Föreläsningsserier hösten 2021

Hur anmäler man sig? Se flik Anmälan - Anmälan till serier och cirklar och Anmälan - Regler för deltagande.   

Alla serier som ges i Missionskyrkans Kyrksal filmas också och filmen ligger på USU:s webbplats i två veckor, tillgänglig för de medlemmar som anmält sig till serien. Vi följer pandemirestriktionerna vilket kan innebära begränsat antal deltagare på plats tills vidare.

_____________________________________________

 

Nr 1. Ut i vida världen – svenska författare och resenärer från Linné till Martinson

Resor ut i världen, till avlägsna platser i det egna landet eller till främmande nejder, kan ha många orsaker. Författare och forskare ger sig ut, drivna av en längtan att studera och finna nytt stoff för böcker och undersökningar. Eller kanske söker de enbart inspiration och nya upplevelser. I denna serie får vi höra om resor som gett upphov till skönlitterära romaner, reportage och vetenskapliga studier.
Serieansvariga: Eva Heggestad, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 070-605 83 88, och Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap, tfn 018-50 72 11.

Program
23 sept. Hanna Hodacs, docent i historia, Uppsala universitet. Ett liv i resor – om Carl von Linné.

8 okt. Stefano Fogelberg Rota, universitetslektor, forskare, Södertörns högskola. Sevärdheter i Rom. Guideböckernas betydelse för nordiska resenärer under 1600- och 1700-talen.

21 okt. Cristine Sarrimo, docent i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Heidenstams resor i fantasi och verklighet.

4 nov. Ulrika Knutson, journalist, författare. Fredens stadsbud i Europa. Elin Wägners resor 1919–1938.

18 nov. Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. En liten lärarinna kliver ut i världen – resornas betydelse för Selma Lagerlöfs författarskap.

2 dec. Johan Svedjedal, professor em. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet. En havsproletär reser jorden runt. Om Harry Martinsons sjömansskildringar ”Resor utan mål” och ”Kap Farväl”.

Tid: Torsdagar jämna veckor 23/9, 21/10–2/12 kl. 13.15–14.45 samt fredag 8/10 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 2. Nedslag i konsten. På plats (A) och Filmad (B).

Olika typer av konstnärer och konstnärsroller presenteras. Syftet med serien är att ge en djupgående analys av konstnärerna och deras verk.
Serieansvarig: Carola Hermelin, fil.dr i litteraturvetenskap, f.d. bitr. chef vid Nobelbiblioteket, tfn 018-51 50 55.

Program
24 sept. Jacob Kimvall, universitetslektor i konstvetenskap, Stockholms universitet. Andy Warhol – en konstvärldens konstnär.

8 okt. Helén Hallgren Archer, intendent vid Nationalmuseum. Claude Monet och impressionisterna.

22 okt. Thomas Hård af Segerstad, tidigare universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Från Kreta till Toledo. El Greco.

12 nov. Carina Jacobsson, docent, universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet. Tizian i renässansens Venedig.

19 nov. Ylva Hillström, intendent vid Moderna Museet. Alberto Giacometti – på jakt efter verkligheten.

3 dec. Ingemar Lindahl, författare, tidigare diplomat, bl.a. ambassadör på Cypern. Visit hos excentrisk herre – om Nils Dardels liv och konst.

Tid: Fredagar jämna veckor 24/9–3/12 (ej 5/11) samt udda vecka 12/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 3. Vad är konst? Konstfilosofin och konsterna genom historien

Serien behandlar konstfilosofiska och konstteoretiska uppfattningar om konstens natur, funktion och värde ur ett historiskt perspektiv. Exemplariska konstverk från varje epok används för att illustrera de teoretiska resonemangen. Föreläsningarna kretsar kring följande frågeställningar: konst—vetenskap, konst—religion, konst—värde,  konstarternas egenart och inbördes förhållande.
Serieansvariga: Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27, och Malin Åkerblom, docent i miljökemi, tfn 070-354 27 62. Föreläsare vid samtliga tillfällen, utom 12 oktober, är Lars-Olof Åhlberg, professor em. i estetik, Uppsala universitet.

Program
28 sept. Antiken. Platon och Aristoteles. Konst, verklighet och efterbildning (mimesis).

12 okt. Christine Zyka, fil.dr, lektor i filosofi, Newmaninstitutet, Uppsala. Medeltiden. Teologisk-filosofiska teorier om skönhet och konst. Bonaventura, Thomas av Aquino.

26 okt. Renässansen. Arti del disegno, de tre teckningskonsterna, måleri, skulptur, arkitektur. Alberti, Vasari, Da Vinci och paragone-debatten om de enskilda konstarternas värde.

9 nov. 1700-talet. Burke, Hume och Kant. Om smak och geni, det Sköna och det Sublima.

