Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum.
2 Undervisning, uppfostran eller underhållning? Aspekter på litteratur för barn och unga
5 Det "gyllene" 20-talet. Weimarrepublikens konst och kultur
11-12 Filmstudio Fyris
13 Arkeologi i Uppland
14 Tillståndet i världen hösten 2019
15 Tillståndet i världen hösten 2019, filmversion
16 Tillståndet i Sverige hösten 2019
17 Ett hållbart liv
18 Flytta på dig! Kommunikationer, transporter och transport vägar.
19 Mat och hälsa
20 Epokgörande medicinska framsteg
21 Människans språk
Nr 1. Andra världskriget
Den 1 september för 80 år sedan anföll Tyskland Polen. Därmed inleddes andra världskriget, som egentligen kan ses som slutfasen i 1900-talets grymma 30-åriga krig 1914–1945. Andra världskrigets omfattning och brutalitet, ofattbara förödelse och folkmord ställer många frågor som belyses i denna serie. Sverige drogs aldrig in i krigshandlingarna, men beredskapstiden kom ändå att prägla människors liv och påverka framväxten av ett nytt och annorlunda efterkrigssverige.
Serieansvariga: Rune Hedman, fil.lic. i historia, tfn 070-630 16 58, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.
Program
24 sept. Klas-Göran Karlsson, professor i historia, Lunds universitet. ”Andra världskriget – första världskrigets sista slag”.
8 okt. Elisabeth Åsbrink, författare. Dåtiden är en del av vårt nu. Förövare och offer i förintelsens tid.
22 okt. Klas-Göran Karlsson, Andra världskrigets östfront – det blodigaste av alla krig.
5 nov. Yvonne Hirdman, professor em. i genushistoria, Stockholms universitet. Sverige – beredskapslandet.
19 nov. Kristian Gerner, professor em. i historia, Lunds universitet. Den nya världen linjeras. Jaltakonferensen och dess tre huvudaktörer, Churchill, Stalin, Roosevelt.
3 dec. Inger Österdahl, professor i folkrätt, Uppsala universitet. Att skapa rättvisa. Folkrättens principer och möjligheter från Nürnbergprocessen till vår tid.
Tid: Tisdagar udda veckor 24/9–3/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 19/11).
Avgift: 350 kr.
Nr 2. Undervisning, uppfostran eller underhållning? Aspekter på litteratur för barn och ungdom
Litteratur som riktar sig till barn och ungdomar har en lång historia. Syftet med att ge ut böcker för unga läsare har också varierat under tidernas lopp alltifrån önskan att ge kunskap och informera om världen till att ge förströelse och verklighetsflykt. Än har man velat skydda barnen från problem och svårigheter, än har man velat öppna deras ögon och skapa politisk medvetenhet. I denna serie, som inleds med en presentation av barn- och ungdomslitteraturens historia och utveckling, görs nedslag i olika genrer och författarskap. Det är främst den svenska barnboken som står i centrum men även översatt litteratur tas upp.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.
Program
3 okt. Lena Kåreland. Från barnkammaridyll till våld och dystopier. Om barnlitteraturens framväxt och utveckling.
17 okt. Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. En lagom vild yngling – den svenska pojkboken.
31 okt. Katarina Kieri, författare. Måste man veta vem man skriver för?
14 nov. Eva Heggestad. Flickbokshjältinnan – samhällsbevarare eller samhällsreformator?
28 nov. Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap, Åbo Akademi. ”Än leker ett barn i höstens gråa rök.” Nedslag i modern barn- och ungdomslitteratur.
12 dec. Boel Westin, professor em. i litteraturveten- skap, Stockholms universitet. Tove Jansson: dalens, havets och tystnadens berättelser.
Tid: Torsdagar jämna veckor 3/10–12/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
Nr 3. Nedslag i konsten
I denna serie presenteras olika typer av konstnärer och konstnärsroller. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.
Program
20 sept. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Michelangelo och den samtida människan.
4 okt. Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Watteau och den moderna människan.
