Föreläsningsserier våren 2021

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.   

Alla föreläsningar utom de i serie nr 10 filmas. Filmen läggs ut någon dag efter föreläsningen och ligger på USUs webbplats i två veckor (nr 5 terminen ut), tillgängliga för de medlemmar som anmält sig serien. Föreläsningsserie nr 10 ges som webbinarium via nätverktyget Zoom.

Tills vidare tillåts inga åhörare på plats. Man kan ändå anmäla sig till en På plats-variant (B) för den händelse restriktionerna lättar senare. Även På Plats-varianten ger tillgång till filmerna.

_____________________________________________

4 Min musik, filmas

 

Nr 1. Alternativa världar – science fiction, fantasy, utopier och dystopier. INSTÄLLD

Det har skrivits många böcker där författaren spekulerar över vad som kan hända i framtiden eller i andra, främmande världar där verklighetens ramar är satta ur spel. Vad sker när de naturvetenskapliga lagarna inte längre gäller eller när övernaturliga varelser griper in i skeendet? Då sätts frågor om människans villkor på sin spets och existentiella problem belyses utifrån nya och oväntade perspektiv. Det kan handla om såväl varnande exempel som eftersträvansvärda mål. I denna serie får vi stifta bekantskap med olika typer av alternativa världar i genrer som science fiction, fantasy, utopier och dystopier.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 070-605 83 88, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
21 jan. Eva Heggestad, Vem är ond och vem är god? Dr Frankenstein och hans monster.

4 feb. Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Drömmar om andra världar. En kort introduktion till science fiction.

18 feb. Jenny Bonnevier, universitetslektor i engelska, Högskolan i Jönköping. ”Utanför faderns hus”. Feministisk science fiction som utopiskt projekt.

4 mars Sarah Ljungquist, universitetslektor i litteraturvetenskap och genusvetenskap, Högskolan i Gävle. Utopin som dystopi och dystopins utopi. Karin Boyes ”Kallocain”, P.C. Jersilds ”Efter floden”, Ninni Holmqvists ”Enhet” och Johanna Nilssons ”Det grönare djupet”.

18 mars Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. ”Det finns inget skydd mot människan.” Harry Martinsons Aniara.

15 april Per Israelsson, fil.dr, forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Främmande miljöer, undergångsberättelser i övervak- ningskapitalismens tidevarv.

Tid: INSTÄLLD
 

Nr 2. Nedslag i konsten. Filmad (A) och På plats (B).

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
26 feb. Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Färgens substans via Vincent van Gogh.

12 mars Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Paul Gauguin – sökande efter ett förlorat paradis.

9 april Andrea Kollnitz, docent i konstvetenskap, Stockholms universitet. Skönhet och modernitet. Perspektiv på Gustav Klimts porträttkonst.

16 april Håkan Nilsson, professor i konstvetenskap, Södertörns högskola. Ai Weiwei: tradition och aktivism. 

23 april Lena Boëthius, tidigare intendent vid Göteborgs konstmuseum, skribent. Maj Bring – målarinna i modernismens brytningstid.

7 maj. Barbro Santillo Frizell, professor em. i antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet, tidigare direktör för Svenska Institutet i Rom. Vita lögner. Var antikens skulptur verkligen bemålad?

Tid: Fredagar jämna veckor 12/2–9/4 samt udda vecka 16/4 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 3. Berättande trådar ur sju sekler. Berömda textila bildsviter i Europa till ca 1750. Filmad (A) och På plats (B).

Textila bonader, vävda eller broderade, har en lång och högaktad roll i europeisk kulturhistoria. Enorma summor lades ut för dessa krävande projekt med imponerande kompositioner och dyrbara material. Ett fåtal finns kvar idag, och ger insikter i den tidens värderingar, konstuttryck och materialkultur.
Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, Fashion Institute of Technology, New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Désirée Koslin.

Program
26 jan. Runt 1100: Skapelsen, katedralen i Girona, Spanien; antika motiv i Quedlinburgs klostermatta, Tyskland och Bayeuxbroderiet, Musée de Guillaume le Conquérant, Bayeux, Frankrike.