23 nov. 1800-talet. Konstens metafysik: Hegel och Schopenhauer. Hanslicks musikestetik.

7 dec. 1900-talet. Modernismen, konstrevolutionerna och avant-gardet. “Kan vad som helst vara konst?”

En resa till Berlin planeras under våren 2022. Kostnader för resan tillkommer. Resan blir öppen för alla USU:s medlemmar, men företräde ges för seriens deltagare.

Tid: Tisdagar udda veckor 28/9–7/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X, dock Missionskyrkan, Kyrksalen 26/10.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 4. Berättande trådar – textil konst från 1960 till nutid

Sextiotalets radikala strömningar frodades i textil konst, då orädda utövare ifrågasatte tidigare dogmer om skala, material och teknik. 1980-talets elektroniska revolution fick genklang hos textilare vars redskap tidigt kunde anpassas, som maskiner för vävning, stickning och broderi. Textilskapare har också legat främst med idéer för dagens fokus på miljökraven. I serien ingår dels översikter med internationell bredd där de nordiska länderna har spelat viktiga roller, dels individuella presentationer av nu aktiva designers.
Serieansvariga: Désirée Koslin, PhD, Fashion Institute of Technology, New York, tfn 070-358 37 60, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27.

Program
21 sept. Désirée Koslin. Socialt/politiskt engagemang i textil form – protest, feminism, aktivism.

5 okt. Désirée Koslin. Textilkonst över gränserna: utställningar från Lausanne till Beijing.

19 okt. Désirée Koslin. De nya redskapen och nätverken – elektronik och samarbeten.

2 nov. Arianna Funk, vävare, författare, medlem av kollektivet SuperSju. En kreativ, men inte respektlös, generation av nyskapande vävare och designers, uppmärksammade både nationellt och internationellt.

16 nov. Marcia Harvey Isaksson, gallerist Fiberspace. Fiberspace, sex år av textilkonst, konsthantverk och design.

30 nov. Berit Sahlström, bildvävare. Kvinnorum.
I universitetshusets lärosalar hänger flera av Berit Sahlströms bildvävnader. I anslutning till föreläsningen gör vi en guidad tur, då hon berättar om dem.

Tid: Tisdagar jämna veckor 21/9–30/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 5. Min musik. Både i lokal och som film.

Kulturpersonligheter och musiker berättar om och spelar musik som betytt mycket för dem. Variationen i musikval och berättarnas verksamhet är stor. Eftersom berättelserna ofta har formen av livsberättelser blandas känd musik ur vårt gemensamma musikarv med mer ovanlig musik som kommer från berättarnas bakgrund och specialintressen. Vi strävar efter att inbjuda intressanta personer med stort musikintresse från många olika verksamhetsområden.
Serieansvariga: Gunnar Birgegård, professor em. i medicin, tfn 070-215 09 89, och Gunnel Fagius, musikvetare, musikdirektör, tfn 070-214 13 70.

Program
13 sept. Per Nyrén, utbildad vid Kungl. Musikhögskolan, studerat musikvetenskap och litteraturhistoria. Tidigare ledare för Helsingborgs Konserthuskör och kammarkören Felicitas. Konstnärlig ledare för Helsingborg Pianofestival. Ordförande i Helsingborgs Kammarmusikförening.
Denna föreläsning är överförd från vårterminen. Både vårterminens och nya deltagare är välkomna.

20 sept. Surte Norin, teknisk chef/ljudmästare på Uppsala Konsert och Kongress med känsligt öra för musik. Frilansande ljuddesigner/ljudtekniker. Vi får bl.a. höra en del aldrig tidigare hörda inspelningar från hans karriär.

4 okt. Anders Emtell, klassisk gitarrist, utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Har även en kantorsexamen och arbetar sedan 2014 som musiker i Vaksala församling. Anders lyssnar mest på klassisk musik, men en del pop blir det också.

18 okt. Leif Alpsjö, uppländsk spelman på heltid, riksspelman på fiol och nyckelharpa, med början som folkdansare och banjospelare i dixieband.

15 nov. Anna Hoffstedt, överläkare i pediatrik. Lämnade vid 63 års ålder sitt chefsjobb på sjukhus för att återuppta utbildning i cellospel på heltid. Är också smakexpert på svenska äpplen.

29 nov. Susanna Hellsing, förlagsredaktör och dansare. Ord, musik och dans har följt henne genom livet sedan hon växte upp med Hellsings visor. I rollen som cirkeldansledare i Uppsala och Stockholm använder hon sig av folkmusik, populärmusik, jazz och klassiskt.

13 dec. Stina Ekblad, skådespelerska, spelade klarinett i skolans blåsorkester som barn och har sedan dess älskat musik. Tycker om att se sina manuskript som partitur, söker alltid den dolda eller halvdolda musiken i rollen, läser mycket dikt, inte minst för rytmens skull. Anser att poesi är ord som försöker vara musik.