18 okt. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Kandinsky och det andliga i konsten.
1 nov. Niclas Franzén, universitetsadjunkt i konstvetenskap, Linköpings universitet. Ivan Aguéli – konstnär, anarkist och mystiker.
15 nov. Andrea Kollnitz, docent i konstvetenskap, Stockholms universitet. Modernism och mode. Svenska konstnärers själviscensättning under tidigt 1900-tal. Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Siri Derkert.
29 nov. Helena Harnesk, f.d. landsantikvarie vid Upplandsmuseet, författare. Gusten Widerbäck och en guldålder för konsten i Uppsala.
Tid: Fredagar jämna veckor 20/9–29/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Pingstkyrkan, St Persgatan 9.
Avgift: 350 kr.
Nr 4. Samisk nutida konst och kultur
Samerna är Sveriges enda ursprungsfolk. Samiska utövare av konst och kultur har uppmärksammats alltmera på scener och i utställningar världen runt. Medverkande föreläsare i serien är tongivande representanter och språkrör för nutida samisk kultur inom bildkonst, text och musik.
Serieansvariga: Désirée Koslin, professor i Fashion and Textile Studies, New York University, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.
Program
16 sept. Désirée Koslin. Duodji: hantverk, tradition och gemenskap.
30 sept. Britta Marakatt-Labba, textilkonstnär. Broderade berättelser om samers liv och villkor.
14 okt. Jan-Erik Lundström, curator, konstvetare, historiker. Konsten i Sápmi 1: Det vidsträckta kulturlandskapet.
28 okt. Jan-Erik Lundström. Konsten i Sápmi 2: Identitet och motstånd.
25 nov. Ylva Gustafsson, samisk artist. Jojkens betydelse i historia och nutid.
9 dec. Tomas Colbengtsson, glaskonstnär. Gaajhke modern tjeahpoe aalkoealmetsh kultuvre våaroemistie. Modernismen baseras på urfolkskonst.
Tid: Måndagar jämna veckor 16/9–9/12 (ej 11/11) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
Nr 5. Det “gyllene” 20-talet. Weimarrepublikens konst och kultur
Perioden 1918 till 1933 i Tyskland karakteriseras av ekonomisk uppgång och fall, social kris, politisk oro och häftiga ideologiska motsättningar men också av en dynamisk och nydanande utveckling inom naturvetenskap, humaniora och kulturen i stort. Det var ”en glanstid på vulkanens rand” (Peter Gay). På konstområdet innebar Weimartiden inte bara en absolut höjdpunkt i den tyska kulturen utan också i den europeiska modernismen, inte minst inom arkitektur, bildkonst, film och teater. Föreläsningarna uppmärksammar även det rika litterära och musikaliska skapandet samt filosofiska och socialvetenskapliga skolbildningar.
Serieansvariga: Kerstin Thelander, docent i nordiska språk, Uppsala universitet, tfn 070-328 19 12, och Lars-Olof Åhlberg, professor em. i estetik, Uppsala universitet, tfn 070-425 95 00.
Program
16 sept. Lars-Olof Åhlberg. Bildkonst: expressionism (Kirchner, Nolde), dadaism (Schwitters), “Neue Sachlichkeit” (Kollwitz, Dix, Grosz, Beckmann).
30 sept. Lars-Olof Åhlberg. Bauhausskolan: att bygga modernismen (Gropius, van der Rohe).
14 okt. Lars-Olof Åhlberg. Litterära nedslag: bröderna Heinrich och Thomas Mann, Alfred Döblin, Berthold Brecht.
28 okt. Ulrika Tornberg, docent i pedagogik med språkdidaktisk inriktning. Undergång och förfall: teman i Weimarrepublikens filmer.
11 nov. Mattias Lundberg, professor i Musikvetenskap, Uppsala universitet. Weimartidens musik.
25 nov. Lars-Olof Åhlberg. Filosofi, humaniora och samhällsvetenskap.
Tid: Måndagar jämna veckor 16/9–25/11 kl. 15.15–16.45. 12 timmar
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
En resa till Berlin planeras. Resan är öppen för USU:s samtliga medlemmar, men företräde ges för deltagare i serien.
