk kandidat. Annika Ström Melin ger bakgrunden och förutsättningarna. I Europa startar också Simon Sorgenfreis föreläsning om hur det gick till när Sverige blev ett stort invandrarland. Klimatet är en ständigt aktuell fråga. Men är det ödesbestämt att det blir värre och värre? Erika Bjerström skissar på fem vägar för att avvärja krisen.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
(31 jan.)  Inställd, ges annan termin.  Magnus Bellander, projektledare vid Folke Bernadotteakademien. Somalia – trettio år av statskollaps och statsbyggnad.

14 feb. Erika Bjerström, författare, journalist och Sveriges Televisions klimatkorrespondent. Fem vägar att avvärja klimatkrisen.

28 feb. Stig Fredrikson: Ryssland anfaller Ukraina.

7 mars  Bengt Lindroth, författare, journalist och tidigare bland annat Nordenkorrespondent för Sveriges Radio. Norden under krig och kris.

21 mars   Annika Ström Melin, författare och journalist med långvarigt fokus på Europafrågor. Ödesval för Frankrike – och EU.

28 mars Peter Wallensteen, seniorprofessor i Freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Har FN någon roll inför de nygamla säkerhetshoten?

25 april Bo Pellnäs, överste, skribent, debattör. Om kriget.

Tid: Måndagar enligt ovan kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 11. Om hoten mot vår demokrati. A och B både på plats och filmad, C enbart som film

Hoten mot vår demokrati tillhör vår tids största utmaningar. Mycket har på kort tid hänt inom detta område. Flera länder har fått ledare med auktoritära ambitioner. Vi har inom EU sett en nedgång i antalet länder som räknas som demokratier. Maktmissbruk och korruption är inte ovanligt. Populismen är omfattande i delar av Europa men även i USA. I USA har vi sett en president som på allvar försökt kuppa demokratin i landet. Vi har också genomlevt en pandemi där samhällen på många håll stängt ner under en längre tid. Opinionsbildningen har blivit alltmer digitalt dominerad vilket ökar riskerna för extremism. Vi har också sett ett allt större faktaförakt där fakta inte sällan betraktas som åsikter. Vi ser tendenser till växande uppgivenhet. Den fria pressen och journalistkåren har på många håll betydande svårigheter att hävda sin självständighet. Den svenska demokratin är inte immun mot antidemokratiska stämningar och handlingar, den måste ständigt utvecklas. Vad kan vi göra för att skydda vår demokrati?
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Cecilia Pahlberg, professor i företagsekonomi, tfn 076-019 55 06.

Program
1 feb. Erik Åsard, professor em. i nordamerikastudier, Uppsala universitet. Om högerpopulismens återkomst i Europa och USA och dess konsekvenser för demokratin.

15 feb. Olle Wästberg, tidigare chefredaktör, ordförande i Sveriges Radio, riksdagsman samt ordförande i 2014 års statliga Demokratiutredning m.m. Sveriges demokrati – om grundlagen, riskerna och möjligheterna till räddning.

1 mars Lena Wängnerud, professor i statskunskap, Göteborgs universitet. Om kön, maktmissbruk och korruption.

15 mars Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet, ledamot av Svenska Akademin och Mårten Wikforss, tidigare informationschef, konsult. Om kunskapens centrala betydelse för ett fungerande folkstyre.

29 mars Sverker Gustavsson, professor em. i statsvetenskap, Uppsala universitet. Vad krävs och görs för att skydda demokratin inom EU?

26 april Erik Fichtelius, journalist, hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Om journalistiken i demokratins tjänst.

Tid: Tisdagar udda veckor 1/2–26/4 (ej 12/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 12. Idrottens pris och lycka. INSTÄLLD

Idrotten engagerar! Vi ser de fantastiska prestationer och resultat som uppnås men vad ligger bakom? Serien lyfter fram två exempel på idrottslig framgång i världsklass och vägen dit. Serien vill också belysa idrottens miljöpåverkan och teknikutveckling men även lyfta frågor om idrottens medicin, fysisk hälsa och psykisk ohälsa.
Serieansvarig: Claes Leijon, f.d. Sida-medarbetare och ambassadråd, tfn. 070-602 53 17, claesse.leijon@gmail.com.

Program
2 feb. Gunilla Svärd, lärare vid Orienteringsgymnasiet i Uppsala, flera VM-guld och 29 SM-guld i orientering. Glädje föder framgång, om elitidrott och idrottsutbildning.