Tid: Måndagar 13/9 samt jämna veckor 20/9–13/12 (dock ej 1/11) kl. 10.15–11.45. 14 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr
TILLBAKA
 

Nr 6. Mozart – fullkomnaren

Rubriken är ett citat från Yngve Flyckt, pianist, pianopedagog och författare under första halvan av 1900-talet. Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791) var sin tids största tonsättare, ”bäst på allt”, i alla de genrer han komponerade. Över alltihopa lyser operorna. Han efterlämnade 22 operor, varav fem är ofullbordade. Hans tre ”stora” verk i opera buffa-genren återkommer ständigt i nya versioner på världens operascener – Figaros bröllop, Don Juan och Così fan tutte, alla med text av Lorenzo da Ponte. Här finns ett psykologiskt skarpsinne och en musikalisk personteckning med få motsvarigheter i operalitteraturen. Även Trollflöjten, som mer skildrar arketypiska gestalter och behandlar existentiella frågor, är mycket älskad. Bland hans verk i opera seria-traditionen märks särskilt Idomeneo och Titus. 
Serien vill bredda och fördjupa synen på Mozart som operakompositör ur ett antal olika perspektiv.
Serieansvarig: Axel Brattberg, neurolog, tfn 070-423 27 31, axel.brattberg@rehab.uu.se.

Program
21 sept. Joakim Tillman, professor i musikvetenskap, Stockholms universitet. Komik och allvar: om musikens karakteriserande funktioner i ”Don Giovanni”.

5 okt. Camilla Lundberg, musikkritiker och kulturjournalist och Gunnel Bohman, operasångare, röstpedagog, KBT-terapeut. ”Figaros bröllop.”

19 okt. Daniel Olmarker, guide, introduktör och chef för värdorganisationen vid GöteborgsOperan; frilansande pianist och kompositör. Vem bryr sig om recitativet?

2 nov. Per-Erik Öhrn, regissör, operasångare, skådespelare, professor em., översättare, operachef. Våld och galenskap – en introduktion till Mozarts svarta operakomedi ”La Finta Giardiniera”.

16 nov. Sofia Nyblom, musik- och operakritiker i SvD, radioproducent och programledare. ”Trollflöjten”. En myt om kärlek och livets prövningar.

30 nov. Magnus Tessing Schneider, teater- och operaforskare, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Medkänsla och grymhet i ”Don Juan” och ”Titus”.

Tid: Tisdagar jämna veckor 21/9–30/11 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 7. Den svenska jazzens mästare – 100 år av svensk jazzhistoria. Både i lokal och som film.

Under höstens serie stannar vi på svensk mark och följer några starka musikprofiler. Ulf Johansson Werre spelar, berättar och låter oss komma närmare musiken och människorna genom decennierna och stilarterna och sätta in deras gärningar i ett konstnärligt och historiskt sammanhang. Vi analyserar musikerna och deras inspirationskällor, förklarar olika musikaliska uttryck vid flygeln eller trombonen. Vid två tillfällen presenterar Ulf en gäst som fördjupar upplevelsen av det aktuella seminariets tema. 
Serieansvariga: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Program
16 sept. Svensk dansmusik ”goes hot”. Calle Jularbo, Helge Lindberg, Svenska Paramountorkestern m.fl. 

30 sept. Swing, swing, swing! Håkan von Eichwald, Arne Hülphers, Gösta Törner m.fl. 

14 okt. Senswing och bebop, nya soliststjärnor. Thore Ehrling, Thore Jederby, Alice Babs, Bengt Hallberg m.fl. 28 okt. De legendariska åren, 50-talet. Arne Domnérus, Åke Persson, Harry Arnold, Hacke Björksten m.fl.

11 nov. Fäbodjazz, avant-garde och cool blandas med swing och dixie. Lars Gullin, Jan Johansson, Ove Lind, Bengt-Arne Wallin, Jazz Doctors m.fl.

25 nov. Odyssé bland seriedeltagarnas önskningar. Ulf sammanställer detta seminarium utifrån inkomna förslag.

Tid: Torsdagar udda veckor 16/9–25/11 kl. 10.15–11.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 8. Fördjupad förståelse av jazz

Om situationen tillåter ges åter denna uppskattade serie där Ulf Johansson Werre analyserar och diskuterar ämnen och frågor från deltagarna. En spännande och spontan dialog om musikaliska företeelser, allt från grundläggande funderingar till avancerade frågeställningar, formar dessa seminarier till möten som utvecklar våra sinnen och vår förståelse för musik på ett djupare plan.
Serieansvariga: Lasse Sunnås, fil.mag., tfn 070-835 06 98, och Ulf Johansson Werre, med.dr h.c., musiker, storbandsledare, universitetslärare, Uppsala universitet, tfn 073-508 68 83. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Ulf Johansson Werre.