Nr 6. Min musik
Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 018-46 02 70, 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.
Program
23 sept. Suzanne Färnert, guldsmedsmästare, smyckekonstnär med utställningar i hela världen. Representerad på Nationalmuseum.
7 okt. Lars Sund, finlandssvensk författare, sedan mer än 40 år bosatt i Uppsala. Hans romaner utspelas mestadels i Finland. Utkom i fjol med romanen Där musiken började, som är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.
21 okt. Radovan Hudecek, pianist utbildad vid Janacek-konservatoriet i Ostrava, Tjeckien, samt vid Musikakademin i Brno, studiomusiker Radio Ostrava, pianopedagog vid Kulturskolan, har undervisat på Musikvetenskapliga institutionen i Uppsala. Belönad med Uppsala Kulturstipendium.
4 nov. Kia Hedell, musikvetare och bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Hon har forskat om musiklivet vid Vasahoven under 1500-talet och körsång i Sverige under 1900-talet, arbetar nu med handskrifts- och musiksamlingarna i Carolina Rediviva och sjunger i renässanskvartetten KALK.
18 nov. Katrina Loelv, konstnär som har haft musiken som en viktig del av sitt liv. Hon ser musiken som ett komplement till bildens språk. Senaste utställning ”Jordberättelser” är ett inlägg i klimatdebatten.
2 dec. Gunnar Eriksson, körledare för Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen. Professor emeritus i kördirigering vid Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet. Poesin i körmusiken och att vara musikant är navet i Gunnar Erikssons verksamhet.
Tid: Måndagar udda veckor 23/9–2/12 kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 7. Sångbart eller osångbart? Operan under 1900-talet
Förra seklet var ur operaperspektiv mycket händelserikt. Den musikaliska utvecklingen medförde en ny uppfattning om hur sång kan låta, om vad som är sångbart eller ej. Den största förändringen innebar tolvtonsmusiken, som utvecklades av den ”Nya Wienskolan” med Arnold Schönberg som portalfigur. På operans område var det Alban Berg som med sina båda operor Wozzek och Lulu skapade två nydanande mästerverk. Mycket av det senromantiska musikaliska idiomet levde dock vidare vilket gör att mycket musik, t.ex. av Richard Strauss, är mera lättlyssnad än Alban Bergs. Hitler och tredje riket införde begreppet ”Entartete Kunst”, som rensade ut mycket av den nya konsten och litteraturen, vilket drabbade främst judiska kulturutövare, t.ex. kompositören Franz Schreker. I England var Benjamin Britten en av de stora förnyarna av operan. I Sverige hade Karl-Birger Blomdahl stor framgång med sin opera Aniara. I Finland formligen exploderade operaskapandet under senare delen av 1900-talet. Serien avser att ge en fördjupad förståelse av ett antal moderna operahis- toriska milstolpar.
Serieansvarig: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31.
Program
10 sept. Joakim Tillman, docent i musikvetenskap, Stockholms universitet. Om den nya musiken och den gamla. Franz Schreker ”Der ferne Klang” (1912), ”Die Gezeichneten” (1918), ”Der Schatzgräber” (1920).
24 sept. Axel Englund, Wallenberg Academy Fellow, docent i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Struktur och sinnlighet. Alban Bergs operor. ”Lulu” (1937/1979); även ”Wozzek” (1925).
8 okt. Wilhelm Carlsson, regissör, professor i musikdramatisk gestaltning, Operahögskolan. Richard Strauss, "Capriccio" (1942); också "Ariadne auf Naxos" (1916).
5 nov. Stefan Johansson, dramaturg, regissör, kulturkritiker. Karl-Birger Blomdahl "Aniara" (1959).
19 nov. Sofia Nyblom, musik- och operakritiker i SvD, radioproducent och programledare. Benjamin Britten "Peter Grimes" (1945), ”En midsommarnattsdröm” (1960).
