Föreläsningsserier hösten 2020

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.   

Hörslinga finns i samtliga föreläsningssalar utom Musicum. 

Kvarvarande serier från vårterminen, se nr 21-29.

Det planerade programmet kan inte genomföras på grund av restriktioner kring coronapandemin. Många av serierna ges i stället digitalt, men inte alla.

De flesta föreläsningarna filmas och filmen ligger på USUs webbplats i två veckor, tillgängliga för de medlemmar som anmält sig serien. Upp till 50 personer kan närvara på plats i Missionskyrkans eller Pingstkyrkans kyrksal, där föreläsningarna ges. Några föreläsningsserier ges som webbinarier via nätverktyget Zoom.

_____________________________________________

4 Min musik, skjuts till våren
9 Filmstudio Fyris, Grupp 1skjuts till våren

Kvarvarande föreläsningar från vårterminen
21 Svenska poeter från Karlfeldt till Greider, filmas 
22 Nedslag i konsten, kvar från våren, filmas
23 Arts and Crafts-rörelsen, filmas
29 Farsoter, kvar från våren, 2020 filmas




 

Nr 1. Alternativa världar – science fiction, fantasy, utopier och dystopier. Filmas (A) och ges på plats (B).

Det har skrivits många böcker där författaren spekulerar över vad som kan hända i framtiden eller i andra, främmande världar där verklighetens ramar är satta ur spel. Vad sker när de naturvetenskapliga lagarna inte längre gäller eller när övernaturliga varelser griper in i skeendet? Då sätts frågor om människans villkor på sin spets och existentiella problem belyses utifrån nya och oväntade perspektiv. Det kan handla om såväl varnande exempel som eftersträvansvärda mål. I denna serie får vi stifta bekantskap med olika typer av alternativa världar i genrer som science fiction, fantasy, utopier och dystopier.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
10 sept. Eva Heggestad. Vem är ond och vem är god? Dr Frankenstein och hans monster.

24 sept. Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. Drömmar om andra världar. En kort introduktion till science fiction.

8 okt. Jenny Bonnevier, fil.dr, universitetslektor i engelska, Högskolan i Jönköping. ”Utanför faderns hus”. Feministisk science fiction som utopiskt projekt.

5 nov. Sarah Ljungquist, fil.dr, universitetslektor i litteraturvetenskap och genusvetenskap, Högskolan i Gävle. Utopin som dystopi och dystopins utopi. Karin Boyes ”Kallocain”, P.C. Jersilds ”Efter floden”, Ninni Holmqvists ”Enhet” och Johanna Nilssons ”Det grönare djupet”.

19 nov. Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. ”Det finns inget skydd mot människan.” Harry Martinsons ”Aniara”.

3 dec. Per Israelson, fil.dr, forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Främmande miljöer: undergångsberättelser i övervakningskapitalismens tidevarv.

Tid: Torsdagar udda veckor 10/9–3/12 (ej 22/10) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen. 
Avgift: 300 kr.

 

Nr 2. Nedslag i konsten. Filmas (A) och ges på plats (B).

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
2 okt. Jan von Bonsdorff, professor i konstvetenskap, Uppsala universitet. 1800-talets nordiska målarinnor ute i Europa – vilket konstnärligt bagage tog de med sig hem? Ellen Thesleff, Helene Schjerfbeck, Asta Nørregaard, Elin Danielsson-Gambogi, Fanny Churberg, Harriet Backer, Betzy Akersloot-Berg.

13 nov. Ylva Hillström, intendent vid Moderna museet. Hilma af Klint – kartor över osynligheten.

27 nov. Jacob Kimvall, universitetslektor i konstvetenskap, Stockholms universitet. Målningar, missioner och mediakupper – Banksys gatukonstnärskap från graffiti till performance.

Tid: Fredagar jämna veckor 2/10–27/11, datum enligt ovan, kl. 13.15–14.45. 6 timmar.
Lokal: Pingstkyrkan, St Persgatan 9.
Avgift: 175 kr.
 

Nr 3. Stickprov ur den svenska textilskatten. Filmas (A) och ges på plats (B).

Med textilier i fokus behandlar serien historiska föremål, folkliga traditioner, merkantilistiska ambitioner, reformivrare, modernismens intåg och, i nutid, radikala förnyare av vävkonsten.
Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, Fashion Institute of Technology, New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
15 sept. Ulla Oscarsson, f.d. 1:e antikvarie, Jamtli, Östersund. De gåtfulla Överhogdalsbonaderna – bildrika snärjvävar från tiden mellan hedendom och kristendom berättar.