Tid: Torsdagar jämna veckor 7/10–16/12 (ej 18/11) kl. 10.15–11.45 samt udda vecka 25/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.
Avgift: 350 kr.

TILLBAKA
 

Nr 9. Rockhistoria. Både i lokal och som film.

Rockmusiken har betytt mycket för miljontals människor över hela världen. Det började under 50-talet som något för ungdomsgenerationen, d.v.s. dagens pensionärer. Vuxengenerationen var dock inte förtjust, men snart utvecklades rocken till en bred populärkulturell rörelse som omfattar flera musikgenrer och når alla åldrar. Serien startar med Elvis, i vars musikaliska universum svart blues, hillbilly, opera, pop, gospel och jazz samlades. Många av Elvis ca 70 album betraktas inte som ”riktiga” och svaret på varför får vi av en Elvisnörd från Uppsala. I ett samtal belyses några av de många kvinnliga artister som haft stor betydelse för pophistorien, men som orättvist glömts bort. Serien tar vidare upp den svenska 60-talspopen, som var en unik folkrörelse som berörde en stor del av ungdomsgenerationen. Uppsalabandet Kaipa, som slog igenom internationellt på 70-talet och som fortfarande verkar, får en personlig presentation av gruppens trummis. ABBA är den svenska musikexport vi är mest stolta över. Gruppens storhet och enastående utveckling belyses i det avslutande föredraget.
Serieansvariga: Per Davidsson, f.d. kanslichef, musikskribent och föreläsare, tfn 070-856 31 44, per.davidsson1@gmail.com, och Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
29 sept. Kent Wennman, kulturentreprenör, musiker och Elvisnörd. Elvis – king of all kinds of music.

13 okt. Anna Charlotta Gunnarson, frilansjournalist och författare. Skriver i Vi och SvD. Ett samtal med Per Davidsson utgår från hennes bok Kvinnorna som formade pophistorien.

27 okt. Kent Wennman. Elvis – världens mest kända artist, men ändå så gåtfull?

10 nov. Ulf Gustavsson, f.d. nöjesredaktör på UNT. Svensk 60-talspop, ett fenomen i toner och långt hår.

24 nov. Ingemar Bergman, musikentreprenör och medlem i gruppen Kaipa. Kaipa – från replokal vid Samariterhemmet till Japan.

8 dec. Ulf Gustavsson. ABBA i backspegeln – stor musik i ”kommersiellt” popformat.

Tid: Onsdagar udda veckor 29/9–8/12 kl. 15.30–17.00. Obs tiden. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 10. The Beatles. Enbart som film. Zoom vid ett tillfälle.

Ingen populärmusikalisk grupp eller enskild artist har varit så banbrytande och fått så långtgående inflytande som The Beatles. Som populärkulturellt fenomen var de kanske den viktigaste katalysatorn för 60-talets sociokulturella revolution vilken kom att omkullkasta den ”gamla världsordningen” och bana väg för en ny antiauktoritär tidsanda över hela Västvärlden. Samtidigt var The Beatles konstnärskap djupt förankrat i den brittiska kulturen och rymmer en mängd stiltraditioner. Vad var bakgrunden till gruppens framgångsrika karriär, hur utvecklades den, vilka influenser och konsekvenser fick den? I sex digitala föreläsningar och en frågestund via Zoom får vi följa gruppmedlemmarnas liv och den stora samhällsutvecklingen, men i centrum finns deras musik, texter och artisteri.
Serieansvariga: Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, Stockholms universitet, tfn 076-211 49 97, johannabromanakesson@gmail.com, och Ingrid Åberg, docent i historia, tfn 070-302 39 27. Föreläsare vid samtliga tillfällen är Johanna Broman Åkesson.
Serien erbjuds endast digitalt. Varje vecka läggs ett nytt avsnitt upp, och filmen ligger kvar hela terminen. Vid ett tillfälle är det i stället för film en frågestund med föreläsaren via zoom. Frågor kan fortlöpande sändas per epost till föreläsaren och via chat under frågestunden. Listor över  musikexempel med länkar till Youtube och Spotify meddelas i anslutning till publiceringen av varje föreläsning. De går också att ladda ner som ett samlat pdf-dokument.

Program
4 okt. Prolog – före The Beatles.

11 okt. Den glada tiden.

18 okt. Den sökande tiden.

25 okt. Den revolterande tiden.

1 nov. Den resignerade tiden.

8 nov. Epilog – efter The Beatles.

15 nov. Frågestund.

