Nr 1. Svenska poeter från Karlfeldt till Greider

Vi får stifta bekantskap med några svenska poeter från 1800-talets slut fram till vår tid. Föreläsningarna kommer att belysa såväl skaldernas liv som deras verk. En nu verksam och aktuell diktare, nämligen Göran Greider, berättar om sin poetiska verksamhet.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
30 jan. Ola Nordenfors, fil.dr, universitetslektor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Att ”reda de tankar som växa till sång”. Erik Axel Karlfeldt – från text till ton.

13 feb. Amelie Björck, fil.dr, universitetslektor i litteraturvetenskap, Södertörns högskola. Experimentell intimitet. Om Sonja Åkessons skeva folkhemspoesi.

27 feb. Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Att skjuta en dront. Konstnären och författaren Harriet Löwenhjelm.

12 mars Lena Kåreland. ”Att lära sig dikt är att lära sig liv.” Sandro Key-Åberg – aktivist och poesipedagog.

26 mars Göran Greider, författare och poet, talar om sitt skrivande.

23 april Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap, Umeå universitet. ”Jag vill ha mina leoparder i fred!” Ruth Hillarp och den erotiska modernismen.

Tid: Torsdagar udda veckor 30/1–23/4 (ej 9/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B (dock Universitetshuset, Sal IX den 26/3).
Avgift: 350 kr.

Ändringar/Nyheter

Serie 11. Uppsala idag och i morgon
Byte föreläsning: Jonas Alwall föreläser 12/2 och Mats Wilhelmsson 26/2. 

Serie 16, Rätt eller orätt? Juridiska dilemman
är flyttad till Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6 B.

Serie 19, Farsoter
är flyttad till Missionskyrkans Kyrksal alla gånger.
 

Nr 2. Nedslag i konsten

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
7 feb. Barbro Santillo Frizell, professor em. i antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet, tidigare direktör för Svenska Institutet i Rom. Etruskerna i konsten.

21 feb. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Leonardo och måleriets
ursprung.

6 mars Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Irving Penn och fotografiets ursprung.

20 mars Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Några av 1900-talets textilpionjärer i Sverige: Märta Måås-Fjetterström, Josef Frank, Astrid Sampe och andra.

3 april Maria Taube, tidigare intendent vid Moderna Museet. Bildkonstnären Evert Taube – måleri och teckningar.

17 april Ingemar Lindahl, författare, tidigare diplomat, bl.a. ambassadör på Cypern. Visit hos excentrisk herre – om Nils Dardels liv och konst.

Tid: Fredagar jämna veckor 7/2–17/4 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Pingstkyrkan, St Persgatan 9.
Avgift: 350 kr.

Resa till Märta Måås-Fjetterströmutställningen på Kungl. slottet planeras vid två tillfällen, den 25 resp. 31 mars. Se vidare under Resor och studiebesök.
 

Nr 3. Arts and Crafts-rörelsen – modernismens startskott i mode, textil och inredning

Arts and Crafts-rörelsen föddes i protest mot maskinålderns massproduktion, fabrikernas förslavande av människor och hantverkets förfall. Den föregicks av nygotiska strömningar inom kultur, arkitektur och konst, och spreds från England till kontinenten, Nordamerika och Norden. Från den förgrenade sig stilar som art nouveau/Jugend, japonism,  nationalromantik och även funktionalism. Serien ska belysa en stilbildande utveckling ca 1850–1939 i bildkonst, dekoration och mode med fokus på textilmönster, mattor, tapeter och broderier. Dessa alster är ingalunda homogena utan visar intresse för det förgångna, det folkliga och det exotiskt österländska. De många kvinnor som var verksamma och framgångsrika jämte de mer kända männen kommer att uppmärksammas.
Serieansvariga: Désirée Koslin, professor i Fashion and Textile Studies, Fashion Institute of Technology, New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen utom 3 mars är Désirée Koslin.