29 sept. Gunnar Nilsson, specialist på och samlare av historiska svenska textilier. Traditioner i sydsvenska märkdukar, skånska folkliga broderier och professionella bröllopsvävnader från tre århundraden.

13 okt. Désirée Koslin. Textiliernas närvaro och betydelse i den Heliga Birgittas visioner, ordensföreskrifter och i hennes stiftelser.

27 okt. Désirée Koslin. Svenska textilföretag från 1700-talet till nutid – Elisabeth Stavenow-Hidemarks forskning och skrifter baserade på Nordiska museets samlingar.

10 nov. Ulla Oscarsson. Kvinnomöda och skaparglädje – nedslag i Jämtlands och Härjedalens rika textilhistoria.

8 dec. Arianna Funk, vävare, författare, medlem i Studio SuperSju. En kreativ, men inte respektlös, generation av nyskapande vävare och designers, uppmärksammade både nationellt och internationellt.

Tid: Tisdagar jämna veckor 15/9–8/12 (ej 24/11) kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 4. Min musik. Skjuts till vårterminen.


 

Nr 5. Levande jazzhistoria. Filmas (A) och ges på plats (B).

Jazzhistorien speglad genom sex framträdande profilers karriärer genom decennierna. Vi diskuterar de olika miljöer och inspirationskällor som har format deras liv, såväl musikaliskt som socialt och ser hur de i sin tur har påverkat sin samtid och lagt grundvalar för framtida utvecklingsfaser. Vi lyssnar på och analyserar deras musikaliska kvaliteter, relaterar till andra samtida storheters likheter och olikheter samt studerar kännetecken för de olika epokerna och musikerna. Ulf använder flygeln, trombonen och rösten för att förklara musikaliska skeenden och förbereda de inspelade musikexemplen. Vid två tillfällen presenteras en gäst med en speciell relation till respektive seminariums tema. Vid dessa spontana möten brukar häpnadsväckande saker hända!
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 018-30 28 09. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
17 sept. Louis Armstrong. Geniet som förkroppsligade jazzens essens.

1 okt. Duke Ellington. Skaparen av storbandsjazzens parallella världar.

15 okt. Ella Fitzgerald. Röstdansösen.

29 okt. Count Basie. Swing is the thing.

12 nov. Charlie Parker. Jazzens kvantsprångsmästare.

26 nov. John Coltrane. Den andlige harmoniforskaren. 

Tid: Torsdagar jämna veckor 17/9–26/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 6. Fördjupad förståelse av jazzmusik. Skjuts till vårterminen.


 

Nr 7. ”Verdi är rörelse och handling” – operaserie om Giuseppe Verdi. Filmas (A) och ges på plats (B).

Giuseppe Verdi (1813–1901) är tillsammans med Richard Wagner 1800-talets största och mest inflytelserika operatonsättare. Många av hans operor hör till standardrepertoarens mest älskade verk och spelas i ständigt nya uppsättningar. La Traviata är för närvarande världens mest spelade opera. Verdi var mycket produktiv, skrev närmare 30 fullbordade operor. Hans stil utvecklades hela tiden. Från början anknöt han till traditionen med avgränsade ”nummer”, t.ex. arior, duetter och ensembler, som efter hand blev alltmer integrerade i det dramatiska flödet. I sina två sista operor, Otello och Falstaff, som han skrev efter fyllda 80 år, möter vi en delvis ny dramaturgi och ett mera genomkomponerat musikaliskt flöde, nästan helt utan avgränsbara nummer. Politiskt hade han en stor symbolisk betydelse för Italiens enande, en process som pågick under större delen av hans livstid. Han hyllade de politiska idéerna, något som ofta kan läsas in i hans operor, men han var själv ingen politisk aktivist. Serien belyser Verdis betydelse för utvecklingen av den italienska operan under 1800-talet och för musikdramatiken i stort. Den kommer att innehålla musik från många av hans operor. Några granskas mer i detalj utifrån perspektiven musikalisk tradition och förnyelse, teaterhistoria, uppförandepraxis, samtida politiska strömningar och dagens regitradition.
Serieansvarig: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31.

Program
22 sept. Joakim Tillman, professor i musikvetenskap, Stockholms universitet. Verdis musik och 1800-talets italienska operakonventioner.

6 okt. Erik Graune, operahistoriker, verksam vid Operahögskolan i Stockholm och Stockholms Operastudio, Kulturama, samt omfattande föreläsningsverksamhet. Operaskribent och recensent. Verdi och Italiens enande.