3 dec. Per-Erik Öhrn, regissör, operasångare, skådespelare. Det finska operaundret. Aulis Sallinen ”Det röda strecket” (1978).
Tid: Tisdagar udda veckor 10/9–3/12 (ej 22/10) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Nr 8. Hasse & Tage – humoristiska humanister
Det nästan 30-åriga samarbetet mellan Hans Alfredson och Tage Danielsson utgör en epok i svensk nöjeshistoria. Genom revyer, visor, böcker och filmer speglade och kommenterade de tidens stora samhällsförändringar på ett spexartat och skarpt satiriskt sätt men alltid med en grundläggande tro på humanism och godhet. Många av deras citat har blivit bevingade. Många musiknummer och sketcher med artister som Monica Zetterlund, Martin Ljung, Gunnar Svensson, Gösta Ekman, Lena Nyman, Sonya Hedenbratt, Toots Thielemans och Birgitta Andersson är idag klassiker. Serien är rikligt illustrerad med musik-, text- och bildexempel.
Serieansvariga: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27, och Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.
Program
23 sept. Lär oss ikväll 1955–62 t.ex. spex, radiotjänst, Knäppupp, Gröna hund.
7 okt. Kärlek har ändrat karaktär 1963–65 t.ex. Hålligång, Gula hund, Att angöra en brygga.
21 okt. Längtans blomma är störst på håll 1966–69 t.ex. Å vilken härlig fred, Lådan, Spader Madame!
4 nov. Men tiden går 1970–74 t.ex. 88-öresrevyn, Äppelkriget, Glaset i örat.
18 nov. Var blev ni av ljuva drömmar? 1975–78 t.ex. Släpp fångarna loss, det är vår!, Svea Hund, Picassos äventyr.
2 dec. Vi håller om varandra 1979–1985 t.ex. Under dubbelgöken, Fröken Fleggmans mustasch, Den enfaldige mördaren.
Tid: Måndagar udda veckor 23/9–2/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 9. Levande jazzhistoria
Med musikern och estradören Ulf Johansson Werre som ciceron levandegörs i denna serie personligheter från jazzens historia. Många anekdoter, självupplevda, återberättade eller historiska, lyfts fram. Vid varje tillfälle diskuterar vi olika musiker och lyssnar till deras bidrag till jazzhistorien. Vi får bl.a. stifta bekantskap med Jelly Roll Morton, verksam i det tidiga 1900-talets New Orle- ans, med Count Basie i Kansas City, med Bix Beiderbecke och Billie Holiday. Dessutom berättar Ulf om egna upplevelser med Gugge Hedrenius, Ove Lind, Dompan, Harry ”Sweets” Edison, Butch Miles, Alice Babs m.fl. Vid två tillfällen presenterar Ulf en gäst – ett spontant möte där häpnadsväckande saker kan hända…
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.
Tid: Torsdagar jämna veckor 3/10–28/11 samt udda vecka 5/12 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 10. Avancerad förståelse av jazzmusik
Vad är ”bonnstick”?
Vad är djävulens intervall? Vad är ett dim-ackord?
Hur har klassisk musik påverkat jazzen och jazzen klassisk musik?
Vad är kvintcirkeln?
Hur arrangera för blåsarna i en jazzorkester?
Vad gör att det svänger?
Svar på dessa och andra frågor ges i denna serie om musikens uppbyggnad som är till för er som är nyfikna på hur jazzmusiker arbetar och som vill träna era sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. De olika momenten illustreras vid pianot och med andra instrument. Kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer analyseras. Fristå- ende fortsättning från förra terminen.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 070-835 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.
Tid: Torsdagar udda veckor 26/9–5/12 kl. 10.15–11.45 (dock kl. 13.15–14.45 den 5/12). 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.
Nr 11. Filmstudio Fyris, Grupp 1
I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi med satsning på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation. Parallellserie med samma innehåll som Nr 12.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.