9 feb. 1300-talets vävda berättelser med bibliska och antika motiv: Apokalypssviten, Angers, Frankrike; De Nio Hjältarna, Cloisters Museum, New York.

23 feb. 1400-talets mytologiska och idealiserande bildvävar: Enhörningssviterna i Musée Cluny, Paris och Cloisters Museum, New York.

9 mars 1500-talets nyskapande i bildvävens tradition: Raphaels Apostlagärningar, i bl.a. Vatikanen, Rom, och dess målade förlagor i Victoria and Albert Museum, London.

23 mars 1600 talets kungliga propaganda: Charles Le Bruns Kung Ludvig XIV:s Historia i Musée du Louvre, Paris och Kung Karl XI:s bataljer, Kungliga Husgerådskammaren, Stockholm.

20 april 1700-talets exotiska och amorösa motiv i bildvävnader: Jean Baptiste Monnoyers Historien om Kejsaren av Kina, i Musée du Louvre, Paris, och i andra samlingar; François Bouchers bildsviter i s.k. alentours-stil.

Tid: Tisdagar jämna veckor 26/1–20/4 (ej 6/4) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 4. Min musik. Filmad (A) och På plats (B).

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
25 jan. Lone Larsen är född och uppvuxen i Danmark. Hon har studerat dirigering vid Kungl. Musikhögskolan och är sedan 1998 bosatt i Sverige. Som konstnärlig ledare för vokalensemblen VoNo (f.d. Voces Nordicae) har hon rönt stor framgång med ett nyskapande koncept för kör- och ensemblesång. Hon är professor i kördirigering vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

8 feb. Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Spelar kontrabas i Kungliga Akademiska Kapellet. Forskar om vatten och jämför det med sin musikstil – det finns en källa, sedan pågår ständiga förändringar och anpassningar till olika situationer.

22 feb. Camilla Lundberg, svensk musikkritiker och kulturjournalist. Var musikchef på SVT Kultur 1999–2015. Skriver för Dagens Nyheter, deltar i musikkulturprogram i Sveriges Radio och SVT. Gör Klassiska podden tillsammans med Carl Tofft. Entusiastisk amatörcellist i stråkkvartett.

8 mars Lars Lambert. Vad hände efter 22? Filmare, författare, konstvetare, uppsalaskildrare med flera böcker om Uppsala. Välkänd, inte minst inom USU, för sina konstföreläsningar. Hedersdoktor vid Uppsala universitet. Lars Lambert fortsätter sin fascinerande berättelse från förra våren.

22 mars Mattias Lundberg,. Professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, flitigt aktiv som musikhistorieprofessor i P2 på Sveriges Radio.

19 april Per Nyrén, utbildad vid Kungl. Musikhögskolan, studerat musikvetenskap och litteraturhistoria. Ledare för Helsingborgs Konserthuskör och kammarkören Felicitas. Konstnärlig ledare för Helsingborg Pianofestival. Ordförande i Helsingborgs Kammarmusikförening.

Tid: Måndagar jämna veckor 25/1–19/4 (ej 5/4) kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 5. Beethoven 250 år. Film. Zoom vid två tillfällen.

I åtta digitala föreläsningar och två digitala frågestunder får du veta mer om den kontroversielle kompositören och människan Beethoven, om hans förhållande till sin dramatiska samtid, och om hur han och hans kompositioner har påverkat eftervärlden. Mängder av både välkänd och nästan okänd musik ger inblickar i vad som gör Beethovens musik så speciell och ännu på många sätt oöverträffad.
Serieansvariga: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31, axel.brattberg@rehab.uu.se, och Måns Tengnér, musikvetare, musikjournalist, föreläsare, presentatör, frilansande körsångare m.m. som varit verksam vid bl.a. Sveriges Radio, Kungl. Musikhögskolan, Rikskonserter, Kungl. Musikaliska Akademien. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Måns Tengnér.