3 nov. Gunnel Bohman, operasångare och Camilla Lundberg, musikkritiker och kulturjournalist. Verdis bästa opera? Om Verdis Requiem.

17 nov. Magnus Tessing Schneider, teater- och operaforskare, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Så ville Verdi att Otello skall uppföras. Scenbilder, historiska ljudinspelningar och Verdis brev och regiprotokoll berättar.

1 dec. Daniel Olmarker, guide, introduktör och publikansvarig vid GöteborgsOperan, frilansande pianist och kompositör. Simon Boccanegra – oförståelig eller fulländad? Om bel cantons bortglömda juvel.

15 dec. Wilhelm Carlsson, regissör, professor i musikdramatisk gestaltning vid Operahögskolan. Verdi – intellekt och känsla i förening. Otello och La Traviata. Två operor som skaver mot varandra och som förenar sig.

Tid: Tisdagar udda veckor 22/9–15/12 (ej 20/10) kl. 15.15–16.45 (dock kl. 13.15–14.45 den 15/12). 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 8. Evert Taubes universum. Filmas (A) och ges på plats (B).

Nationalskalden Evert Taube behöver knappast någon presentation, ändå är han både som vispoet och människa märkligt svårfångad. Ingen skald har som Taube färgat vår bild av ”det svenska”, samtidigt är det svårt att hitta ett mer universellt konstnärskap än hans. Som ung bohem och äventyrare kom Taube att präglas av det tidiga 1900-talets motsägelser och kontraster; i hans visor och texter blandas nationalromantiska och kosmopolitiska drag, liksom det svenska med det exotiska, det arkaiska med det visionära. Genom hela sitt liv var han gränsöverskridande; liv och dikt smälte samman, liksom genrer, tider och världar. Det enda konstanta var Taubes egen rastlösa livsaptit vilket gör hans konstnärskap sällsynt levande. I denna föreläsningsserie är Evert Taubes mångfacetterade visdiktning i centrum, men vi möter också flera av hans föregångare och förebilder, inspirationskällor från avlägsna tider och främmande kulturer liksom de som tolkat och inspirerats av Taube.
Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.

Program
28 sept. Jag kommer av ett brusand’ hav – barnet och bohemen.

12 okt. Många hundra gröna mil –resenären och impressionisten.

26 okt. Rosa på bal – människoskildraren och dramatikern.

9 nov. Som stjärnor små – naturkännaren och romantikern.

23 nov. Diktaren och tiden – klassicisten och folkbildaren.

7 dec. Så länge skutan kan gå – humanisten och levnadskonstnären.

Tid: Måndagar jämna veckor 28/9–7/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 9. Filmstudio Fyris, Grupp 1. Skjuts till vårterminen.

 

Nr 10. Filmstudio Fyris, Grupp 2. Skjuts till vårtermminen.


 

Nr 11. Svensk arkitekturhistoria – med internationella utblickar och uppsalaexempel. Skjuts till vårterminen.


 

Nr 12. Tillståndet i världen hösten 2020. Filmas (A) och ges på plats (B).

I vilket tillstånd världen befinner sig hösten 2020 är inte lätt att veta. Den pandemi som under året dragit fram över världen har helt förändrat spelplanen för länder, för regeringar, för människor. Dock vet vi att höstens upplaga av Tillståndet i världen ska handla om påven Franciskus och hans betydelse för den katolska kyrkan, om den populistiske president Jair Bolsonaros försök att omvandla Brasilien och om den forna sovjetstaten Uzbekistan som möjligen
är på väg mot ett mindre diktatoriskt styre. Det ska också handla om hur Frankrikes president Emanuel Macron manövrerar i ett gungande EU och hur regeringar i en rad stater i Mellanöstern bemöter uppblossande folkliga
protester. Slutligen också hur framtiden ser ut för USA. Är rubriken Fyra år med president Donald Trump eller Fyra år till med president Donald Trump? Och den underliggande frågan för alla föreläsningar är förstås: Hur ser världen ut efter corona-pandemin?
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör vid UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
21 sept. Ulla Gudmundson, skribent och diplomat som under åren 2008–2013 var Sveriges ambassadör i Vatikanen. Påven Franciskus, katolska kyrkan och världen.

5 okt. Torsten Wetterblad, forskare knuten till Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet. Bolsonaros Brasilien.

19 okt. Johan Engvall, forskare och analytiker vid FOI. Uzbekistan och dess grannländer – på rätt väg?