Tid: Ny film läggs ut varje måndag 4/10–8/11 och är på cirka 60 min.  Frågestund via Zoom 15/11 kl. 15.15–16.30.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 11. Politiska mord i historia och nutid

Mord som medel och som ett yttersta argument i kamp om den politiska makten har en lång historia. Förhoppningen är att ändra rådande maktförhållanden och öppna vägar  till en ny och bättre värld. Historien lär dock att så sällan blir fallet. Morden tystar offren men kan bli verkningslösa, till och med kontraproduktiva, i ett längre perspektiv. Serien tar upp politiska mord från olika tider – från 1700-talet till vår nära samtid – från skilda politiska sammanhang och med olika motiv – ideologiska konflikter inom det socialistiska fältet, nakna maktkamper på högsta politiska nivå, religionens och rasfrågans laddade världar. Syftet är dels att fånga den politiska bakgrunden till morden, dels att analysera konsekvenserna på längre sikt av handlingarna.
Serieansvariga: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör vid UNT, tfn 070-662 18 67, och Ingrid Åberg, docent i historia,  tfn 070-302 39 27.

Program
22 sept. Mikael Alm, docent i historia, Uppsala universitet. "..maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, förliden fredag d.16 mars 1792.." Sammansvärjningen mot Gustaf III.

6 okt. Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker. Jamal Khashoggi – viktigare som död än som levande.

20 okt. Isak Rubensson, samhällsvetare och USA-kännare. Mordet på Martin Luther King jr och historien om svart politiskt motstånd.

3 nov. Klas-Göran Karlsson, professor i historia, Lunds universitet. Makt och mord i Kreml från Lenin till Putin. 

17 nov. Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet. De politiska morden som ändrade Sydasien.

1 dec. Ulrika Knutson, journalist, författare. Revolutionären Rosa Luxemburg – symbol för den visionära drömmen.

Tid: Onsdagar jämna veckor 22/9–1/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Universitetshuset, Sal X, dock Missionskyrkan, Kyrksalen 1/12.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 12. Tillståndet i världen hösten 2021. På plats (A) och Filmad (B).

En pandemi, två parlamentsval och två stora länder där ledarna har problem. Så kan man kort sammanfatta innehållet i höstens upplaga av Tillståndet i världen. I två olika föreläsningar behandla konsekvenserna av den mer än årslånga nedstängningen av stora delar av världen. Vad blir de ekonomiska effekterna, blir fattiga länder fattigare, blir rika mindre rika? Finns det hopp om återhämtning? Och hur ser framtiden ut för världens barn? Två parlamentsval
äger rum i september, i Ryssland och i Tyskland. I ena fallet kan man vara ganska säker på att nuvarande makthavare sitter kvar, i det andra absolut säker på att det blir en ny regeringschef. Båda valen har stor betydelse för framtiden. Serien tar också upp utvecklingen i två länder med fokus på det politiska ledarskapet: Etiopien där fredspristagaren Abiy Ahmeds gloria hamnat på sned, och USA där president Joe Biden lovat att ena ett svårt splittrat land.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
27 sept. Ulla Birgegård, professor em. i ryska, Uppsala universitet. President Putins första krets och kretsen bortom.

11 okt. Jan Lewenhagen, författare och journalist och tidigare bl.a. Dagens Nyheters Tysklandskorrespondent 2006–2016. Arvet efter Angela Merkel.

25 okt. Michael Ståhl, statsvetare, tidigare bl.a. chef för International Foundation for Science och för Nordiska Afrikainstitutet. Fredspristagaren och den etiopiska ofreden.

8 nov. Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, Uppsala universitet. En framtid för världens barn?

22 nov. Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet. Pandemin och den globala ekonomin.

6 dec. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Ett år med president Joe Biden.

Tid: Måndagar udda veckor 27/9–6/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 13. Den nya medievärlden. Både i lokal och som film.

Hur får vi numera veta hur världen ser ut? Digitaliseringen av samhället har stuvat om förutsättningarna för journalistiken som den såg ut tidigare. Allt färre prenumererar på dagliga papperstidningar. Politiska opinioner vill minska anslagen till allmänfinansierade medier. Nätet översköljs av sanna och falska nyheter, av tyckare, påtryckare och influerare. Och hur kommer det att gå för floran av nya digitala publikationer? Så hur ska vi orientera oss i medielandskapet, nu och i framtiden? Om detta handlar denna miniserie i tre avsnitt.
Serieansvarig: Lars Nilsson, f.d. chefredaktör för UNT, tfn 070-662 18 67, lars.nilsson470@gmail.com.

Program
19 nov. Kalle Sandhammar, VD och chefredaktör UNT. Därför behövs lokal journalistik.

26 nov. Hanna Stjärne, VD för Sveriges Television. Utmaningarna för public service.

3 dec. Olle Lidbom, medieanalytiker. Från press till pod.

Tid: Fredagar 19/11, 26/11, 3/12 kl. 10.15–11.45. 6 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 200 kr.
TILLBAKA
 

Nr 14. Folkvandringar i vår tid. Både i lokal och som film.