Program
10 sept. Paraplyerna i Cherbourg. 1964 slog Catherine Deneuve igenom i den här fransk–tyska musicalfilmen i regi av Jacques Demy. Nog är det mycket hennes film, men också Michel Legrands som står för musiken. Filmen belönades med Guldpalmen i Cannes. (87 minuter.)
24 sept. A Royal Affair. I denna danska film från 2012 beskrivs ett klassiskt passionsdrama som bygger på verkliga händelser. Den engelska prinsessan Caroline blir vid endast 15 års ålder bortgift med den schizofrene
kung Christian VII av Danmark. En vändning inträffar när kungens personlige psykiater, Johann Friedrich Struensee, anländer till hovet, en vändning till både passion och grym tragedi. (137 minuter.)
8 okt. Jag är Ingrid. Denna dokumentärfilm om Ingrid Bergman, av Stig Björkman, lanserades 2015 i samband med hundraårsdagen av Bergmans födelse. Filmen utgår från Ingrid Bergmans och hennes familjs egna smalfilmer. Den bygger också på intervjuer med hennes barn och på hennes egna dagboksanteckningar. (114 minuter.)
5 nov. Far from Heaven. Året är 1957. I denna amerikanska film från 2002 beskrivs familjen Whitakers dagliga liv karaktäriserat av noggrant hållen familjeetikett och sociala tillställningar. Men under den perfekta ytan döljer sig ett frostigt förhållande som är på väg att kollapsa och spränga gränser i familjens begränsade värld. (107 minuter.)
19 nov. Mannen på taket. 1976 kom Bo Widerbergs hyllade filmatisering av paret Sjöwall Wahlöös roman Den vedervärdige mannen från Säffle, i sin tur en del i deras romanserie Roman om ett brott. Alla tio romanerna har filmats. Men kommissarie Beck och andra gestalter har levt vidare i nya filmer med fria nytolkningar. (110 minuter.)
3 dec. Il Postino. En italiensk–fransk–belgisk film från 1994 om postiljonen Mario, en försynt fyrtioårig man som är förälskad i byns vackraste kvinna, servitrisen Beatrice. Men han är alldeles för blyg för att berätta det för henne. När den store poeten Pablo Neruda, som befinner sig i exil i Italien i början av 50-talet, flyttar till den vackra ön anställs Mario som hans personliga postiljon. Och vem vet, kanske kan Neruda hjälpa Mario att hitta de rätta orden för att fånga Beatrices intresse – och hjärta. (114 minuter.)
Tid: Tisdagar udda veckor 10/9–3/12 (ej 22/10) kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
Nr 12. Filmstudio Fyris, Grupp 2
Parallellserie med samma innehåll som Nr 11.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.
Program
13 sept. Paraplyerna i Cherbourg
27 sept. A Royal Affair
11 okt. Jag är Ingrid
8 nov. Far from Heaven
22 nov. Mannen på taket
6 dec. Il Postino
Tid: Fredagar udda veckor 13/9–6/12 (ej 25/10) kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
Nr 13. Arkeologi i Uppland
Under de senaste decennierna har en rad stora arkeologiska undersökningar genomförts i Uppland, bl.a. inför utbyggnad av infrastrukturen. Kunskapen om människor och dagligt liv under förhistorisk tid har genom dessa undersökningar breddats och fördjupats högst påtagligt. Till detta har också en rad naturvetenskapliga analysmetoder bidragit. I den här föreläsningsserien presenteras i första hand några större undersökningar i Uppland, vilka spänner över tiden från yngre stenålder fram till medeltiden.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Bent Syse, landsantikvarie, tfn 070-522 85 16.
Program
16 sept. Roger Edenmo, länsantikvarie i Uppsala. Nedslag i uppländsk arkeologi.
30 sept. Jonas Wikborg, arkeolog och projektledare. Tusen år i Kyrsta. Människor och liv på en uppländsk boplats.
14 okt. Jonas Wikborg. Gamla Uppsala – Centralplatsen, Ostkustbanan och Stolpraderna.
28 okt. Joakim Kjellberg, arkeolog och projektledare. Enköping – Sveriges närmaste stad redan på medeltiden?