Program
21 jan. Nygotiska ideal, Oxfordrörelsen och Prerafaelitiska brödraskapet.

4 feb. Arts and Crafts Society, William Morris och Morris Co.

18 feb. Art nouveau/Jugend och Art Deco, Mingei-rörelsen i Japan.

3 mars Johan Knutsson, professor i möbelkultur, Malmstens, Linköpings universitet (1) och Eva Sundström, textilvetare, fil.mag. (2).
1. Arts and Crafts-idealen i Sverige: arkitektur och hantverk.
2. Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär i Arts and Crafts-rörelens anda.

17 mars Nordamerikas Craftsman style, Saarinens och Cranbrook Academy of Art.

31 mars Bauhaus-skolan, funktionalism, International Modern.

Tid: Tisdagar jämna veckor 21/1–31/3 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 4. Min musik

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
20 jan. Karin Oldgren, kyrkomusiker, kördirigent. Född i Uppsala, uppvuxen i Luleå. Arbetat med körsångare på skilda nivåer, från kyrkokör till Radiokören. Lektor i körsång och kördirigering på musikhögskolan i Örebro. Kyrkomusiker, leder två körer i Engelbrekts församling, ”Årets körledare” 2019.

3 feb. Niclas Malmberg, har studerat musikvetenskap men har också en bakgrund som utövande musiker, med organist- och kantorsexamen och är verksam som tonsättare. Numera heltidspolitiker, f.d. ordförande i Uppsala Konsert och  Kongress, UKK.

17 feb. Lars Lambert, filmare, författare, konstvetare, uppsalaskildrare med flera böcker om Uppsala. Välkänd, inte minst inom USU, för sina konstföreläsningar. Hedersdoktor vid Uppsala Universitet.

2 mars Maria Schottenius, kulturskribent och kritiker på DN, tidigare kulturchef på DN, Expressen och BLM.  Litteraturvetare, Kerstin Ekman-expert. Tidigare sångare som solist och i kör.

16 mars Per Nyrén, utbildad vid Kungliga Musikhögskolan, studerat musikvetenskap och litteraturhistoria. Ledare för Helsingborgs Konserthuskör och kammarkören Felicitas. Konstnärlig ledare för Helsingborg Pianofestival. Ordförande i Helsingborgs Kammarmusikförening.

30 mars Britt-Marie Aruhn, operasångerska, hovsångerska. En av Sveriges främsta operasopraner med roller på de stora operascenerna som Covent Garden, La Scala, Paris- och Wienoperan m.fl. Medlem i Kungliga Musikaliska Akademin. Uppsalaaktuell som mångårig solist i UAK, i Domkyrkan och som Caprice-gäst med OD.

Tid: Måndagar jämna veckor 20/1–30/3 kl. 10.30–12.00. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 5. Levande jazzhistoria. Jazzhistorien i kronologisk ordning – en underbar resa från ragtime till funk

Vi tar ett nytt helhetsgrepp på jazzhistorien genom att följa hur jazzen formas genom korsbefruktning av olika musikaliska uttryck och kulturer på nordamerikansk mark samt hur den genomgår olika faser under 1900-talet. Här diskuterar vi de olika epokerna, deras kännetecken, framträdande stilbildare, solister och orkestrar. Vår ciceron, Ulf Johansson Werre, levandegör historien genom exemplifieringar vid flygeln, på trombonen eller genom sången samt förbereder oss för valda skivexempel. Vid två tillfällen presenteras en gäst – ett spontant möte där häpnadsväckande saker kan hända.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
30 jan. Ragtime, blues och gospel.

13 feb. En ny musik formas i New Orleans.

27 feb. The Jazz Age – 20-talet.

12 mars Swing och Bebop.

26 mars Cool och Hardbop.

23 april Free Form, Jazzrock och Funk.