I alla tider har människor rört sig över gränser. På flykt undan krig och katastrofer eller på jakt efter ett bättre liv. gör med människor. Från arbetskraftsinvandring till Sverige i mitten av förra seklet till dagens flyktingsituation på Medelhavet och i världen. Vi får beskrivet vad flykting- och
asylrätt innebär, klimatets inverkan på migration och hur traumatiserade flyktingar kan tas om hand. Slutligen kommer Migrationsverkets generaldirektör och berättar om problem och utmaningar.
Serieansvarig: Claes Leijon, f.d. Sida-medarbetare och ambassadråd, tfn 070-602 53 17, claesse.leijon@gmail.com.

Program
29 sept. Olle Jansson, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Arbetskraftsinvandring under tillväxtåren.

13 okt. Daniel Hedlund, forskare i migrationsrätt, juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Flykting – och asylrätt.

27 okt. Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent. Ingen över bron! Vad driver och vad stoppar migration?

10 nov. Johan Schaar, forskare, tidigare verksam vid Röda Korset, Sida, UD och Sipri. Klimatförändringar och migration.

24 nov. Niklas Möller, leg. psykolog/leg. psykoterapeut, verksamhetschef Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Uppsala. Krig, tortyr och flykt, vad sker med människor och hur hjälpa?

8 dec. Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. Migrationsverkets uppdrag och verksamhet.

Tid: Onsdagar udda veckor 29/9–8/12 kl. 13.30–15.00. Obs tiden. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 15. Svensk arkitekturhistoria – med internationella utblickar och Uppsalaexempel. Både i lokal och som film.

Arkitekturen omfattar alla beståndsdelar i den fysiska livsmiljön. Fram till mitten av 1700-talet kom arkitekturen att utvecklas inom relativt enhetliga former där arbetsmetoder,  byggmästarens, arkitektens och brukarens intresse kunde variera från epok till epok och från plats till plats. Efter den industriella revolutionen och upptäckten av nya byggnadsmaterial, tillämpningen av nya tekniker samt åtföljande sociala och kulturella förändringar föds den moderna arkitekturen. Sverige var relativt tidigt ute när det gällde att ta intryck av funktionalismen. Vi var i jämförelse med många andra länder ett relativt homogent samhälle med social inriktning vilket måhända var orsaken. Tidigare var intresset så gott som enbart inriktat mot byggnadernas kvaliteter, nu vändes det också mot  tillblivelseprocessen och konstruktionen. I Sverige hade vi också en systematisk samhällsplanering som snarare sökte enhetlighet i större stadslandskap. Vi ser därför efter 1950-talet ett alltmer internationellt perspektiv i utvecklingen av arkitekturen i allt mindre av sällsynta och
särpräglade former.
Serieansvarig: Sten Åke Bylund, f.d. fastighetsdirektör, tfn 070-648 67 85.

Program
20 sept. Johan Mårtelius, professor em., KTH. Från romansk och gotisk medeltid till klassiskt 1700-tal.

4 okt. Johan Mårtelius. Från nyantikt 1700-tal till 1800-talets kritiska rörelser.

11 okt. Johan Mårtelius. Från regionalism kring 1900 till klassiska utblickar kring 1920.

1 nov. Claes Caldenby, professor em., Chalmers, sedan mer än 40 år i redaktionen för tidskriften Arkitektur. Från 1920-tal till 1950-tal: Gunnar Leche och det svenska folkhemmet.

15 nov. Claes Caldenby. Från 1950-tal till 1980-tal: senmodernism och postmodernism. 

29 nov. Claes Caldenby. Från 1980-tal till 2020-tal:
postindustrialism och storstadsdrömmar.

Tid: Måndagar jämna veckor 20/9–29/11, kl. 13.15–14.45. dock udda vecka 11/10 kl 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 16. Infrastruktur – vad är den bra för?

I sin bredaste definition kan infrastruktur innefatta samtliga tillgångar och nyttigheter som tillsammans skapar förutsättningar för ett fungerande samhälle. Vidare kan begreppet indelas i ekonomisk och social infrastruktur samt hård och mjuk infrastruktur. Den hårda infrastrukturen avser fysiska tillgångar som i regel har formen av stora nätverk, till exempel vägar, järnvägar, hamnar, anläggningar för energiöverföring som el, gas samt fjärrvärme, vatten- och avloppsnät. Den avser också infrastruktur för informationsöverföring via post-, tv- och radiosändningar, IT och telefoni. Föreläsningarna i denna serie kommer att i huvudsak beskriva den hårda infrastrukturen i Sverige.
Serieansvariga: Jan Frisk, civ.ing., tfn 070-514 63 26, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47.

Program
7 okt. Erik Pelling, kommunalråd Uppsala kommun. Det lokala/regionala perspektivet på infrastruktur.