11 nov. Andreas Hennius, arkeolog och projektledare. Utmarkernas arkeologi – tjära, jakt och långväga handel.
25 nov. Anna Ölund, arkeolog, avdelningschef Upplandsmuseet. Arkeologi i uppländska kyrkomiljöer.
Tid: Måndagar jämna veckor 16/9–25/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Nr 14. Tillståndet i världen hösten 2019
Det är en rimlig gissning att världen är sig lik hösten 2019. Det betyder att vi kommer att uppleva kriser och konflikter men också förändringar till det bättre. Utvecklingen på Afrikas horn är en ljuspunkt liksom att slaktandet i Syrien möjligen upphör. Det finns också osäkerheter: kan EU hålla ihop, vilken väg tar Brasilien och vilka avsikter har Kina? Och vem eller vilka kandidater kommer att utmana president Trump i nästa års presidentval? Om allt detta handlar denna serie.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.
Serien filmas. Filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se. Se även serie 15.
Program
23 sept. Thomas Persson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. EU, Brexit och det nya Europaparlamentet.
7 okt. Börje Ljunggren, författare och som ambassadör bland annat verksam i Kina och Vietnam. Stormakten Kina utmanar världen.
21 okt. Per Örneus, ambassadör och regeringens särskilda sändebud för fredsprocessen i Mellersta östern. Syriens osäkra framtid.
4 nov. Margareta Winberg, tidigare bland annat minister och ambassadör i Brasilien. Jair Bolsonario – Sydamerikas Donald Trump?
18 nov. Bo Göransson, tidigare chef för Sida och som ambassadör verksam i östra Afrika. En ljusnande framtid på Afrikas horn?
2 dec. Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, Uppsala universitet. President Trump och hans utmanare.
Tid: Måndagar udda veckor 23/9–2/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 15. Tillståndet i världen hösten 2019, filmversion
Under hösten kommer serie 14 att filmas och finnas tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan följa föreläsningarna enbart som filmversion och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.
Program enligt serie 14. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta.
Avgift: 200 kr.
Nr 16. Tillståndet i Sverige hösten 2019
Efter fjolårets val har det svenska politiska landskapet delvis fått ett nytt utseende. Den här serien vill belysa några av de samhällsfrågor som hamnat högt på dagordningen. Hur manövrerar då de politiska partierna i den nya miljön och hur är samtalstonen i ett hårdnande debattklimat? En sammanfattande undran kan uttryckas med en känd tv-fråga: Vart är vi på väg?
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.
Program
26 sept. Michael Allvin, universitetslektor, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Slutet på arbetssamhället.
10 okt. Thomas Norrby, lärare och statskonsulent vid Institutionen för stad och land, SLU. Vem behöver staden? Om motsättningar och beroenden mellan stad och land.
24 okt. Susanne Urban, universitetslektor, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Vem tjänar på skolvalet? Effekter på skolsegregationen och elevers framtid.
7 nov. Agneta Stark, företagsekonom, författare och samhällsdebattör. Hur jämställt är Sverige?
21 nov. Tommy Möller, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet. De politiska partiernas nya roll.
5 dec. Jon Viklund, universitetslektor, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Det politiska språket – i välmåga eller kris?
Tid: Torsdagar udda veckor 26/9–5/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
Nr 17. Ett hållbart liv
Under 2018 har vi matats med nyheter om torka, bränder, orkaner, översvämningar och krympande glaciärer. Ett annat exempel är utrotningshotade arter i flora och fauna. Insikten om att växthuseffekten är det största hotet för mänskligheten blir alltmer uppenbar. Forskning och utveckling har skapat en bred kunskap om vad som måste åstadkommas. Nu gäller det att i handling och i vårt beteende tillämpa all denna kunskap. Denna serie försöker visa dels hur den enskilda individen successivt kan växla in på de rätta spåren för ett hållbart liv, dels hur vi tillsammans med andra, som medborgare och konsumenter, kan medverka till att samhället blir hållbart.