16 feb. Peter Schantz, professor och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Fysisk aktivitet, folkhälsa och en hållbar utveckling.

2 mars Göran Kenttä, PhD, lärare och forskare vid GIH. Träning på gott och ont, hur mycket tål kropp och själ?

16 mars Tomas Gustafson, tre OS-guld i skridsko och deltagare i fyra OS. Med siktet inställt på guld.

30 mars Angelica Lindén Hirschberg, professor, MD, PhD, studierektor Karolinska Institutet. Kvinnor och idrott – testosteron, dopning och transgender.

27 april Hans-Christer Holmberg, forskare om idrottens teknikutveckling och verksam i Sveriges Olympiska Kommitté. Snabbare, högre, starkare – teknologi och prestationsutveckling.

INSTÄLLD
 

Nr 13 A och B. Fusk och fake news – konsekvenserna. Både i lokal och som film.

Fusk och fuskare inom forskning, konst, politik m.m. har såvitt vi vet alltid funnits. Stora genier/forskare, som t.ex. munken Mendel m.fl., har friserat sina data för att de bättre ska passa in i uppställda hypoteser och teorier. För många av de tidigare fallen översåg man eller kanske slätade över upptäckterna – forskarna blev kvar. Dessvärre är fusk och fake news idag allmänt förekommande. Media har nogsamt dokumenterat och presenterat många kända fall som Wakefield, Macchiarini och den som kanske främst av alla gett termen ”fake news” allmän spridning, USAs förre president Trump. I denna serie belyses såväl gamla som nya kända fall inom medicin, naturvetenskap, media och konst. Men också hur akademi, journalister och visselblåsare uppdagat fusket, samt hur man idag från forskarsamhället och staten hindrar och straffar fusket.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10, och Per Olof Osterman, docent i neurologi,
tfn 070-374 72 92.

Program
27 jan. Kjell Asplund, professor em. i medicin, Umeå universitet, f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen, f.d. ordförande i Statens Medicinsk-etiska råd. Fusk och fuskare inom medicin och psykologi.

10 feb. Bengt Gerdin, professor em. i intensiv- och brännskadevård, Uppsala universitet (1) och Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet (2).
1. Då allt som kunde gå fel gjorde det – Macchiarini, KI och KS.
2. Wakefield – mässlingsvaccinforskaren som blev folkhälsans sabotör.

24 feb. Bengt Gustafsson, professor em. i astrofysik, Uppsala universitet (1) och Josefin Sundin, docent, institutionen för akvatiska resurser, SLU (2).
1. Fusk och fuskare inom naturvetenskap och teknik.
2. Fusk vid Uppsala universitet – en visselblåsares berättelse.

10 mars Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet, regeringens särskilda utredare av oredlighet i forskning (1) och Mikael Tofvesson, chef Avdelningen för operativ hantering, Myndigheten för psykologiskt försvar (2).
1. Forskarsamhällets och statens roll för att hindra och straffa fusk – Npof.
2. Otillbörlig informationspåverkan från främmande makt.

24 mars Nils Hanson, journalist, 2004–2018 projektledare och ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Grävande journalistik och dess etiska utmaningar.

21 april Ulf Brunne, lektor em. i möbelkonservering, tidigare studierektor och avdelningschef för anrika Malmstens, Linköpings universitet (1) och Henrik Petersson, museipedagog, producent, Polismuseet (2).
1. Förfalskade möbler.
2. Konsten att förfalska och att upptäcka det.


Tid: Torsdagar jämna veckor 27/1–21/4 (ej 7/4) kl. 15.15-16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 14 A och B. Hur förändras jordens klimat? Både i lokal och som film.

(filmas ej 5/4)

Jordens medeltemperatur ökar med en hastighet som är onormalt hög. Det rapporteras om extrema väderhändelser eller väderförlopp, såsom stormar, översvämningar, torka och onormalt låga eller höga temperaturer. Är de tecken på klimatförändring eller en del av den naturliga variationen? Klimatet är ett känsligt system som beror på olika parametrar såsom atmosfärens sammansättning, havets strömmar, växtlighet på jorden etc. Föreläsningsserien börjar med en översikt av dagens kunskap om klimatförändringar, medan de följande föreläsningarna mer i detalj belyser olika områden som påverkar eller påverkas av klimatet.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26.