Tid: Torsdagar udda veckor 30/1–23/4 (ej 9/4) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 6. Fördjupad förståelse av jazzmusik

Vad är sväng?
Hur tänker en jazzmusiker under en improvisation?
Hur fungerar harmonianalys? Vad är en subdominant?
Vad är Walking Bass?
Svar på dessa och andra frågor ges i denna serie om musikens uppbyggnad som är till för er som är nyfikna på hur jazzmusiker arbetar och som vill träna era sinnen för att förstå och uppfatta mer av musikens sköna värld. Under ledning av Ulf Johansson Werre får vi en introduktion till hur harmonier, form, melodi och rytmik samverkar till en musikalisk enhet. Vi lär oss hur orkesterns olika delar samarbetar under olika epoker och får också en inblick i grundläggande musikteori. De olika momenten illustreras vid pianot och med andra instrument. Kompositioner och improvisationer från olika musikgenrer analyseras. Fristående fortsättning från förra terminen.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 070-835 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker,  storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Tid: Torsdagar jämna veckor 23/1–14/5 (ej 2/4, 16/4, 30/4) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 7. Rockhistoria

Vi fortsätter föregående termins föreläsningsserie om rockhistoria. Rockmusiken uppkom under 1950-talet och sågs från början inte med blida ögon av vuxengenerationen. Sedan dess har musiken utvecklats till en stark populärkulturell rörelse och omfattar nu ett stort antal musikgenrer. Idag berör den även olika former av mode, film, litteratur, konst m.m. Serien innehåller bl.a. en historisk översikt, den behandlar mer ingående kända namn som Beach Boys, Beatles och Rolling Stones, den presenterar textförfattare och tar även upp det som hände inom rocken i Uppsala på 1970-talet.
Serieansvariga: Per Davidsson, f.d. kanslichef, musikskribent och föreläsare, tfn 070-856 31 44, per.davidsson1@gmail.com., och Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
22 jan. Per Davidsson. Från uppror till underhållningsindustri – en rockhistorisk översikt.

5 feb. Gunnar Danielsson, Dylankännare, sångare och gitarrist. Utanför strålkastarljuset – om låtskrivarna bakom hitlåtarna.

19 feb. Ingemar Bergman, musikentreprenör. Från Progg till ABBA.

4 mars Ulf Gustavsson, f.d. nöjesredaktör på UNT. Beach Boys – från surfing till konstmusik på tre år.

18 mars Per Davidsson. The Rolling Stones, f.d. upprorsmakare, still going strong efter snart 60 år.

1 april Ulf Gustavsson. Varför blev Beatles så stora?

Tid: Onsdagar jämna veckor 22/1–1/4 kl. 16.15–17.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 8. Carl Michael Bellman – från tid till evighet

Under mer än tvåhundra år har Carl Michael Bellmans visor väckt förundran och ibland förfäran. Deras paradoxala förening av misär och idyll, realism och myt, tragik och komik ger oss en unik inblick i 1700-talets värld och fångar samtidigt något allmänmänskligt. Med utgångspunkt från Bellmans visor skildrar denna föreläsningsserie tidsandan under frihetstiden och den gustavianska eran i de stockholmsmiljöer där Bellman rörde sig. Med musik- och textexempel skärskådas Bellmans konstnärskap i detalj. Vilka var hans föregångare och inspirationskällor? Vad utmärker hans verk? Hur har hans visor hållits levande? Och vilka spår har Bellman satt i den svenska visan?
Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, och Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

Program
27 jan. Är jag född så vil jag lefva – prolog.

10 feb. Käraste Bröder, Systrar och Vänner – människor och gudar.

24 feb. Ach hvad för en usel koja! – staden.

23 mars Storm och böljor tystna ren – naturen.

20 april Liksom en Herdinna, högtidsklädd – maskeraden.

4 maj Eko tonar än ur Bellmans luta – epilog.