Serieansvariga: Per Abenius, civilingenjör kemi, tfn 070-271 27 06, och Hedvig Ekerwald, professor em. i sociologi, Uppsala universitet, tfn 070-948 60 95.
Program
18 sept. Stefan Edman, fil.mag. i kemi och biologi, författare. Bilen, biffen, bostaden: Hur långt har vi kommit på väg till ett fossilfritt samhälle?
2 okt. Jacqueline Oker-Blom, civilekonom, hållbar samhällsutveckling/Stockholm Resilience Centre IVA-projekt ”Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi”. Bilen – mobilitet i luften, till sjöss och på land.
16 okt. Elin Röös, civilingenjör teknisk fysik, SLU. Biffen – vad ska vi äta och hur ska maten hamna på vår tallrik i ett hållbart samhälle?
30 okt. Per Abenius. Bostaden – när vi bygger, när vi bor och när vi river.
13 nov. Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare, IVL, Svenska miljöinstitutet. Börsen – ekonomi för antropocen.
27 nov. Hedvig Ekerwald. Beteendet – hur kan man förändra sitt beteende? Socialpsykologisk forskning och historiska exempel.
Tid: Onsdagar jämna veckor 18/9–27/11 kl. 15.15-16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
Nr 18. Flytta på dig! Kommunikationer, transporter och transportvägar
Serien tar upp teknikhändelser, som genom seklerna förändrat människors vardag.
Serieansvariga: Lars Ohlander, docent i växtodlingslära, SLU, tfn 018-32 09 01, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Erik Mellgren, teknikjournalist, författare och Kaianders Sempler, teknikjournalist, författare, tekn.dr h.c.
Program
25 sept. Rymdfart. Från Laika och Gagarin till ISS med Elon Musks återbruksraket Falcon 9.
9 okt. Sjöfart. Om stora och små osänkbara skepp och varför de sjunker.
23 okt. Kanaler. Konsten att bedriva sjöfart på torra land.
6 nov. Tunnlar. Varför ska man gräva stora hål nere i marken? Och vad är den där hyperloopen för något?
20 nov. Flyg och fläng. Om konsten att färdas som de vilda fåglarna med en Appareil Volant Imitant l’Oiseau Naturel, AVION.
4 dec. Lokala transporter. Om hissar, cyklar, rulltrappor, mopeder och andra praktiska transportmedel genom tiderna.
Tid: Onsdagar udda veckor 25/9–4/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Universitetshuset, Sal X den 23/10).
Avgift: 350 kr.
Nr 19. Mat och hälsa
Väldigt många i Sverige är kunniga och medvetna om vilken mat man bör äta. Men att man vet hur man bör äta innebär inte alltid att man äter så. Kostens betydelse för hälsan och hur trender under historien och idag har påverkat vår kosthållning belyses i denna serie. Kommer maten att räcka till? Är den hälsosam och samtidigt klimatsmart producerad? Och hur kommer framtidens mat att se ut? Blir biffen framställd av artificiellt protein med insekter som tilltugg? En måltid bör också vara förenad med lust och glädje och det belyser vi i den avslutande föreläsningen.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 018-30 16 55, 070-678 50 10, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.
Program
26 sept. Ulf Risérus, docent i klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet. Hur ska vi äta för att må bra? Hälsosam nordisk kost.
10 okt. Anna Blücher, universitetslektor, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet Kalmar. Trender och fake news kring mat och hälsa.
24 okt. Jens Sundström, universitetslektor, Institutionen för växtbiologi, SLU (1) och Victoria Voss-Schrader Bignet, doktorand vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet (2).
(1) Ingen hållbar framtid utan ett högproduktivt jordbruk.
(2) Så äter du mer klimatsmart och hälsosamt.
7 nov. Ulf Magnusson, professor i husdjursreproduktion, SLU (1) och Anders Kiessling, professor i akvakultur, SLU (2).
(1) Kött och mjölk för världens fattiga och rika.
(2) Akvakultur, cirkulär livsmedelsproduktion för framtidens mat.