12 okt. Linda Pettersson, samhällsplanerare på enhet Strategisk planering, Trafikverket. Myndighetens arbete för utveckling av infrastruktur för vägtrafik, sjöfart, luftfart och järnväg.

26 okt. Sigrid DeGeyter, VD Uppsala Vatten. Det lokala perspektivet på vatten.

9 nov. Göran Ericsson, docent, FoU-chef, Svenska kraftnät. Om eltransmissionsnätets utmaningar.

23 nov. Gustav Melin, VD Svebio. Biomaterialets mångsidighet.

7 dec. Anders Lindeberg-Lindvet, intendent, Tekniska museet, Stockholm. Kommunikation av information i alla dess historiska och framtida former.

Tid: Torsdag 7/10 samt tisdagar udda veckor 12/10–7/12 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B, dock Universitetshuset, Sal IX 26/10.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 17. Evolutionsbiologi – evolutionära  beteendeanpassningar hos djur

Under 2016 och våren 2017 gavs i USU:s regi en serie i tre delar om den biologiska evolutionen under årmiljarder. Den nu aktuella serien behandlar djurs anpassning till och sårbarhet gentemot en föränderlig omvärld. Serien bygger
på forskning om djurs många gånger märkliga beteenden, som vi också kan se exempel på i fantastiska TV-produktioner.
Serieansvarig: Göran Milbrink, professor em., tfn 070-941 59 05. Serieansvarig och samtliga föreläsare är verksamma vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Program
22 sept. Mats Björklund, professor em. Evolutionsbiologi, vad menar vi med det?

6 okt. Anssi Laurela, professor (1) och Alex Jensen, doktorand (2).
1. Våra svenska groddjur, klimatanpassningar och allmän sårbarhet.
2. Bevarandebiologi med särskild inriktning mot gorillor.

20 okt. Göran Arnqvist, professor. Könskonflikter (sexual conflicts) hos insekter.

3 nov. Jacob Höglund, professor (1) och Frank Johansson, professor (2).
1. Bevarandebiologi.
2. Lokala anpassningar hos insekter mot klimatförändringar.

17 nov. Anna Qvarnström, professor. Livshistorieevolution och artbildning med flugsnappare som utgångspunkt.

1 dec. Ingrid Ahnesjö, professor. Vad är hanligt, honligt och vanligt hos kantnålfiskar?

Tid: Onsdagar jämna veckor 22/9–1/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 
 

Nr 18. Nytt ljus över universum

Den första föreläsningen via Zoom (webbinarium).

Forskningen har de senaste två decennierna givit viktiga bidrag till förståelsen av den så kallade kosmologiska standardmodellen. Pionjärarbeten har givit James Peebles hälften av 2019 års nobelpris i fysik. I serien uppmärksammas
detta samt de stora framgångarna i sökandet efter svarta hål, som 2017 och 2020 belönats med nobelpris i fysik. I denna serie anträds en hisnande resa där vägen går från materiens minsta beståndsdelar till väldiga galaxer med
supermassiva svarta hål i centrum.
Serieansvariga: Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47, och Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16.

Program
16 sept. Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik, Uppsala universitet. Neutriner, svårfångade budbärare från universum. Webbinarium. Zoomlänk sänds till deltagarna.

30 sept. Andreas Korn, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Är vår civilisations öde skrivet i stjärnorna? Om Fermis paradox och aktuell stjärnforskning.

14 okt. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Nobelprisen i fysik 2017, 2019 och 2020, hur hänger de belönade upptäckterna ihop?

28 okt. Magdalena Larfors, docent i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Mörk energi i universum.

11 nov. Anders Eriksson, forskare i rymdfysik och Staffan Yngve. ”Det är dom små små detaljerna som gör’et”, om rymdfysiken som en understundom gungande brygga till allmän relativitetsteori.

25 nov. Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet. Ett kosmiskt alfabet.

Tid: Torsdagar udda veckor 16/9–25/11 kl. 13.15–14.45. 12 timmar.
Lokal: 16/9 webbinarium, därefter Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6B, dock Universitetshuset, Sal IX 28/10, Universitetshuset, Sal X 25/11.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 19. Lukt och smak – sinnen i samverkan som ger livskvalitet

Lukt- och smaksinnena har under evolutionen hjälpt oss att avgöra vad som har varit bra respektive dåligt att äta, inandas och närma sig. Djur, och kanske människor, kommunicerar också med feromoner, som är närbesläktade med luktämnen. Vi vet nu mycket om den bakomliggande biologin och kemin, t.ex. att det finns ca 350 receptortyper i näsan som kan registrera hundratusentals olika luktämnen. I denna serie får vi veta mera om hur dessa sinnen fungerar, om sjukdomar, bland annat covid-19-infektion, om njutningar, samt om praktiska tillämpningar som ger glädje och underlättar livet.
Serieansvariga: Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10, och Per Olof Osterman, docent i neurologi, tfn 070-374 72 92.