Tid: Måndagar udda veckor 27/1–4/5 (ej 9/3, 6/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 9. Filmstudio Fyris, Grupp 1

I samarbete med Fyrisbiografen fortsätter vi med satsning på kvalitetsfilm. Varje film föregås av en kort presentation.
Parallellserie med samma innehåll som Nr 10.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.

Program
28 jan. En man som heter Ove. En av svensk films största succéer på senare år är filmen från 2015 om surgubben Ove (Rolf Lassgård) och hans möte med det nya Sverige genom grannen Parvaneh (Bahar Pars). Filmen regisserades av Hannes Holm efter Fredrik Backmans bok. (116 minuter.)

11 feb. Aska och diamanter. Den första dagen efter andra världskrigets slut får den unge motståndsmannen Maciek i uppdrag att mörda en kommunistpamp. Mitt i festyran i en sönderbombad småstad fördriver han tiden inför dådet med att charma en vacker barflicka när han överrumplas av sina känslor för henne. Efter åratal av lydnad i dödandets tjänst börjar han ana möjligheten till ett annat liv. Polsk film från 1958. (98 minuter.)

25 feb. Traviata. I den här dokumentären från 2012 får vi följa hur en föreställning med ett av operalitteraturens mest kända verk, Giuseppe Verdis La Traviata, växer fram. Hur gestaltar man ett verk som "alla” kan, genom sången, musiken, skådespeleriet? Filmens regissör Philippe Béziat följer arbetet med Jean-François Sivadiers uppsättning i Aix-en-Provence med franska Natalie Dessay i huvudrollen.
(120 minuter.)

10 mars Broarna i Madison County. Ett syskonpar kommer för att begrava sin mor. Utifrån fotografier och annat material som modern efterlämnat spelas den kärlekshistoria upp som hon upplevde 1965. Fotografen Robert kom till Madison County för att fotografera de täckta broarna och träffade lantbrukarhustrun Francesca. De förälskade sig våldsamt och upplevde under några dagar en passionerad kärlek. Amerikansk film från 1995. (134 minuter.)

24 mars Dagen efter denna. Hur skapar man sig ett nytt liv när katastroferna radar upp sig? Efter 25 års äktenskap dumpas filosofiläraren Nathalie (Isabelle Huppert) av sin make för en yngre kvinna, hennes sjuka mor blir allt sämre och problem tornar upp sig i det yrkesliv hon älskar. Denna franska film är från 2016, i regi av Mia Hansen-Løve. (102 minuter.)

21 april Still Life. En medelålders kommunalanställd har som uppgift att ordna begravningar till personersom saknar anhöriga. I hans arbete ingår även att söka efter närstående, något han tar på största allvar. Hans liv kretsar kring arbetet, han arbetar ensam, bor ensam och äter ensam. En dag kallas han till ett dödsfall som skett i en lägenhet mitt emot hans egen. Engelsk-italiensk film från 2013. En produktion från Storbritannien–Italien. (92 minuter.)

Tid: Tisdagar udda veckor 28/1–21/4 (ej 7/4) kl. 10.00–ca 12.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 10. Filmstudio Fyris, Grupp 2

Parallellserie med samma innehåll som Nr 9.
Serieansvariga: Karin Almbladh, fil.dr i semitiska språk, tfn 018-24 27 93, och Klas Österberg, fil.mag., tfn 018-12 95 92.

Program
31 jan. En man som heter Ove.

14 feb. Aska och diamanter.

28 feb. Traviata.

13 mars Broarna i Madison County.

27 mars Dagen efter denna.

24 april Still Life.

Tid: Fredagar udda veckor 31/1–24/4 (ej 10/4) kl. 13.00–ca 15.30.
Lokal: Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 11. Uppsala idag och i morgon. Hur uthållig är tillväxten?