21 nov. Julie Gold, biträdande professor i biomaterial, Chalmers tekniska högskola (1) och Åsa Berggren, professor vid Institutionen för ekologi, SLU (2).
(1) Att odla kött.
(2) En tallrik full av hälsosamma insekter?
5 dec. Christina Möller, fil.dr h.c. (1) och Lasse Svensson, styrelseordförande i Svenssons krogar i Uppsala AB (2). Mat för medlemmarna i Uppsala Senioruniversitet.
(1) Måltiden som glädjeämne för oss seniorer.
(2) Utvecklingen av restaurangbranschen i Uppsala.
Tid: Torsdagar udda veckor 26/9–5/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 21/11).
Avgift: 350 kr.
Nr 20. Epokgörande medicinska framsteg
I alla tider har människor varit intresserade av mediciner, hälsa samt sjukdomar och bot och lindring av dem. Under de senaste århundradena har stora medicinska framsteg gjorts, ibland i små steg, ibland genom epokgörande medi- cinska upptäckter och snabb utveckling vilket bidragit till att starkt förbättra folkhälsan. Serien, som är en fristående fortsättning från våren och hösten 2018, kommer att belysa flera omvälvande framsteg inom olika kirurgiska verksamheter, smärtlindring samt nya möjligheter för reumatiker och för hjärtsjuka.
Serieansvariga: Birgitta Lindmark, professor em. i sjukgymnastik, tfn 018-12 59 36, 070-631 69 80, Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 018-12 61 84,
070-374 72 92, och Anne-Marie Pernulf, läkare, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 018-13 35 26, 070-314 10 03.
Program
19 sept. Per Söderberg, professor i oftalmiatrik, Uppsala universitet. Behandling av katarakt och glaukom – utveckling med viktiga bidrag från uppsalaforskare.
3 okt. Lars Klareskog, senior professor i reumatologi, Karolinska Institutet. Från vanmakt till vetenskap. Om hur forskningen förändrat livet för reumatiskt sjuka.
17 okt. Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi, Uppsala universitet. Cochleaimplantat – en revolution inom dövsjukvården.
31 okt. Jan Wahlberg, docent i kirurgi, Uppsala universitet och Christina Andreasson, transplantationskoordinator, Akademiska sjukhuset. Organtransplantationer och organdonationer.
14 nov. Stefan James, professor i kardiologi, Uppsala universitet. En revolutionerande hjärtsjukvård.
28 nov. Torsten Gordh, professor em. i klinisk smärtforskning, Uppsala universitet. Anestesins genombrott.
Tid: Torsdagar jämna veckor 19/9–28/11 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 19/9).
Avgift: 350 kr.
Nr 21. Människans språk
Språket är en av de egenskaper som utmärker människan allra mest och ett av våra viktigaste redskap för kommunikation. Ändå tar vi språket för något så givet att vi sällan tänker på det. Den här serien belyser människans språk ur olika aspekter, alltifrån de fysiologiska förutsättningarna till hur språket fungerar när allt fungerar som det ska. Vi tar upp språkstörningar och normal språkinlärning, strukturen i olika språkliga system och språkförändring över tid.
Serieansvariga: Lars-Gunnar Larsson, professor em. i finsk-ugriska språk, Uppsala universitet, tfn 073-327 77 99, och Jan Fagius, docent i neurologi, Uppsala universitet, tfn 073-584 06 49.
Program
27 sept. Jan Fagius. Språkets fysiologi och patologi.
11 okt. Camilla Olsson, logoped, doktorand vid Uppsala universitet. När språket går sönder – språk och kommunikation efter hjärnskada.
25 okt. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap, Uppsala universitet. Språktillägnande.
8 nov. Östen Dahl, professor em. i allmän språkvetenskap, Stockholms universitet. Språktypologi.
22 nov. Lars-Gunnar Larsson. Språkutveckling och språkplanering.
6 dec. Leelo Keevallik, professor i språk och kultur med inriktning mot språk och interaktion, Linköpings universitet. Språk i interaktion.
Tid: Fredagar udda veckor 27/9–6/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.