Program
30 sept. Per Olof Osterman, (1) och Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet (2).
1. Inledning – luktsinnets och smaksinnets anatomi.
2. Luktreceptorernas kemi och gener som styr.

14 okt. Dag Nyholm, docent i neurologi, specialistläkare vid verksamhetsområdet neurologi, Akademiska sjukhuset. Sjukdomar som drabbar luktsinnet – t.ex. tumörer, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar och covid-19-infektion.

28 okt. Christer Löfstedt, professor i ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet. Insektsferomoner – funktion och praktisk användning.

11 nov. Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog, Stockholms universitet. Smakupplevelser och den goda smaken i ett historiskt perspektiv.

25 nov. Johanna Post, f.d. butikschef, Parfymeri L (1) och Johan Sörensson, grundare och kafferostare, The Broker Coffee Roastery, Uppsala och Anahita Vazvan, grundare och VD Vegan Delights, Uppsala (2).
1. Väldoft, parfym och parfymindustrin.
2. Kafferosteri och vegansk chokladtillverkning i en småskalig lokal produktion.

9 dec. Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, Centrum för analys och syntes, Lunds universitet. Njutningens kemi.

Tid: Torsdagar udda veckor 30/9–9/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen 30/9, 14/10, 28/10, Universitetshuset, Sal X 11/11, 25/11, 9/12.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 

Nr 20. Covid-19-pandemin – tillbakablickar och framtida strategier. Både i lokal och som film.

Vid nyåret 2019/20 kunde vi inte ana att ett nytt virus så totalt skulle komma att dominera vår tillvaro under så lång tid. Pandemier har mänskligheten genomlevt tidigare, även i våra dagar. Exempel på det är ”Asiaten” och ”Fågelinfluensan”. I denna serie ser vi tillbaka på tiden med covid-19 ur flera synvinklar. Vad har vi lärt oss medicinskt? Hur har krishantering/-beredskap sett ut? Vilken samhälls- och ekonomisk påverkan kan vi se? Hur har vi ändrat rutinerna i våra liv? Är de bestående? Hur ser vår värld ut efter
pandemin? Får vi en bättre beredskap inför kommande pandemier? Vi försöker ringa in det dynamiska skeendet.
Serieansvariga: Anne-Marie Pernulf, specialist i allmänmedicin, f.d. divisionschef, Akademiska sjukhuset, tfn 070-314 10 03, och Jan Stålhammar, docent i allmänmedicin, tfn 070-578 28 68.

Program
23 sept. Jan Albert, överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd, Karolinska Institutet (1) och Ingrid Uhnoo, docent i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, f.d. programchef Folkhälsomyndigheten (2).
1. Viruset och dess mutationer.
2. Covid-19-vacciner – vart är vi på väg?

7 okt. Mia Furebring, överläkare, Infektionssjukdomar, Akademiska sjukhuset (1) och David Gyll, ST-läkare, allmänmedicin, Svartbäckens vårdcentral, Region Uppsala (2).
1. Behandling av akut svår covid-19-infektion.
2. Symtom i kölvattnet av covid-19 och pandemin – hur kan man förstå och rehabilitera?

21 okt. Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet. Pandemin globalt samt i Sverige.

4 nov. Taha Alexandersson, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, ställföreträdande krisberedskapschef, Socialstyrelsen (1) och Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Uppsala, specialist i internmedicin och hematologi (2).
1. Socialstyrelsen och covid-19-pandemin – strategier och beredskap.
2. Medicinska pandemiinsatser och vaccinationer i vårt län samt strategier för fortsättningen.

18 nov. Göran Stiernstedt, docent i infektionssjukdomar, tidigare sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, styrelseordförande Karolinska Institutet, ledamot av Corona-kommissionen. Corona-kommissionens delrapporter I + II.

2 dec. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet och Johan Hirschfeldt, jur.dr h.c., f.d. hovrättspresident Svea hovrätt. Ekonomisk påverkan, konstitutionella frågor och samhällspåverkan till följd av pandemin.

Tid: Torsdagar jämna veckor 23/9–2/12 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Missionskyrkan, Kyrksalen.
Avgift: 350 kr.
TILLBAKA
 
 
 

Ändringar/Nyheter


 
 Flitig som humlan söker USU-medlemmen ny kunskap

Till Bildarkivet

Kontakt


Har du bytt adress eller E-postadress?
På Mina sidor så kan du ändra uppgifterna själv.
Via  E-post skickar vi akut väsentlig information om verksamheten, om ändringar av aktiviteter och annat, till alla eller berörda grupper.

Är du intresserad av att komma i kontakt med oss klicka här.

Webbmaster: Lars-Olov Johansson webbmaster(at)usu.se

    Vi samverkar med
 
2013 © Uppsala Senioruniversitet
Senast uppdaterad: 10 juli 2021 11:58