2 nov. Annika Ström-Melin, författare och journalist, senast som DN:s brysselkorrespondent. President Macrons drömmar om Europa.

16 nov. Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Vanstyre och legitimitetskris i Mellanöstern.

30 nov. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Fyra år med president Trump.

Tid: Måndagar udda veckor 21/9–30/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 13. Tillståndet i världen hösten 2020, filmversion. Utgår.


 

Nr 14. Sidenvägarna och Japan – länkar mellan öst och väst. Filmas (A) och ges på plats (B).

Sidenvägarna har i tusentals år bundit samman Europa och Fjärran Östern, genom Centralasien till Japan. Namnet Sidenvägen, som myntades först på 1800-talet, har fått ny aktualitet genom det kinesiska ”Belt & Road Initiative”, BRI, de nya sidenvägarna till lands, till sjöss och i luften. Serien belyser hur Kina och Japan påverkat och påverkats av kontakterna med Europa och västvärlden, från 1700-talets handelskontakter och vurm för det kinesiska, via Sven Hedin och andra svenska forskares kontakter under tidigt 1900-tal till hur Japan förändrats under de senaste 150 åren efter mötet med västerlandet.
Serieansvarig: Claes Leijon, f.d. ambassadråd och Sida-medarbetare, tfn 070-602 53 17, claesse.leijon@gmail.com.

Program
17 sept. Si Han, intendent/curator, Östasiatiska museet. Från 1700-talets kineserier till 1920-talets klassicism inom konst och arkitektur.

1 okt. Mikael Weissmann, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet. BRI och Kina som global aktör.

15 okt. Eva Myrdal, senior forskare, Östasiatiska museet. Svenska forskare och resenärer på Sidenvägarna.

12 nov. Håkan Wahlquist, f.d. curator och ansvarig för Asien-samlingarna, Etnografiska museet, föreståndare Sven Hedin-stiftelsen. Sidenvägen, ett begrepp med en osannolik historia.

26 nov. John Hennessey, postdoktor, forskare vid Hugo Valentin-centret, Uppsala universitet. Japans historia efter 1850 och japansk imperialism.

10 dec. Lars Vargö, f.d. ambassadör i Korea och Japan, chef för ISDPs Japan Center. Kreativitet och kulturella värderingar i ett moderniserat Japan.

Tid: Torsdagar jämna veckor 17/9–10/12 (ej 29/10) kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 15. Familjens metamorfoser. Webbinarium

Familjen har omvandlats sedan 1930- och 40-talisterna var barn. Förstår vi äldre hur de unga vill ordna sitt familjeliv? Idag finns familjer med samkönade föräldrar, bonusfamiljer och familjer med barn genom assisterad befruktning. Serien ger kunskap om familjelivets förändringar med perspektiv från ämnena juridik, demografi, medicin, sociologi och ekonomisk historia. Vi får bl.a. höra om kvinnornas roll i mäktiga finansfamiljer vid sekelskiftet 1900 och om hur samhället sett på homosexualitet genom tiderna innan gifta samkönade kunde bilda familj.
Serieansvarig: Hedvig Ekerwald, professor em. i sociologi, tfn: 070-948 60 95, hedvig.ekerwald@soc.uu.se.

16 sept. Stina Malmén, universitetslektor i ekonomisk historia, Stockholms universitet. Kvinnornas och barnens betydelse i de mäktiga Ekman- och Wallenberg-familjerna vid sekelskiftet 1900.

30 sept. Hedvig Ekerwald. Familjens inre liv: erfarenheter från en tregenerationsstudie.

14 okt. Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitet. Familjen i statistiken: familjen och arbetslöshet, utbildning, skilsmässor och antal barn, samt Sverige i jämförelse med andra länder.  

28 okt. Anna Singer, professor i civilrätt, Uppsala universitet. ”Om en man föder ett barn…” Samtida utmaningar för familjerätten.

11 nov. Barbro Westerholm, riksdagsledamot och läkare. Reformen om samkönades äktenskap och dess bakgrund.

25 nov. Elisabet Näsman, professor em. i sociologi, Uppsala universitet. Hur barn och föräldrar bemöter och hanterar varandra vid dålig ekonomi och missbruk. Barns och föräldrars berättelser.