Program
8 feb. Anna Rutgersson, professor i meteorologi, Uppsala universitet. Klimatförändringar – vad vet vi?

22 feb. Veijo Pohjola, professor i geologi, glaciologi, Uppsala universitet. Is – klimat.

8 mars Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, Stockholms universitet. Havet – klimatet.

22 mars Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi, Uppsala universitet. Vattenrelaterade naturkatastrofer och samhället.

5 april Maria Gardfjell, riksdagsledamot och 1:e vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet. Klimatpolitik för omställning och anpassning.

26 april Annica Ekman, professor i meteorologi, Stockholms universitet. Hur påverkar luftföroreningar vårt klimat?

Tid: Tisdagar jämna veckor 8/2–5/4 samt udda vecka 26/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen (dock Universitetshuset, Sal X den 5/4).
Avgift: 350 kr.
 

Nr 15. Teknik i mänsklighetens tjänst

Föreläsningsserien behandlar några tekniska områden som är i stark utveckling och som sedan lång tid har varit av avgörande betydelse för vårt samhälle och dess ekonomiska utveckling. En allmän översikt av teknikens relevans för det moderna samhällets livsbetingelser inleder, medan de följande föredragen mer i detalj beskriver fördelar och eventuella faror och nackdelar med användningen av nya tekniska landvinningar.
Serieansvariga: Jan Frisk, civ. ing. tfn 070-514 63-26, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47.

Program
23 feb. Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Teknikens avgörande betydelse för mänsklighetens utveckling.

9 mars Anders Lundgren, professor em. i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Teknik, kemisk industri och vetenskap – en historia i samhällets tjänst?

23 mars Per Lundin, professor i teknikhistoria, Chalmers, Göteborg. Bilsamhället: framväxt och konsekvenser.

6 april Anna Storm, professor i tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. Kärnkraft som utopi och dystopi.

27 april Arne Kaijser, professor em. i teknik- och vetenskapshistoria, KTH. Ljus, kraft och värme. Energiförsörjningens historia.

11 maj Kaianders Sempler, teknikjournalist och illustratör, hedersdoktor vid Chalmers, och Erik Mellgren, teknikjournalist och författare. Matematik och teknik.

Tid: Onsdagar jämna veckor 23/2–6/4, därefter udda veckor 27/4 och 11/5 kl 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 16 A och B. Sjukdom i konstens öga. Både i lokal och som film.

Sjukdomsförändringar som nedsatt syn, hudsjukdomar, långvarig smärta, psykisk sjukdom och drogberoende har alla givit avtryck i konsten. Ibland har det varit en gestaltning av konstnärens egna upplevelser, men den har även illustrerat tiden och tidsandan. I serien belyser vi med exempel från olika sjukdomstillstånd hur det sambandet kan tolkas. Några exempel är väl kända, medan andra som tidigare endast varit kända i en trängre krets nu också lyfts fram. Serien illustrerar också sjukhusens, särskilt hospitalens och sanatoriernas betydelse för konstens utveckling under början av 1900-talet, samt hur konstnärer och medicinare i samverkan skapat medicinska illustrationer som bidragit till att vi alla fått en ökad förståelse för människokroppen och dess funktioner.
Serieansvariga: Anne-Marie Pernulf, specialist i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03, och Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, tfn 070-578 28 68.

Program
3 feb. Jan Stålhammar. Isenheimaltaret i Colmar. 1500-talsbilder av sjukdom och lidande.

17 feb. Jan Ygge, professor i oftalmologi, Karolinska Institutet. Syn, ögonsjukdomar och konst.

3 mars Anders Vahlquist, professor em. i dermatologi, Uppsala universitet (1) och Adriana Miclescu, docent i anestesi och intensivvård, Uppsala universitet (2).
1. ”Bad Skin & Good Art.”
2. ”What is this thing called pain. This funny thing called pain.” 
(Föreläsningarna hålls på svenska.)

17 mars Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning, verksam vid forumet U-FOLD, Uppsala universitet. Alkohol och drogers påverkan på konsten.

31 mars Björn Mikael Nilsson, överläkare verksamhetsområde Psykiatri, Akademiska sjukhuset (1) och Therese Toudert, antikvarie, Medicinhistoriska museet, Uppsala universitet (2).
1. Om Carl Fredrik Hill och schizofreni.
2. Livslångt konstnärskap på hospital. Augusta Strömberg – ett människoöde.