Uppsala är sedan en längre tid en av Sveriges snabbast växande städer. Tillväxten idag sker i huvudsak genom förtätning och utvidgning av stadsområdet och regionen. Utmaningarna är många när det gäller ekonomi, integration, bostadsmarknad, täthet, grönytor, klimat, transporter, kultur, estetiska värden m.m. Och vad betyder trygghet, trivsel och sociala relationer? Med hjälp av forskningen lyfter vi fram och belyser de mest centrala frågorna inom uthållig samhällsbyggnad bl.a. de områden som FN:s boendeorganisation UN Habitat pekat på som grundläggande resurser för hela världens boplatser. Vi får en genomgång av varje område samt hur långt god praktik och forskning kommit inom respektive område. Tillfälle ges till frågor och diskussion.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
29 jan. Per G. Berg, professor i landskapsarkitektur, SLU. Vad innebär begreppet uthållig samhällsbyggnad enl. UN Habitat samt Sveriges miljömål? Hur långt har Uppsala och Sverige i övrigt kommit inom de olika områdena?

12 feb. Jonas Alwall, universitetslektor, Malmö universitet. Vilken roll spelar kultur, konst, lokala traditioner och föreningsliv m.m. för det lokala sociala livet?

26 feb. Mats Wilhelmsson, professor i tillämpad finansiell ekonomi, KTH. Vad betyder ekonomin för bostadsmarknaden och i övrigt för en långsiktigt hållbar stad – region?

11 mars Tuula Eriksson, sociolog med inriktning mot uthållig samhällsplanering. Om tillgången till grönska i stadens olika rum och dess konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande.

25 mars Tomas Kåberger, professor i industriell ekonomi, Chalmers tekniska högskola. Vad är och betyder klimatsmarta transporter för individ, företag och samhälle?

22 april Lena Steffner, arkitekt, SAR/MSA, tekn.dr, m.arch. Om betydelsen av stadens grundläggande upplevelsevärden, trivsel, trygghet m.m.

Tid: Onsdagar udda veckor 29/1–22/4 (ej 8/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen 29/1, 11/3, övriga gånger Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 12. Uppsalas studenthistoria

Studenterna utgjorde under 1800-talet en stor del av Uppsalas befolkning. Studenters politiska engagemang har under perioder från Skandinavismens dagar fram till 1968-rörelsen haft en stor betydelse för samhällets utveckling. Att akademien i Uppsala särskilt tidigare var en relativt sluten värld avspeglas på flera sätt. En av de akademiska excercitierna, musiken, presenteras, liksom hur studenterna bodde förr och nu. De uppsaliensiska nationshusen utgör en stor kulturskatt och är som föreningshus unika i sitt slag. Ett viktigt sätt förr för att få internationella erfarenheter var de så kallade bildningsresorna. Först kring sekelskiftet 1800–1900-talet började kvinnorna få tillträde till universitetet. Under senare delen av 1900-talet kom staden och stadslivet alltmer att präglas av universitetet, nya studentbostadsområden och en växande och stundom livfull studentnärvaro under såväl dag- som kvällstid. Men också av en medveten satsning på planerade mötesplatser för forskning och företagande, av typen forskarby, t.ex. vid STUNS-området.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Tom Lundin, professor em. i katastrofpsykiatri, tfn 070-946 03 58.

Program
11 feb. Stefan Karpe, director musices i Uppsala. Musik med och för studenter.

25 feb. Jan Olof Montelius, fil.kand., förste kurator V-Dala nation 1977, f.d. chef för Vägverkets museum/ Sveriges vägmuseum, författare tillsammans med Mats Bergman till boken ”Nationshusen i Upsala”, 1977. Nationshusen i Uppsala.

10 mars Ola Winberg, fil.dr i historia, disputerade 2018 med avhandlingen ”Den statskloka resan: adelns peregrinationer 1610–1680”. Studierektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Studenternas bildningsresor.

24 mars Cecilia Pahlberg, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet, inspektor, och Anna Marino Jonsäll, tidigare förste kurator Norrlands nation. Föredraget bygger på Gunilla Strömholms studier om kvinnliga studenter vid akademin. Svarta hattar bland vita mössor.