Tid: Onsdagar jämna veckor 16/9–25/11 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 16. Evolutionsbiologi – evolutionära beteendeanpassningar hos djur till sin omvärld. Webbinarium

Under 2016 och vt 2017 gavs i USU:s regi en serie i tre delar om den biologiska evolutionen under årmiljarder. Den nu aktuella serien behandlar djurs anpassning till och sårbarhet gentemot en föränderlig omvärld. Serien bygger på forskning om djurs många gånger märkliga beteenden, som vi också kan se exempel på i fantastiska TV-produktioner.
Serieansvarig: Göran Milbrink, professor em., tfn 070-941 59 05.
Serieansvarig och samtliga föreläsare är verksamma vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Program
23 sept. Mats Björklund, professor em. Evolutionsbiologi, vad menar vi med det?

7 okt. Jacob Höglund, professor (1) och Katerina Guschanski, fil.dr (2).
1. Bevarandebiologi (på svenska).
2. Bevarandebiologi med särskilt avseende på gorillor (på engelska).

21 okt. Göran Arnqvist, professor. Könskonflikter hos insekter.

4 nov. Anssi Laurela, professor (1) och Frank Johansson, professor (2).
1. Våra svenska groddjur, klimatanpassning och allmän sårbarhet.
2. Lokala anpassningar hos insekter mot klimatförändringar.

18 nov. Anna Qvarnström, professor. Livshistorieevolution och artbildning med flugsnappare som utgångspunkt.

2 dec. Ingrid Ahnesjö, professor. Omvända könsroller hos kantnålar.

Tid: Onsdagar udda veckor 23/9–2/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 17. Infrastrukturer – vad är de bra för? Webbinarium

I sin bredaste definition kan infrastruktur innefatta samtliga tillgångar och nyttigheter som tillsammans skapar förutsättningar för ett fungerande samhälle. Vidare kan begreppet indelas i ekonomisk och social infrastruktur samt hård och mjuk infrastruktur. Den hårda infrastrukturen avser fysiska tillgångar som i regel har formen av stora nätverk, till exempel vägar, järnvägar, hamnar, anläggningar för energiöverföring som el, gas samt fjärrvärme, vatten- och avloppsnät samt infrastruktur för informationsöverföring via post-, tv- och radiosändningar, IT och telefoni. Föreläsningarna i denna serie kommer att i huvudsak beskriva den hårda infrastrukturen i Sverige.
Serieansvariga: Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47. 

Program
16 sep. Tomas Eneroth, statsråd och chef för Infrastrukturdepartementet. Kan komma att ersättas. Vad är de stora utmaningarna för infrastrukturen på nationell nivå?

30 sep. Erik Pelling, kommunalråd Uppsala kommun. Kan komma att ersättas. Det lokala/regionala perspektivet på infrastruktur.

14 okt Linda Pettersson, samhällsplanerare på enhet Strategisk planering, Transportstyrelsen, ”Myndighetens arbete för utveckling av infrastruktur för vägtrafik, sjöfart, luftfart och järnväg”.

21 okt. Uppsala Vatten, Det lokala perspektivet på vatten presenteras av;
Anna Maria Sundin ansvarig för utveckling av spillvattenhantering,
Maria Lindqvist Pettersson ansvarig för strategisk vattenförsörjningsplan och den som planerar för hur vi ska försörja en växande stad med dricksvatten,
Irina Persson, ansvarig för planering av dagvattenhantering.

11 nov. Go¨ran Ericsson, docent, FoU-chef, Svenska kraftna¨t. Om eltransmissionsna¨tets utmaningar.

25 nov. Gustav Mellin, vd Svebio, Biomaterialets mångsidighet.

9 dec. Anders Lindeberg-Lindvet , Intendent, Tekniska muséet Stockholm, Kommunikation av information i alla dess historiska och framtida former.

Tid: Onsdagar enligt ovan 16/9–9/12 kl. 13.15–14.45. 14 timmar.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 18. Människans relation till de andra djuren. Skjuts till vårterminen.


 

Nr 19. Människor som utsätter sig för extrema påfrestningar och vad som driver dem. Filmas (A) och ges på plats (B).

Många människor i dagens samhälle utsätter sig frivilligt för stora risker och extrema påfrestningar, även med fara för livet. För utövare av extrema sporter är det inte sällan en livsstil som andra människor har svårt att förstå, för andra något som kan ingå i deras yrke eller vid volontärarbete. Det finns forskning om vilka faktorer som kan ligga bakom att vissa personer mer än andra frivilligt utsätter sig för stora risker. I denna serie belyses detta och ges både historiska och levande exempel på vilka starka drivkrafter som ligger bakom människor som söker utmaningar och de faror de tvingats hantera.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.

Program
24 sept. Åke Pålshammar, fil.dr i psykologi, senioruniversitetslektor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Vad utmärker människor som tar stora risker?