Serien erbjuds enbart digitalt. Varje vecka läggs ett nytt avsnitt upp, och filmen ligger kvar hela terminen. Vid två tillfällen är det i stället för film en frågestund med föreläsaren via zoom. Frågor att då tas upp kan fortlöpande sändas per epost till föreläsaren och via chat under frågestunden. Listor över musikexempel med länkar till Youtube och Spotify meddelas i anslutning till publiceringen av varje föreläsning. De går också att ladda ner som ett samlat pdf-dokument.

Program
Från 2 feb. Beethovens Wien.

Från 9 feb. Sonat och symfoni – från diktsvit till roman.

Från 16 feb. Beethoven och teatern. 

Från 23 feb. Beethovens variationer. 

2 mars Frågetimme via zoom.

Från 9 mars Sjutton stråkkvartetter som förändrade världen.

Från 16 mars Beethovens Missa solemnis bland andra festmässor.

Från 23 mars Nionde symfonin: en vägvisare.

Från 30 mars Nionde symfonin som förebild och vattendelare.

13 april Frågetimme via zoom.

Tid: Ny film läggs ut varje tisdag 2/2–30/3 (ej 2/3, 13/4) och är på ca 50 min.
Frågestund via zoom 2/3 och 13/4 kl. 15.15–16.15.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 6. Levande jazzhistoria. Filmad (A) och På plats (B).).

I denna serie fortsätter vi höstserien med personporträtt. Ulf Johansson Werre bekantar oss med flera nya jazzprofiler från olika epoker och sätter in deras gärningar i ett musikaliskt, historiskt sammanhang. Analyser av stilarter och musikaliska förklaringar sker vid flygeln eller på trombon. Vid två tillfällen gästas Ulf av en musiker som fördjupar upplevelsen av den då aktuella musiken.
Serieansvariga: Sten A°ke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
21 jan. Bix Beiderbecke – 20-talets impressionistiska trumpetlyriker.

28 jan. Coleman Hawkins – satte agendan för decennier av tenorsaxsolister.

4 feb. Ladies in jazz – kvinnliga instrumentalister i en mansdominerad värld.

11 feb. Arne Domnérus – svenska jazzens omslagspojke.

18 feb. Cannonball Adderley – genialisk katalysator för blues, soul och hardbop.

25 feb. Odyssé bland favoriter – Ulf presenterar ett urval av egna och deltagarnas favoriter. Deltagarna uppmuntras att inkomma med förslag!

Tid: Varje torsdag 21/1–25/2 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 7. Olle, Beppe och Cornelis – i den svenska visrenässansen Filmad (A) och På plats (B).

Efter andra världskriget öppnas dörrarna mot omvärlden och nya vindar blåser in i svensk kultur. Optimism och frihetskänslor spirar. Det moderna välfärdssamhället tar form. Men i det kalla krigets skugga växer oron för kärn- vapenkrig och kritiken mot västvärlden tilltar. I denna ambivalenta tidsanda träder en ny generation vispoeter fram som kommer att förnya visbegreppet. Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Cornelis Vreeswijk representerar tre olika utvecklingsspår i den svenska visrenässansen. Serien följer deras livsresa och konstnärliga vandring genom ett Sverige i förvandling.
Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

Program
25 jan. Okända djur – Olle och Beppe i naivismens 50-tal.

8 feb. Ballad på en soptipp – Cornelis bryter in i svensk tradition.

22 feb. En gång i Stockholm – Beppes hippa 60-tal.

8 mars Det ligger ett land långt borta – ensamseglaren Olle.

22 mars Somliga går med trasiga skor – Cornelis i revolternas tid.

19 april Folia – tre vandringsmän på väg.

Tid: Måndagar jämna veckor 25/1–19/4 (ej 5/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 8. Tillståndet i världen våren 2021. Filmad (A) och På plats (B).