28 april Kerstin Hulter Åsberg, docent i internmedicin, styrelseledamot i Stiftelsen för Medicinhistoriska museet vid Uppsala universitet. Sjukdom och sjukvård som inspiration och motiv: Bror Hjorth och Tor-Göran Henriksson – två Uppsala-konstnärer. Sanatoriet som konstnärlig arena.

Tid: Torsdagar udda veckor 3/2–28/4 (ej 14/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 17. Översättning och tolkning

I mötet mellan språk – både i tal och skrift – finns behov av tolkar och översättare. Deras uppgift är att göra yttranden eller skrivna texter möjliga att begripa på ett språk som lyssnaren eller läsaren förstår. Begripligheten varierar med språk och tid: en text om en avlägsen kultur eller en avlägsen tid – eller bådadera – ställer stora krav på översättaren. Hela tiden strävar man efter en balans mellan trohet mot originalet och begriplighet för mottagaren. Texter i bunden form, som lyrik, ställer särskilda krav, medan t.ex. schlagertexter ofta översätts efter andra principer. En skicklig skönlitterär översättare måste vara en driven stilist, nästan författare själv, medan översättare av manualer behöver förstå den terminologi fackspråket använder. En del texter utan uttalade stilistiska krav kan till och med översättas maskinellt.
Serieansvarig: Lars-Gunnar Larsson, professor em. i finsk-ugriska språk, tfn 073-327 77 99.

Program
3 mars Magnus Dahnberg, universitetslektor i översättningsvetenskap, Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, f.d. huvudlärare i ryska vid Försvarets Tolkskola. Tvåspråkiga samtal – om tolkningens roll i mellanmänsklig kommunikation.

17 mars Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet och skönlitterär författare, publicerat bl.a. tio diktsamlingar och Skapa den sol som inte finns. Hundra år av finsk lyrik i tolkning av Torsten Pettersson (2012).

31 mars Björn Olofsson, frilansande översättare, lärare i översättning vid Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, samt verksam inom Sveriges facköversättarförening.
Datorn som översättare.

7 april Nils Billing, fil.dr och teol.dr, docent och universitetslektor i religionshistoria, Teologiska institutionen, Uppsala universitet. De dödas bok. Att översätta och tolka fornegyptiska gravtexter.

28 april Richard Pleijel, präst och teol.dr. Disputerade 2018 i Gamla testamentets exegetik på den nya bibelöversättningen. Vår tids stora översättningsprojekt: Bibel 2000.

12 maj Erik Andersson, välkänd översättare och författare, omtalad bl.a. för nyöversättningen av J. R. R. Tolkien Ringarnas herre och James Joyce Ulysses. Viljan till översättning.

Tid: Torsdagar udda veckor 3/3–31/3, jämn vecka 7/4 samt udda veckor 28/4–12/5 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.

 
 
 
 
 
 
 

Ändringar/Nyheter

Serie 3, Berättande trådar. Föreläsningen 22 mars ersattes av  Désirée Koslin: Skapelsen, Gironas katedral, Katalonien; Överhogdalsbonaderna, Jämtli, Östersund; Bayeuxtapeten, Musée Guillaume le Conquérant, Bayeux, Normandie

Serie 4, Min musik
Tyvärr ingen film från föreläsningen 21 mars, något blev fel.

Serie 4, Min musik
Ny föreläsare 2 maj: Petra Brylander

Serie 6, Levande jazzhistoria
Föreläsningen 21 april är flyttad till 28 april.

Serie 10, Tillståndet i världen
Föreläsningen 14 mars är flyttad till 21 mars.

Serie 10, Tillståndet i världen
Föreläsning 28/2 med Stig Fredrikson: Ryssland anfaller Ukraina.
Ordinarie föreläsning av Bengt Lindroth ges 7/3 och då med titeln Norden under krig och kris.

Serie 10, Tillståndet i världen
Ny föreläsare och titel 25 april: Bo Pellnäs, överste, skribent, debattör. Om kriget.

Nr 14. Hur förändras jordens klimat? Ny föreläsare 5 april.
 
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
På Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Via  E-post skickar vi akut väsentlig information om verksamheten, om ändringar av aktiviteter och annat, till alla eller berörda grupper.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmaster(at)usu.se

    Vi samverkar med
 
2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 19 maj 2022 12:03