7 april Tom Lundin. Från hyrestant och matlag till rum i Studentstaden.

21 april Claes Caldenby, ursprungligen från Uppsala, professor em. i arkitekturens teori och historia, Chalmers tekniska högskola. Studenterna, universitetet och staden.

Tid: Tisdagar udda veckor 11/2–21/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 13. Tillståndet i världen våren 2020

Serien börjar på Island som nu tycks ha rest sig efter en ekonomisk stjärnsmäll. Den fortsätter till Ryssland och ställer frågan hur mycket bättre landet skulle ha varit utan president Putins styre. Tillbaka i Västeuropa och en genomgång av populistiska rörelsers utbredning i Norden – men inte bara där. Sedan långt söderut till södra Afrika där många länder står inför hisnande ekonomiska utmaningar. Tvärs över Atlanten till Brasilien där president Bolsonaro är lomhörd inför omvärldens oro för brinnande och nedhuggen regnskog. Slutligen tillbaka till ett Europa som även fortsättningsvis måste förhålla sig till Brexit.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
27 jan. Estrid Brekkan, Islands ambassadör i Sverige. Island förr och nu.

10 feb. Stig Fredrikson, journalist och författare. Ryssland utan Putin.

24 feb. Ann-Catrine Jungar, lektor i statsvetenskap, Södertörns högskola. Populism så in i Norden.

9 mars Tor Sellström, tidigare verksam bl.a. inom Sida och UD i södra Afrika, hedersdoktor vid Uppsala universitet. Vart går södra Afrika?
            
23 mars Torsten Wetterblad, knuten till Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet. Bolsonaros Brasilien.

20 april Thomas Persson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Europa efter Brexit.

Serien filmas. Filmerna kan då under två veckor ses av deltagare i serien på www.usu.se. Se även serie 14.

Tid: Måndagar udda veckor 27/1–20/4 (ej 6/4) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 14. Tillståndet i världen våren 2020, filmversion

Under våren kommer serie 13 att filmas och finnas tillgänglig på USU:s webbplats under två veckor efter respektive föreläsning. Man kan följa föreläsningarna enbart som filmversion och betalar då lägre avgift. Vid detta alternativ deltar man alltså inte på plats och erhåller inga biljetter.

Program enligt serie 13. Anmälan som till övriga serier. Vi kan tyvärr inte garantera att samtliga filmer blir perfekta. 
Avgift: 200 kr.

 

Nr 15. USA inför presidentvalet

Tisdagen den 3 november 2020 är det presidentval i USA, det 59:e i ordningen. Serien inför detta val, vars utgång påverkar hela världen, börjar med en genomgång av det politiska systemet, den tredelade makten och varför man kan kalla USA för det annorlunda landet. Men hur kommer det att bli? Vilka effekter får den demografiska revolutionen och vad blir följderna av den isolationistiska politik som den nuvarande presidenten driver? Valet är en stor medial händelse. En av föreläsningarna handlar just om hur det var att bevaka den senaste valrörelsen jämfört med Clinton-Bush-valet 1992. En annan belyser den stora vikt som tv-debatterna har haft. Serien avslutas med en genomgång av alla USA:s presidenter. Kanske får vi veta vem som varit den bästa – och den sämsta.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
23 jan. Axel Hadenius, professor em. i statsvetenskap, Uppsala universitet. USA – det annorlunda landet.

6 feb. Inger Arenander och Bengt Albons, journalister med lång erfarenhet som USA-korrespondenter. Att bevaka presidentval: från Clinton-Bush till Trump-Clinton.

5 mars Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Den demografiska revolutionen och dess följder.

19 mars Erika Bjerström, utrikeskommentator vid Sveriges Television och tidigare bl.a. USA-korrespondent. USA mellan globalism och isolationism.

2 april Erik Åsard, professor em. i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Presidentvalsdebatterna i tv från Kennedy-Nixon till idag.