Vårens serie startar i Belarus där demonstrationerna mot den valfuskande presidenten Alexandr Lukasjenko har överraskat genom sin intensitet och uthållighet. Den fortsätter till andra delar av Europa där samarbetet inom
EU, numera utan Storbritannien, i skuggan av pandemin kränger vidare med intressekonflikter om flyktingpolitik och långtidsbudget. Men hur ser världens ekonomi ut den dag pandemin äntligen tar slut? Vi gör också en avstickare till Indien där spänningarna mellan hindunationalister och muslimer ökat under den sittande premiärministern Narendra Modis styre. Nobels fredspris 2020 tilldelas
FN-organet World Food Programme. Vi får en rapport om hur arbetet går till och var behoven är som störst. Slutligen vid sidan av återkommande pandemier är förändringen av jordens klimat den största utmaningen som mänsk- ligheten har att hantera. Hur påverkas även till synes stabila stater när klimatet ändras, när livsbetingelserna försämras? Hur ska konflikter undvikas? Är internationellt samarbete en framkomlig väg? Den avslutande föreläsningen belyser dessa frågor.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör vid UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
1 feb. Li Bennich-Björkman, professor i vältalighet och statskunskap, Uppsala universitet. Belarus – den sista Sovjetstaten?

15 feb. Göran von Sydow, direktör och chef för Sieps. Krisernas EU.

1 mars Sten Widmalm, professor i statskunskap, Uppsala universitet. Premiärminister Modi och den indiska hindunationalismen.

15 mars Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Ekonomin efter pandemin.

12 april Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet. Fredspristagaren World Food Programme och kampen mot hunger och konflikt.

26 april Niklas Bremberg, forskare knuten till bland annat Sipri och Utrikespolitiska institutet. Klimatrelaterade säkerhetsrisker och internationellt samarbete.

Tid: Måndagar udda veckor 1/2–26/4 (ej 29/3) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 9. Människans relation till de andra djuren. Filmad (A) och På plats (B).

Det finns cirka en och en halv miljon kända djurarter. De lever i vatten, på land och i luften. De vilda djuren ingår på många olika sätt i ekosystemen. När vi började bedriva jordbruk domesticerades ett antal arter till husdjur. Av de cirka 60 000 arterna ryggradsdjur har ett 30-tal blivit husdjur, de lever i nära kontakt med oss och förökar sig regelbundet. I jordbruket används husdjur i första hand för att producera mat och dragkraft, men nyttjas också i många andra sammanhang, som sällskapsdjur, i sjukvården samt för sport och fritid. De används även i vetenskapliga försök, och för produktion av medicin och antikrop par, men bidrar dessvärre även till spridning av sjukdomar.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10, Lars Ohlander, docent i växtodlingslära,
tfn 073-327 88 80, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.

Program
11 feb. Petter Kjellander, professor i viltekologi vid inst. för ekologi, enheten för Viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. De vilda djuren – i Sverige.

25 feb. Marianne Elvander, statsepizootolog em., Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Zoonoser – smittor mellan djur och människor; kan de vara en risk?

11 mars Jan Philipsson, statsagronom em. vid inst. för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Husdjur för livsmedelsproduktion – då och nu – med globala utblickar.

25 mars Lena Lidfors, professor i etologi vid inst. för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU (1) och Göran Dalin, docent i anatomi vid inst. för anatomi, fysiologi och biokemi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU (2).
1. Sällskapsdjur, sport och fritid.
2. Hästen i människans tjänst.

8 april Lennart Wetterholm, chef för Hundcampus, Hällefors. Hundar i människans tjänst. Cancerhundar, knarkhundar, vårdhundar m.m. – nu och i framtiden.

22 april Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid inst. för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Etiska frågeställningar.

Tid: Torsdagar jämna veckor 11/2–22/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 10. Sikta mot stjärnorna – och bortom. Sammankomst via zoom (webbinarium)

Forskningen har de senaste två decennierna givit viktiga bidrag till förståelsen av vårt universum. År 2020 tilldelades nobelpris i fysik till Andrea Ghez och Reinhard Genzel samt till Roger Penrose. Ghez och Gentzel har genom att på ett genialiskt sätt utveckla optisk astronomi lyckats kartlägga rörelsen hos stjärnor, som i sin rörelse kommer så nära Vintergatans centrum att deras fart är ofattbara tre hundradelar av ljushastigheten. Från vårt solsystem via stjärnor nära det supermassiva hålet i centrum av Vintergatan anträds en hisnande färd ut i universum.
Serieansvariga: Yvonne Brandt-Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16. Serieansvariga och samtliga föreläsare är verksamma vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

Program
2 feb. Bo Thidé, professor em. i rymdfysik. Skruvad radiostrålning från rymden.