8 okt. Dag Linnarsson, professor em. i baromedicin, Karolinska Institutet (1) och Jan Linder, f.d. flygöverläkare (1989–2005), kirurg (2).
1. Medicinska faror för astronauter och dykare.
2. Flygmedicinska utmaningar.

22 okt. Ann Enander, professor em. i ledarskapspsykologi, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan. Rustad för risk – människor som riskerar livet i sitt yrke.

5 nov. Håkan Jorikson, museichef, Grenna Museum-Polarcenter. Historiska polarresenärer – deras drivkraft och resornas resultat.

19 nov. Oskar Kihlborg, äventyrare, ledarskapskonsult. Mot alla odds – äventyr i bergen, på haven och i djungeln.

3 dec. Milo Dahlmann, sjuksköterska, långseglare, föreläsare. Varför segla ensam över Atlanten? Och i segelbåt till Antarktis? Tankar, erfarenheter.

10 dec. Renata Chlumska, äventyrare, bergsbestigare bl.a. När bergen och rymden kallar – min drivkraft.

Tid: Torsdagar udda veckor 24/9–3/12 samt jämn vecka 10/12 kl. 15.15–16.45. 14 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.
 

Nr 20. Farsoter – ur ett medicinskt, historiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Ny för hösten. Filmas (A) och ges på plats (B).

Farsoter med hög sjuklighet och dödlighet har såväl i våra dagar som historiskt drabbat mänskligheten. De har påverkat samhället och har även givit avtryck i litteratur, konst och musik. Det här är en fristående fortsättning på vårens serie som beskriver några av dessa farsoter ur ett medicinskt och historiskt perspektiv. Serien drar även ut linjerna till nutid och diskuterar vad framtiden kan tänkas föra med sig. Samhällsförändringar på grund av farsoter belyses och hur de givit kulturella avtryck.
Serieansvariga: Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, tfn 070-578 28 68, och Anne-Marie Pernulf, specialist i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03.

Program
1 okt. Kerstin Hulter Åsberg, docent i internmedicin, Uppsala universitet, och Ulrika Ransjö, docent i klinisk mikrobiologi, Uppsala universitet. Smittkoppor – farsoten som försvann.

15 okt. Anders Hallén, med.dr, f.d. överläkare, hudkliniken, Akademiska sjukhuset (1) och Gunnar Birgegård, professor em. i hematologi, Uppsala universitet (2).
1. Syfilis – en av medicinens maskeradfigurer som lämnat mångahanda spår.
2. Sjukdomens avtryck i musiken.

29 okt. Andreas Mårtensson, professor i internationell barnhälsovård, Uppsala universitet. Sumpfebrar, augustifrossa eller den dåliga luften - inte bara kärt barn har många namn. Malaria i Sverige och i världen.

12 nov. Göran Bratt, med.dr, överläkare infektion, Venhälsan, Södersjukhuset/Karolinska institutet (1) och David Thorsén, universitetslektor i hälsopedagogik, Stockholms universitet (2).
1. AIDS – några medicinska reflektioner kring de första åren.
2. HIV och AIDS – medicinhistoriska perspektiv och kontexter.

26 nov. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet. Spanska sjukan, COVID-19 och vad väntar runt hörnet?

9 dec. Ingrid Uhnoo, docent i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, f.d. programchef Folkhälsomyndigheten (1) och Torsten Gordh, professor em. i klinisk smärtforskning, Uppsala universitet (2).
1. Polio – om epidemierna, vaccinframgången och oväntade händelser.
2. Utvecklingen av assisterad ventilation vid polioepidemierna under 1900-talet.

Tid: Torsdagar jämna veckor 1/10–26/11 samt onsdag 9/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 300 kr.

Kvarvarande föreläsningar från vårterminen

Deltagare från våren ska inte anmäla sig och betalar ingen avgift. Meddela gärna om du inte ska delta, så nya deltagare får plats.
 

Nr 21. Svenska poeter från Karlfeldt till Greider. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Vi får stifta bekantskap med några poeter från vår tid.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-24 30 12, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
14 sept. Göran Greider, författare och poet, talar om sitt skrivande.

Tid: Måndagar 14/9 kl. 13.15–14.45. 2 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 60 kr.
 

Nr 22. Nedslag i konsten. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil. dr. i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
18 sept. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Några av 1900-talets textilpionjärer i Sverige – Märta Måås-Fjetterström, Josef Frank, Astrid Sampe och andra.

16 okt. Maria Taube, tidigare intendent vid Moderna Museet. Bildkonstnären Evert Taube – måleri och teckningar.