7 maj Karin Henriksson, svensk journalist och författare som sedan drygt 30 år bevakat amerikansk politik. Alla USA:s presidenter.

Tid: Torsdagar jämna veckor 23/1–2/4 (ej 20/2) samt udda vecka 7/5 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 16. Rätt eller orätt? Juridiska dilemman

Den offentliga debatten kretsar ofta kring frågor som rör juridik, det vill säga rättsregler som är normativa, som föreskriver hur samhället bör vara och reglerna ska tillämpas. Rättsregler uppkommer i ett samspel med det omgivande samhällets sociala, ekonomiska, ideologiska och politiska faktorer. Normerna speglar ofta konflikter mellan olika intressen. Politiker, lagstiftare, domare, ämbetsmän och akademins rättsvetenskapare måste därför ta ställ- ning i komplicerade valsituationer. Serien belyser ett urval av teman och valsituationer som har uppmärksammats i de senaste årens svenska offentliga samtal.
Serieansvarig: Mats Kumlien, seniorprofessor i rättshistoria, tfn 070-509 69 39.

Program
31 jan. Petter Asp, justitieråd, Högsta domstolen, professor i straffrätt, Uppsala universitet. Måste man samtycka till sex?

14 feb. Jan Darpö, seniorprofessor i miljörätt, Uppsala universitet. Den stekheta miljörätten. Om EU:s miljölagstiftning och genomförandet i Sverige i populismens tidevarv.

28 feb. Bertil Wiman, professor i finansrätt, Uppsala universitet. Kan man skatta sig lycklig i en globaliserad ekonomi?

13 mars Malin Brännström, jur.dr i rättsvetenskap, Umeå universitet. Samebyn Girjas mot svenska staten. Vem vann?

27 mars Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrätt, Uppsala universitet. Pengar luktar inte – eller gör de det?

3 april Moa Lidén, jur.dr i allmän rättslära, postdoktor vid University College of London. Rättsläkare, kriminalteknik eller vittnen – vem kan man lita på?

Tid: Fredagar udda veckor 31/1–27/3 samt jämn vecka 3/4 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6 B (dock Universitetshuset, Sal X 27/3).
Avgift: 350 kr.
 

Nr 17. ”Allt går ju med elektricitet”

Vi blir alltmer beroende av tillgången på elektricitet i vårt dagliga liv. I Sverige har vi idag tillräckligt med elenergi, men hur påverkas eltillgången, när användningen av det fossila bränslet kraftigt måste begränsas främst för transporter och inom industrin? Elbilar, elcyklar och eldriven apparatur ökar snabbt i antal, samtidigt som invånarantalet i större städer, som Uppsala, ökar snabbt. Föreläsningarna i den här serien kommer att beskriva och förklara uppbyggnad och användning av det svenska elsystemet och dess framtidsperspektiv.
Serieansvariga: Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47.

Program
3 feb. Erik Mellgren, vetenskapsjournalist. Elektricitetens svenska historik.

17 feb. Kjell Aleklett, professor em. i globala energisystem, Uppsala universitet, och Rose-Marie Ågren, projektledare, Sweco. Energisystem nu och i framtiden.

2 mars Kalle Lindholm, civ.ing., kommunikatör, Energiföretagen. Färdplan elektricitet mot år 2045.

16 mars Göran Ericsson, docent, FoU-chef, Svenska kraftnät. Om eltransmissionsnätets utmaningar.

30 mars Anders Wijkman, författare och samhällsdebattör. Aktuella klimat- och miljöfrågor.

27 april Paneldebatt med fokus på framtiden. Åke Axenbom, senior advisor ?på
Energimyndigheten, Ulrika Jardfelt, chef Vattenfall Värme Sverige och Jan Frisk. Inledning Jan Frisk. Debattledare Staffan Yngve, professor em. 

Tid: Måndagar jämna veckor 3/2–27/4 (ej 13/4) kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X (dock Missionskyrkan, Kyrksalen 30/3).
Avgift: 350 kr.
 