16 feb. Andreas Korn, docent i astronomi. Att dissekera stjärnljus.

2 mars Nikolai Piskunov, professor i observationell astronomi. Om exoplaneter och deras möjlighet att hysa liv. 

23 mars Magdalena Larfors, docent i teoretisk fysik. Mörk energi och mörk materia.

13 april Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Om svarta hål och det senaste nobelpriset i fysik.

Tid: Tisdagar enligt programmet kl. 13.15–14.45. 10 timmar.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 11. Den virtuella vården – värden och våndor. Om AI och IT inom vården. Filmad (A) och På plats (B).

Informationsteknik (IT) och Artificiell intelligens (AI) har blivit ett allt vanligare inslag i vår vardag. Nu då Covid-19-pandemin begränsar våra sociala liv har de
utvecklats och accelererat inom hälso- och sjukvård på ett sätt som saknar motstycke. De nya rönen utvecklas och omsätts i praktisk verksamhet till gagn för patienten. I denna serie belyses såväl avancerad medicinsk visualisering som lösningar inom glesbygdsmedicinen, distansarbete, digital kirurgträning och hur en vårdrobot fungerar och upplevs. Men också ökad patientmakt, ”den pålästa patienten”, e-hälsa i övrigt samt de så viktiga etiska aspekterna med integritetshot och möjligheter med digitala journaler tas upp.
Serieansvariga: Anne-Marie Pernulf, specialist i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03, och Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, tfn 070-578 28 68.

Program
4 feb. Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet. Visualisering och AI inom hälso- och sjukvård. UTGÅR

18 feb. Michael Häggman, docent i urologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. Nya trender för prostatacancer: datorstyrd diagnostik och minimalinvasiv behandling med högintensivt fokuserat ultraljud (HIFU) och robotkirurgi.

4 mars Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap, Institutionen för medicinteknik och hälsosystem, Kungliga Tekniska Högskolan. Robotar och artificiell intelligens – hur landar de i äldreomsorgen?

18 mars Sabine Koch, professor i hälsoinformatik, LIME, Karolinska Institutet. E-hälsa och patientmakt – en kulturell revolution i vården?

15 april Örjan Smedby, professor i medicinsk bildbehandling och visualisering, Institutionen för medicinteknik och hälsosystem, Kungliga Tekniska Högskolan (1) och Johan Wikström, professor i neuroradiologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet (2).
1. Vad kan man göra med medicinska bilder i datorn?
2. Artificiell intelligens för strokediagnostik; ett stöd men inte ersättning för radiologen.

29 april Peter Berggren, specialist i allmänmedicin, närsjukvårdschef södra Lappland, Region Västerbotten. Telemedicin – primärvård i utkant men ändå i framkant.

Tid: Torsdagar udda veckor 4/2–29/4 (ej 1/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 
 
 

Ändringar/Nyheter

Tills vidare tillåts inga åhörare utom funktionärer på plats. Alla föreläsningar visas som film, utom serie 10 som går som webbinarium.

Nr 1, Alternativa världar
är inställd.

Nr 2, Nedslag i konsten
Föreläsningen 12 februari är flyttad till 7 maj.

Nr 2, Nedslag i konsten. Föreläsningen 26 mars är flyttad till 23 april.

Nr 4, Min musik. Ändringar i föreläsarlistan: 22 februari Camilla Lundberg.
19 april Per Nyrén.
22 mars Mattias Lundberg.

Serie 11, Den virtuella vården
Tekniskt fel vid inspelningar. Föreläsningen 4/2 utgår tills vidare.
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
På Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Via  E-post skickar vi akut väsentlig information om verksamheten, om ändringar av aktiviteter och annat, till alla eller berörda grupper.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmaster(at)usu.se

    Vi samverkar med
 
2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 22 februari 2021 13:39