30 okt. Ingemar Lindahl, författare, tidigare diplomat, bl.a. ambassadör på Cypern. Visit hos excentrisk herre – om Nils Dardels liv och konst.

11 dec. Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Irving Penn och fotografiets ursprung.

Tid: Fredagar jämna veckor, datum enligt ovan, kl.
13.15–14.45. 8 timmar.
Lokal: Pingstkyrkan, St Persgatan 9.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 175 kr.
 

Nr 23. Arts and Crafts-rörelsen – modernismens startskott i mode, textil och inredning. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Serien om Arts and Crafts-rörelsen belyser en utveckling, ca 1850–1939, i bildkonst, dekoration och mode med fokus på textilmönster, mattor, tapeter och broderier. Rörelsen föddes i protest mot maskinålderns massproduktion, fabrikernas förslavande av människor och hantverkets förfall och spreds från England till kontinenten, Nordamerika och Norden. Från den förgrenade sig stilar som t.ex. art nouveau/Jugend, nationalro- mantik och även funktionalism.
Serieansvariga: Désirée Koslin, professor i Fashion and Textile Studies, Fashion Institute of Technology, New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
1 sept. Désirée Koslin. Nordamerikas Craftsman style, Saarinens Cranbrook Academy of Art, Europas Art Deco och Jazz Age, Paris 20-talskultur med Sonia Delaunay, Ballets Russes och Suédois, rysk konstruktivism. I London Omega Workshops och i Stockholm funktionalism i utställningen 1930.

10 sept. Désirée Koslin. Arts & Crafts-arvet på kontinenten i Deutsche Werkbund och Bauhaus-skolan, New Yorks International Modern med Världsutställningen 1939, pionjärerna i Stockholm: Estrid Ericson, Elsa Gullberg och Astrid Sampe.

Tid: Tisdag 1/9, torsdag 10/9 kl. 10.15–11.45. 4 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 120 kr.
 

Nr 24. Rockhistoria. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Rockmusiken uppkom under 1950-talet och sågs från början inte med blida ögon av vuxengenerationen. Sedan dess har musiken utvecklats till en stark populärkulturell rörelse och omfattar idag ett stort antal musikgenrer. I höst avslutar vi vårens serie med återstående föredrag som behandlar två av rockhistoriens största namn.
Serieansvariga: Per Davidsson, f.d. kanslichef, musikskribent och föreläsare, tfn 070-856 31 44, per.davidsson1@gmail.com, och Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
13 okt. Per Davidsson. The Rolling Stones, f.d. upprorsmakare, still going strong efter snart 60 år.

27 okt. Ulf Gustavsson, f.d. nöjesredaktör på UNT. Varför blev Beatles så stora?

Tid: Tisdagar jämna vecklor 13/10–27/10 kl. 15.15–16.45. 4 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 120 kr.
 

Nr 25. Uppsala idag och i morgon. Hur uthållig är tillväxten? Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Uppsala är sedan en längre tid en av Sveriges snabbast växande städer. Tillväxten idag sker i huvudsak genom förtätning och utvidgning av stadsområdet och regionen. Kvar att belysa har vi nu viktiga områden som stadens grönska, klimatsmarta transporter samt betydelsen av grundläggande upplevelsevärden, trivsel, trygghet. Vi får en genomgång av varje område samt hur långt god praktik och forskning kommit inom respektive område. Som föreläsare medverkar forskare och experter från respektive fackområde. Tillfälle ges till frågor och diskussion.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
4 nov. Tuula Eriksson, sociolog med inriktning mot uthållig samhällsplanering. Om tillgången till grönska i stadens olika rum och dess konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande.

18 nov. Tomas Kåberger, professor i industriell ekonomi, Chalmers tekniska högskola. Vad är och betyder klimatsmarta transporter för individ, företag och samhälle?

2 dec. Lena Steffner, arkitekt SAR/MSA, tekn.dr, m.arch, lärare i landskapsarkitektur på Sveriges lantbruksuniversitet. Om betydelsen av stadens grundläggande upplevelsevärden, trivsel, trygghet m.m.

Tid: Onsdagar udda veckor 4/11–2/12 kl. 13.15-14.45. 6 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 175 kr.
 