Nr 18. Nytt ljus över universum

Forskningen har de senaste två decennierna givit viktiga bidrag till förståelsen av den så kallade kosmologiska standardmodellen. Pionjärarbeten har givit James Peebles hälften av 2019 års nobelpris i fysik. I serien uppmärksammas detta samt de stora framgångarna i sökandet efter exoplaneter, som också belönats med nobelpris i fysik. I denna serie liksom de två föregående ”Kosmisk resa” anträds en hisnande resa där vägen går från materiens minsta beståndsdelar till väldiga galaxer med supermassiva svarta hål i centrum.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16.

Program
6 feb. Anders Eriksson, forskare i rymdfysik och Staffan Yngve. ”Det är dom små små detaljerna som gör’et”, om rymdfysiken som en understundom gungande brygga till allmän relativitetsteori.

20 feb. Andreas Korn, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Rymdteleskopet Gaia avslöjar nya fakta om Vintergatans stjärnor.

5 mars Nikolai Piskunov, professor i observationell astronomi, Uppsala universitet. Exoplaneter – första steget i sökande efter liv utanför vårt solsystem.

19 mars Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Från ursmällen till dagens universum – och sedan?

2 april Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik, Uppsala universitet. Neutriner, svårfångade budbärare från universum.

16 april Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet. ”En den märkligaste dans.” Om samspelet mellan astronomi och fysik, mellan teori och observation, mellan spekulation och vetenskap. Exempel från stjärnfysik med svarta hål, kosmologi och kosmogoni.

Tid: Torsdagar jämna veckor 6/2–16/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Ångströmlaboratoriet plan 1, Häggsalen.
Avgift: 350 kr.
 

Nr 19. Farsoter – ur ett medicinskt, historiskt och kulturhistoriskt perspektiv

Såväl historiskt som i vår tid har farsoter hemsökt mänskligheten och förorsakat hög sjuklighet och dödlighet. De har också påverkat samhällets utveckling och avspeglas även i litteraturen, konsten och musiken. Serien beskriver några av dessa farsoter ur medicinskt perspektiv men belyser även samhällsförändringar på grund av dem och ger exempel på hur de givit kulturella avtryck. Serien kommer att fortsätta under hösten 2020.
Serieansvariga: Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, Uppsala universitet, tfn 070-578 28 68, och Anne-Marie Pernulf, läkare i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03.

Program
30 jan. Ulrika Ransjö, docent i klinisk mikrobiologi, Uppsala universitet, och Louise Berglund, docent i historia, Uppsala universitet. Pesten i historien.

13 feb. Ulrika Ransjö (1) och Jan von Bonsdorff, professor i konstvetenskap, Uppsala universitet (2).
1. Pest som böld- och lungpest.
2. Pestens roll i konst och litteratur.

27 feb. Johan Carlson, docent i infektionssjukdomar, generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Sumpfeber, augustifeber eller den dåliga luften – kärt barn har många namn. Malaria i världen och i Sverige.

12 mars Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, Uppsala universitet, och Emilie Karlsmo, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Koleran – en av 1800-talets stora massdödare.

26 mars Ingrid Uhnoo, docent i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, f.d. programchef Folkhälsomyndigheten. Mässling – en allvarlig men underskattad sjukdom. Vaccinationer – skepsis, risker, nytta.

23 april Gunnar Boman, professor em. i lungsjukdomar, Uppsala universitet (1) och Gunnar Birgegård, professor em i hematologi, Uppsala universitet (2).
1. Tuberkulos – den vita döden. Medicinska och sociala aspekter.
2. Sjukdomens avtryck i musiken.

Tid: Torsdagar udda veckor 30/1–23/4 (ej 9/4) kl 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
Gå in under Anmälan - Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Vi skickar ibland ut påminnelser och information om resor med restplatser via E-post.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmastero@ousu.se

2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 27 januari 2020 11:21