Nr 26. Uppsalas studenthistoria. Webbinarium

Överfört från vårterminens program.
Studenterna utgör sedan länge en betydande del av Uppsalas befolkning. Kring sekelskiftet 1800–1900-talet började kvinnorna få tillträde till universitetet. Under senare delen av 1900-talet kom staden och stadslivet alltmer att präglas av universitetet, nya studentbostadsområden och en växande och stundom livfull studentnärvaro under såväl dag- som kvällstid. Men också av en medveten satsning på planerade mötesplatser för forskning och företagande, av typen forskarby, t.ex. vid STUNS-området.
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Tom Lundin, professor em. i katastrofpsykiatri, tfn 070-946 03 58.

Program
8 sept. Cecilia Pahlberg, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet, inspektor, och Anna Marino Jonsäll, tidigare förste kurator Norrlands nation. Föredraget bygger på Gunilla Strömholms studier om kvinnliga studenter vid akademin. Svarta hattar bland vita mössor.

15 sept. Tom Lundin. Från hyrestant och matlag till rum i Studentstaden.

29 sept. Claes Caldenby, ursprungligen från Uppsala, professor em. i arkitekturens teori och historia, Chalmers tekniska högskola. Studenterna, universitetet och staden.

Tid: Tisdagar enligt ovan 8/9–29/9 kl. 15.15–16.45. 6 timmar.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 175 kr.
 

Nr 27. USA inför presidentvalet. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program. 
USA:s isolationism och betydelsen av tv-sända presidentvalsdebatter är även i höst högaktuella ämnen. Och frågan om vem eller vilka som är USA:s bästa och sämsta presidenter kvarstår.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

11 sept. Erik Åsard, professor em. i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Presidentvalsdebatterna i tv från Kennedy-Nixon till idag.

November (datum meddelas senare). Jan Hallenberg, professor em i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. USA mellan globalism och internationalism.

December (datum meddelas senare). Karin Henriksson, journalist och författare som i drygt 30 år bevakat amerikansk politik: Alla USA:s presidenter.

Tid: Erik Åsards föreläsning äger rum i Missionskyrkan fredag 11 september kl. 10.15-11.45. Övriga tider meddelas senare. 6 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 175 kr.
 

Nr 28. Nytt ljus över universum. Webbinarium

Överfört från vårterminens program.
Forskningen har de senaste två decennierna givit viktiga bidrag till förståelsen av vårt universum. I denna serie liksom de två föregående ”Kosmisk resa” och förra terminens förkortade ”Nytt ljus över universum” anträds en hisnande resa där vägen går från vårt eget solsystem till väldiga galaxer med supermassiva svarta hål i centrum och vidare.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16. Serieansvariga och samtliga föreläsare är verksamma vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Program
8 sept. Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik. Neutriner, svårfångade budbärare från universum.

22 sept. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.
Från ursmällen till dagens universum – och sedan.

6 okt. Anders Eriksson, forskare i rymdfysik. Liftarens guide till solsystemet.

20 okt. Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik. ”En den märkligaste dans.” Om samspelet mellan astronomi och fysik, mellan teori och observation, mellan spekulation och vetenskap. Exempel från stjärnfysik med svarta hål, kosmologi och kosmogoni.

Tid: Tisdagar udda veckor 8/9–20/10 kl. 13.15–14.45. 8 timmar.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 175 kr.
 

Nr 29. Farsoter – ur ett medicinskt, historiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Filmas (A) och ges på plats (B).

Överfört från vårterminens program.
Farsoter har såväl historiskt som i vår tid hemsökt mänskligheten och förorsakat hög sjuklighet och dödlighet. Denna miniserie beskriver ett par av dessa farsoter ur medicinskt perspektiv, deras påverkan på samhället och hur de givit kulturella avtryck.
Serieansvariga: Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, Uppsala universitet, tfn 070-578 28 68, och Anne-Marie Pernulf, läkare i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03.

Program
10 sept. Ingrid Uhnoo, docent i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, f.d. programchef Folkhälsomyndigheten. Mässling – en allvarlig men underskattad sjukdom. Vaccinationer – skepsis, risker, nytta.

17 sept. Gunnar Boman, professor em. i lungsjukdomar, Uppsala universitet (1) och Gunnar Birgegård, professor em. i hematologi, Uppsala universitet (2).
1. Tbc – den vita döden. Medicinska och sociala aspekter.
2. Sjukdomens avtryck i musiken.

Tid: Torsdag 10/9 och 17/9 kl. 15.15-16.45. 4 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: Deltagare i serien under våren 2020: ingen anmälan eller avgift.
Nya deltagare: 120 kr.

Ändringar/Nyheter

 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
Gå in under Anmälan - Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Vi skickar ibland ut påminnelser och information om resor med restplatser via E-post.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmaster(at)usu.se

2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 6 augusti 2020 15:54